SUMMARY Establish a pasture There is many valuable nature and culture landscapes in Sweden that has developed during a long period of time, throw natural processes or human use. Unfortunately lot of these are disappearing. My thought with this work is to explore the possibility to establish new areas with similar qualities. The motive for this is that attractive countryside biotopes are well worth to use as model to enrich the urban landscape. Another thought has concerned the people that establish, build and manage landscapes and parks. They often have varied views, both coming from a difference in background and previous experiences.

Each year, Heterobasidion spp. is a major cause of economic losses to forestry in the northernhemisphere, including Sweden. New results indicate that pre?commercial thinnings could be at riskfor Heterobasidion spp. infections.

Den hårda konkurrensen på trävarumarknaden har tillsammans med en tuff valutasituation gjort att svenska sågverk drabbats mycket hårt. SCA har tvingats stänga sina sågverk i Vilhelmina och Holmsund bland annat på grund av valutasituationen. Enligt Jonas Mårtensson (VD på SCA Timber) befinner sig svensk sågverksindustri i den värsta situationen på fyrtio år. Huvudsyftet med examensarbetet var att jämföra olika logistiklösningar för att på ett kostnadseffektivt sätt transportera frigjorda grantimmervolymer i samband med nedläggningen av Vilhelminas sågverk. Problemet löstes i tre faser: ? Kalkyler uppdaterades och skapades för de ingående kostnadsparametrar som behövdes för att räkna ut hanterings- och transportkostnad av skogsråvaran från främst Vilhelminatrakten.

Pellets produceras av sågspån som är en restprodukt från sågverk. Tillverkningen av pellets är en energiintensiv process. Mest energi används för att torka det fuktiga sågspånet från ca 50 till ca 11 % fukthalt. Torkningen är inledningsvis effektiv men vid torkning av sågspån under 20 % fukthalt minskar torkningens energieffektivitet. Efter att det torkade sågspånet malts i en kvarn konditioneras det med överhettad ånga innan det pressas till pellets.

The objective of this thesis was to develop a method for the planning of road upgrading at Holmen Skog, a Swedish forest company. A critical issue for creating such plans is to identify roads that are suitable to upgrade to a standard that can handle heavy traffic during spring thaw, since spring thaw is a bottle neck for transporting timber. The method was tested in a case study at a district. The work consisted of two parts. The first was to retrieve and prepare geographical data for the roads.

This study is commissioned by the Swedish University of Agricultural Science (SLU - Department of Forest Resource Management) in coorporation with Sveaskog and Vilhelmina Norra Sami reindeer herding community. The purpose of this study is to analyse movement patterns and habitat use of reindeers during two winter seasons (2005/2006 and 2006/2007) in areas affected by forestry activities such as clearcutting. This study examines the possibilities of analysing information from Reindeer husbandry plans and forest variable data from kNN and SMD, in relation to GPS collar points from reindeers by using Geographical Information System (GIS). Lack of knowledge and understanding between the reindeer industry and the timber industry has often led to heated debates. The possibilities of using this type of technique are very interesting and could increase knowledge concerning land-use issues to different resource users. The main results from analyses comparing SMD, kNN, data about clearcuts, and GPS collar points from reindeers indicates that clearcut areas, younger forest, coniferous forest on lichen-dominated areas and areas dominated by pine was preferred by reindeers during the winter period.

SCA has today almost 300 000 hectares of their forest land planted with lodgepole pine(Pinus contorta var. latifolia). Due to initial extensive planting in the 1970ies the area oflodgepole pine forests in the thinning age has grown rapidly from the end of the 1990ies.During the years 1996-2005 first commercial thinning of lodgepole pine at SCA took place.The goal of the hereby presented study was to investigate the growth and stability in thosefirstly-thinned lodgepole pine stands a few years after thinning. Furthermore, the objectivewas to investigate the relationship between stand stability and different stand parameters.Additionally, lodgepole pine stem quality was estimated.The study is mainly based on the data collected during an inventory project carried out atSCA in 2008. Altogether 91 lodgepole pine stands in northern Sweden were measured afterthe first thinning.

Sedan marknaden för lantbruksfastigheter avreglerades i början av 1990-talet så har priserna på skogsmark ökat kraftigt. Då priset på timmer och massaved inte ökat i samma takt råder år 2014 en situation där priset på en skogsfastighet är högre än dess avkastningsvärde. Detta gör frågor som rör skogsägarnas värdering inför köp av skogsmark högintressant. Tidigare studier inom samma område har haft som mål att fastställa vilka faktorer som har en inverkan på fastighetspriset. Bonitet och produktiv skogsareal är två grundläggande faktorer som beskriver fastighetens karaktär. Ändå har det ibland visat sig svårt att hitta ett statistiskt samband mellan dem och fastighetspriset.

I denna kvalitativa intervjustudie tittar jag närmare på hur anläggningarna fungerar och vilka olikheter som finns hos Sveriges utsädesproducenter. Efter att så många anläggningar som möjligt hittats och intervjuats, så jämfördes detta antal anläggningar med en lista hos Jordbruksverket. Undersökningen visade sig vara gjord på 15 av 22 anläggningar som producerar certifierat utsäde i Sverige. Dessa 15 anläggningar var jämnt spridna över landet och av varierande storlek. Resultatet av studien visar att min undersökning representerar stora delar av Sveriges utsädesproducenter.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

Nybyggnation och underhåll av skogsbilvägar medför stora kostnader för skogsbruket. Georadar (GPR) är en teknik som kan användas för att läsa av en vägs struktur vilket ger ett möjligt tillvägagångssätt för att reducera kostnader vid upprustning av vägar. Detta genom att endast partier med sämre bärighet rustas upp och därmed läggs rätt mängd material på rätt ställe längs vägen. Alternativet är dagens subjektiva bedömning av åtgärdsbehov och godtycklig placering av grusmängd. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i spårbildning mellan 100 %, 75 % samt 50 % påförd materialmängd i överbyggnaden av total rekommenderad materialmängd för att uppnå bärighet motsvarande vägklass 3B, samt hur spårbildning i vägkroppen påverkas av vältning. Grusmängden för överbyggnaden dimensionerades med ledning från data insamlade med GPR och fallviktsmätare.

Fuel wood is currently the third largest assortment from the forest in Sweden after pulpwood and lumber. Branches and tops i.e. logging residues are one of the assortments of fuel wood which is a common by-product after harvesting nowadays. The way to utilize, disintegrate and transport the logging residues varies between northern and southern Sweden. Branches and tops are collected throughout the year at appropriate stands, but are consumed mainly wintertime.

Det finns arealer med degenererad skogsmark i tropikerna som kan vara en potential för att bedriva skogsodling och möta framtida efterfrågan av förnyelsebara resurser. Med detta kandidatarbete avsågs att undersöka globala avsättningsmöjligheter för tropiskt lövträvirke och identifiera ett antal inhemska lövträdslag lämpliga för skogsodling på tidigare avverkad och degenererad mark i Peru. Med data från International Tropical Timber Organization (ITTO) och Food and Agricultural Organization (FAO) sammanställdes global produktion och export av tropiska lövträvaror. Därefter identifierades via en litteraturstudie ett bruttourval av kommersiellt gångbara och/eller vanliga inhemska lövträdslag lämpliga för skogsodling i Peru. Fyra av dessa trädslag valdes ut för en närmare beskrivning beträffande deras odlingsegenskaper. Den globala produktionen av tropiskat lövträvaror ökade med ca 21% under perioden 1995-2012, samtidigt minskade den globala exporten under perioden 1990-2012.

För tallen finns många alternativa slutanvändningsområden, och kraven på virket varierar. Några egenskaper som har stor betydelse är stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. Kvalitetsförsämringen i Sydsveriges tallskogar kan vara ett allvarligt problem och härör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit målet, men har det skett på bekostnad av kvalitet?För att närmare belysa frågan om förekomsten av tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestånd samt deras potential att växa in i värdefulla klasser eller sortiment.Fältstudien är avgränsad till Bergslagen.

Detta arbete behandlar mätteknik vid kontroll av dubbskadedjup på sågtimmer. Mätmetoder och mätverktyg har sammanställts och bedömts som lämpliga för olika mätsyften. Data rörande skadedjup från olika dubbtyper har sammanställts ifrån tidigare publicerade studier. Resultat från en egen kartläggning av dubbskadedjup på gran- och talltimmerstockar styrker en allmänt rådande uppfattning: Att de djupaste dubbskadorna uppstår närmast centrum av matarhjulens anliggningsyta mot timret om matarhjulen inte konstruerats med hänsyn till att utjämna matningskraften runt en så stor andel av stockens yta som möjligt. Eftersom heltäckande mätning av dubbskadedjup är tidsödande finns behov av att rationalisera mätproceduren.