Friformsframställning (FFF) är en tillverkningsteknik som främst har använts för att ta fram prototyper i industrin. Tekniken innebär att föremål snabbt, lager för lager, kan byggas uppfrån en tredimensionell ritning. En anledning till att använda FFF är att utvecklingstider och kostnader minskar genom att problem upptäcks i ett tidigt stadium. Andra fördelar är möjligheten att tillverka föremål av mycket komplex geometri, snabbt och till en låg kostnad. Detta har lett till att tekniken har testats och i viss mån spridits till andra branscher.

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden.

Stora Enso Packaging är ett av Sveriges ledande företag inom wellpapptillverkning. Företaget tillverkar specialdesignade förpackningslådor och har fabriker i Vikingstad, Jönköping och Skene. Då alla företag i branschen har samma råvara, papper, har Stora Enso Packaging identifierat service mot kund som ett sätt att skapa konkurrensfördelar. Leveransledtiden mot kund är ett serviceelement som detta examensarbete avser att titta närmare på.Examensarbetets syfte är att utreda möjligheten att gå från en ledtid på femton dagar till tio dagar för nyorderprocessen på Stora Enso Packaging  i Vikingstad, kartlägga denna process samt föreslå rutiner och systemstöd för minskningen av ledtiderna.För att lösa uppgiften har kartläggning av Stora Enso Packagings nyorderprocess genomförts. Kartläggningen har tagits fram via intervjuer av anställda som är inblandade i nyorderprocessen samt av material på Stora Enso Packagings intranät.Då nyorderprocessen analyserats har en rad olika teorier fungerat som stöd.

1 detta examensarbete har vi arbetat tillsammans med ICA, Kungsörnen, Åkerlund & Rausing, AssiDomän Förenade Weil och StoraEnso. Målet för examensarbetet har varit att identifiera vilka krav som ställs på en förpackning i en försörjningskedja, samt att identifiera de brister som medfört att utveckling av en generell modell för framtagning av förpackningslösningar ej hittills varit möjlig.En förpacknings främsta uppgifter är att den ska skydda den förpackade produkten, underlätta distributionen samt att informera. Under sin livstid utsätts förpackningen för en mängd påfrestningar. Förpackningen ska klara av lagring, transport, hantering samt att den ska vara säljande i butiken, och i slutändan bidra till en god ekonomi. En förpackning som är skadad tilltalar inte konsumenten, som därför inte köper den.

I byggbranschen går byggprocessen alltmer mot ett industriellt byggande. Trä- och stålindustrin har kommit långt i utvecklingen medan platsgjutna betongkonstruktioner har hamnat på efterkälken. En anledning till detta är att utvecklingen av 3D-modelleringsprogram för trä respektive stål har gjort det möjligt att ur modellen genera ritningar och information. För armerade konstruktioner däremot är ritningarna mer komplicerade eftersom konstruktionerna består av två material som redovisas på en och samma ritning. Redovisningen sker enligt en fastställd redovisningsmetod som har utvecklats för att underlätta ritarbetet för hand.

Volvo Construction Equipment är en del i koncernen Volvo Group. Volvo Group som är en av de ledande aktörerna i världen på transportlösningar. Volvo Construction Equipment utvecklar och tillverkar anläggningsmaskiner i samtliga världsdelar utom Afrika och Oceanien och levererar produkter till kunder över hela världen. I Braås i Småland finns Volvo Construction Equipments huvudanläggning för utveckling och tillverkning av ramstyrda dumprar, inom vilket segment de är världsledande.Gaffeltrucken är den maskin som orsakar flest anmälda arbetsplatsolyckor i Sverige och i snitt anmäls cirka 750 olyckor per år. Företag har med anledning av denna säkerhetsrisk och produktivitetsbegränsningar i allt större utsträckning börjat studera alternativa lösningar för den interna materialhanteringen.

När en konstruktion blir fuktskadad påverkas de ingående materialen på olika sätt och i vissa fall uppstår så kallad mikrobiell tillväxt som kan påverka människans hälsa. Det finns studier om hur människor reagerar på sådan mikrobiell tillväxt, hur materialen påverkas av olika fuktbelastningar och hur mycket pengar det kostar att byta ut denna konstruktion. Vad som inte finns är hur miljön påverkas att i förtid behöva byta ut en fuktskadad konstruktion.Utifrån ovan nämnda har detta examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan utförts.  Det har utförts tillsammans med AK-konsult Indoor Air AB och har i uppdrag att belysa vikten i att fuktsäkerhetsprojektera rätt utifrån ett miljöperspektiv, och att få faktiska siffror på hur mycket koldioxid det genererar att i förtid behöva byta ut en konstruktion.Rapporten är avgränsad till en putsad enstegstätad regelvägg som är uppbyggd enligt följande: utvändig puts, putsbärare av EPS, vindskyddsskiva, träreglar med mellanliggande värmeisolering, luft- och ångspärr och invändig skiva. Miljöpåverkan har beräknats i hur mycket koldioxid 1 m2 av denna konstruktion genererar. Koldioxidutsläppen för de ingående materialen har i största möjliga mån beaktats och beräknats utifrån råvaruutvinning, transport av råmaterial, tillverkning av produkter och transport fram till byggarbetsplatsen.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Textil- och konfektionsindustrin blir alltmer globaliserad och ställs inför hårdare krav då konsumenterna efterfrågar allt billigare varor i snabb förändring. Sedan flera decennier har europeiska konfektionsföretag flyttat sin tillverkning till länder med lägre arbetskostnader för att uppfylla kraven om låga priser som europiska tillverkare har svårt att uppfylla. En stor del har flyttats till Kina men även till andra länder i Asien. Nu håller marknadsförhållandena på att förändras igen genom tillväxt- och utvecklingsländernas starka utveckling. Förändringarna syns tydligast på Kinas marknad genom stigande priser och mindre kapacitet för europeisk produktion.

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.