Sökresultat:
779 Uppsatser om Tillverkande industri - Sida 51 av 52
Verktyg för att analysera Karlstad Centralsjukhus värme & kylproduktion
Världens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sänka sina energikostnader, vilket det satsas på inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn.Karlstad Centralsjukhus är inget undantag gällande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas här stora mängder energi, om inte annat bara för att värma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfället sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvändning. Efter ombyggnationer som färdigställdes september 2010 ändrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades då sex värmepumpar, två kopplade mot sjukhusets kylsystem för återvinna värme och fyra stycken mot 81 nya borrhål och Klarälven, som rinner förbi sjukhuset.
Förtätning med hänsyn till allmänna intressen
Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas.
Den hållbara trädgården : - utifrån kunskaper om hållbar utveckling
Den mest använda definitionen av begreppet hålbar utveckling lyder: ?En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Definitionen kommer från rapporten ?Vår gemensamma framtid? från 1987. Hållbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.
Hur skapar man en funktionsintegrerad miljö? : Är den alltid önskvärd?
Samhällsplaneringen har under lång tid styrts av separering mellan olika samhällsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har ägt rum är funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostäder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseområden har uppstått. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invånarnas hälsa och säkerhet. Rådande institutionella förhållanden såsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjälpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostäder men även mellan olika branscher inom näringslivet.
Hantering av orderinformation i tillverkande processer: En studie på Atlas Copco Construction Tools
Globaliseringen och den ökade konkurrensen ställer större krav på företagen vilket har medfört att arbetet med logistik har utvecklats från att enbart förknippas med transporter av varor till att idag förknippas med effektiva flöden inom hela försörjningskedjan. Flödena inom försörjningskedjan består av material-, betalnings- och informationsflöden, där det finns en stark koppling mellan alla tre. En väsentlig skillnad mellan de tre flödena är att materialflöde och betalningsflöde representerar kapitalbindning i motsats till informationsflöde som inte hanterar ett direkt ekonomiskt värde. Det bidrar ofta till att informationsflödet förbises i effektiviseringsprocesser. Eftersom ett informationsflöde kan stå för avgörande indirekta värden är det en viktig pusselbit för att försörjningskedjan skall kunna nyttja sina resurser optimalt.
Utveckling av en modell för att minimera icke värdeskapande tid : En fallstudie vid Aven Sandby AB
Värdeskapande tid är något som skapar ett mervärde för kunden, något som förädlar produkten. Tyvärr är stora delar av ledtiden för en produkt icke värdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara så hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som värdeskapande är interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och själva kostnaden för lagerlokalen.
IFRS 3 & IAS 39 : Övergången till IFRS ? resultatmässiga effekter
Från och med den 1 januari 2005 måste alla börsnoterade bolag redovisa enligt IFRS. Fördelar med IFRS är harmonisering av redovisningsprinciperna mellan olika länder, internationellt enhetlig redovisningspraxis och att investerare lättare kan jämföra olika företags finansiella information som är baserade i olika länder. Nackdelar med IFRS är att reglerna är mer omfattande och detaljerade än de tidigare rekommendationerna från Redovisningsrådet. Vid införandet av IFRS 2005 förutspådde branschfolk inom redovisningsområdet att de nya redovisningsreglerna skulle ha en stor effekt på resultatet och det egna kapitalet och många var kritiska till att reglerna var för mycket orienterade mot marknadsvärdering. Därför är det av intresse att veta vilka effekter som har uppkommit på grund av IFRS 3 och IAS 39, som på förhand förutspås påverka företagen mest.
Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund: En kartläggning av riskobjekt med avseende på förbundets resurser samt samhälleliga aspekter
Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund, NÄRF, är ett samarbete sedan 1997. Kommunerna som medverkar i detta är Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg, Förbundet har två heltidsstationer och sju deltidsstationer. NÄRF står för kommunal räddningstjänst samt förebyggande åtgärder inom kommungränserna. Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera risker inom NÄRF:s område med avseende på framförallt räddningstjänstens resurser. Varje objektstyp bedöms genom en kvalitativ bedömning.
Förtätning med hänsyn till allmänna intressen
Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även
hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas
till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska
företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god
hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför
allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan
att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan
förtätas utan att allmänintresset missgynnas.
Förslag till utveckling av Gullbergsvass
Gullbergsvass är ett centralt lågexploaterat område beläget vid Göta älv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden är snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pågår. Gullbergsvass står nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan området på sikt omvandlas till en blandad markanvändning där bostäder kan ingå. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassområde.
Hur skapar man en funktionsintegrerad miljö? - Är den alltid önskvärd?
Samhällsplaneringen har under lång tid styrts av separering mellan olika
samhällsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har ägt
rum är funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostäder. Den drevs fram
under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt
sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseområden har uppstått. Syftet
med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och
konflikter mellan olika funktioner för att skydda invånarnas hälsa och
säkerhet. Rådande institutionella förhållanden såsom lagstiftning och
finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för
lokalisering av offentlig service kan hjälpa till att förklara uppkomst och
omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostäder men även
mellan olika branscher inom näringslivet.
Det industriella sättet att separera samhällsfunktioner ses delvis som
föråldrat.
Förslag till utveckling av Gullbergsvass
Gullbergsvass är ett centralt lågexploaterat område beläget vid Göta älv i
Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden är snart klar och planeringen av
Södra Älvstranden pågår. Gullbergsvass står nu inför en liknande omvandling.
Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan området på sikt omvandlas till en
blandad markanvändning där bostäder kan ingå.
Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassområde. Fram
till 1880-talet fylldes området ut och Gullbergsvass började fungera som infart
för tågtrafiken till Göteborg.
Kartläggning och analys av utfrakter vid NWP AB
Detta examensarbete har utförts hos Norrskog Wood Products AB (NWP AB) som omfattar fyra sågverk och tre hyvlerier i mellannorrland. NWP AB bildades 2004 när Skogsägare-föreningen Norrskog köpte Camforegruppen i Jämtland och fusionerade den med sitt tidigare helägda sågverk SAEF AB (Östavallsågen). Vid årsskiftet 05/06 förvärvades det tredje hyvleriet som ligger i Forsa utanför Hudiksvall.
I dagsläget när företaget fortfarande är relativt ungt sker det mesta av transportplanering och fraktbokningen vid varje enhet och man gör som man tidigare har gjort. Syftet med examens-arbetet är att för en bestämd period, 2005-01-01 till 2005-05-31, kartlägga transporter och kostnader från industri till kund för hela NWP AB.
Varför lyckas vissa chefer bättre än andra? ? En studie av arbetsklimatanalysen på ?Tillverka AB?
Personalen är den främsta tillgången för flertalet, om inte alla, organisationer idag. Dettainnebär att arbetsmiljö och trivsel på arbetsplatsen blir väldigt viktigt för ett företagsprestationer. För att mäta hur nöjda medarbetarna är genomför vår uppdragsgivare ?TillverkaAB? årligen en arbetsklimatsanalys (AKA) i hela organisationen. (Företaget är ettinternationellt tillverkande företag som önskade att behålla sitt riktiga namn anonymt.) Vårakontaktpersoner på företaget önskade att vi skulle undersöka AKA-processen hosproduktionschefer (verkstadsanställdas närmaste överordnade) för att se vilka faktorer sompåverkar produktionschefernas och deras respektive avdelningars AKA-resultat.
Södra Segestrand : en ny stadsdel i Svedala
Södra Segestrand är ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege å. Det är en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostäder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehåller ca 520 nya lägenheter vilket förväntas ge drygt 1300 nya invånare. Närhet till stationen ger goda förutsättningar för boende att miljövänligt pendla med tåg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. Området uppförs på ett idag befintligt industri- och verksamhetsområde; Industriområde Syd.