Bakgrund: Specialistsjuksköterskans kompetens är en fördjupning av de kunskaper och förmågor som erhållits i grundutbildningen. Behovet av specialiserade sjuksköterskor ökar men då arbets-uppgifterna mellan grund- och specialistutbildade sjuksköterskor inte skiljer sig nämnvärt åt kan detta få till följd att specialistsjuksköterskorna lämnar det kliniska arbetet. Den specialistkompetens som efterfrågats riskerar därmed att försvinna. På denna grund, och som ett led i att förtydliga specialistsjuksköterskans roll i psykiatrisk slutenvård, är det av intresse att uppmärksamma hur specialistsjuksköterskan uppfattas och vilka förväntningar som finns på dennes kompetens. Syfte: att beskriva läkares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård.

Syftet med denna studie är att undersöka matbutiksanställdas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnår kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner användbar? Uppsatsen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning är gjord genom halvstrukturerade intervjuer med åtta subjektivt utvalda matbutiksanställda, och resultatet presenteras narrativt, där varje intervju följs av en analys utifrån våra teoretiska utgångspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrån de delar som varje intervju utgjort.

Syftet med föreliggande studie är att belysa arbetsförmedlares förståelse av kompetensbegreppet, med fokus på social kompetens i relation till andra faktorer i arbetssökandet. Dessa andra faktorer är sociala nätverk, strukturer i samhället och personlighet. Dessa har reviderats genom tidigare forskning och nya aspekter som tillkommit genom empirin. Det är en kvalitativ studie som bygger på en hermeneutisk ansats. Det innebär att individernas tolkningar, såväl de fem respondenternas som min egen har använts vid bearbetningen av intervjuutskrifterna.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka hur personalrekryterare ser på begreppet Social Kompetens i samband med rekrytering, framförallt vid rekrytering av människor som i sitt yrke arbetar för människor, tillika serviceyrken. Innan vi påbörjade uppsatsen antog vi att den Sociala Kompetensen var viktig för att kunna få anställning. Vi har i studie 2, som är vår huvudsakliga studie, genomfört sju intervjuer med människor som i sitt yrke rekryterar och genomför anställningsintervjuer. Då det existerar liten forskning kring förekomsten av Social Kompetens i platsannonser valde vi även att göra en sådan undersökning, studie 1, som till viss del även låg till grund för urvalet av intervjupersoner till studie 2. I platsannonser efterfrågas Social Kompetens främst för tjänster där man arbetar för människor, vård/omsorg/läraryrken, men även inom serviceyrken.

Arbetslösheten är idag ett av resultaten av den pågående lågkonjunkturen. Att vara arbetslös kan kännas psykiskt påfrestande och i längden hota delar av den sociala kompetensen. Social kompetens kan kortfattat sägas handla om förmågan att möta och kommunicera med andra människor samt anpassa sig till nya miljöer. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan tiden som arbetslös och sociala kompetens i termerna bas- självkänsla, self-efficacy och empati samt hur situationen för den arbetslöse ser ut ifråga om hjälp och stöd från arbetsförmedlingen. En enkätundersökning genomfördes där 128 arbetslösa deltog.

Den ändrade synen på lärarrollen i samhället skapar andra förväntningar på lärarens kompetens. Syftet med undersökningen är att ge insikter om elevers förväntningar gällande kompetensen hos lärare. Undersökningens fokus ligger på hur elever värderar vikten av social kompetens hos matematiklärare jämfört med ämneskompetens och bedömningskompetens. Enligt vår uppfattning finns det begränsad forskning rörande elevers syn på lärares kompetens. Vi valde därför att genomföra en enkätundersökning på två skolor i en storstad med flera etniciteter representerade.

Med vår kandidatuppsats, Vad önskar chefen hos den nya chefen ? en studie om vilken betydelse chefer anser att kompetens har i rekryteringsprocesser, vill vi undersöka hur rekryteringen går till i ett företag när man rekryterar in nya chefer. Syftet är att undersöka vilken betydelse begreppet kompetens tillskrivs av rekryterande chefer vid en chefsrekrytering. Skälet till varför vi intresserade oss för just detta var för att vi vill få en inblick i hur det går till i det utvalda företaget och varför de väljer att hantera sina chefsrekryteringar så som de gör. Men vi ville även undersöka vilka skillnader och likheter det finns mellan praktik och teori inom området samt kunna bidra med något nytt utifrån studien till forskningen.

Syftet med min studie var att belysa några gymnasieelevers syn på sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i ämnet moderna språktyska steg 1.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en elevenkät där frågeställningarna skulle gesvar på vilken syn och erfarenhet några elever har i ämnet tyska steg 1 när det gällersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkäten visade att eleverna såg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella språkliga kompetensen ansågs varaen framgångsfaktor för den egna språkutvecklingen, både när det gäller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgångspunkterna till min studie var att den formella språkliga kompetensen inteomnämns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers önskan om att få bättreförutsättningar för att uppnå dessa färdigheter genom grammatisk kompetens. I ett störreperspektiv bidrar följaktligen grammatisk kompetens till att uppnå en ökad grad avkommunikativ kompetens.Med stöd av undersökningens resultat samt forskningen och litteraturen kringspråkprocessning anser jag att grammatisk kompetens är av stor betydelse när det gäller attuppnå kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger på markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till osäkerhet, missuppfattningar ochfrustration som stör eller förhindrar att meningsfull kommunikation kan ske.

Syftet med studien är att diskutera hur förskollärare på fem olika förskolor talar kring och beskriver blyga barn och deras sociala kompetens i förskolan. Tidigare forskning visar att arbetet med blyga barns sociala kompetens kan få betydande följder för barnens framtid. Forskning visar även att förskollärare inte är medvetna om sin egen påverkan när det kommer till barns sociala kompetens. Studien baseras på underlag från fem kvalitativa intervjuer av utbildade förskollärare. Analysen har genomförts med hjälp av diskurspsykologi.

Företag: Ericsson Mobile Platforms, itAssign, Intentia, BioInvent och Cell Network. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur fem företag agerar för att utveckla den kompetens som finns i företaget och på vilket sätt detta agerande visas i den externa redovisningen. Metod: Insamlingen av data har skett genom personliga intervjuer med nyckelpersoner för kompetens i fem företag som vi ansett vara kunskapsintensiva. Vi har använt oss av en intervjuguide och låtit respondenten utveckla sig fritt och uttömmande kring dessa frågor. Dessa har sedan kompletterats med ytterligare frågor som skickats och besvarats via e-mail.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Tidigare forskning påvisar att sjuksköterskor i ringa omfattning kan ta sig tid till att söka och läsa vetenskapliga rapporter vilket även speglar sig i handledarskapet. Om studenter inte ser sjuksköterskor söka ny kunskap i forskningen eller får handledning i att söka, kan vi då förutsätta att de kommer att uppfylla kravet från högskoleverket under studietiden samt socialstyrelsens kompetensbeskrivning när de är färdiga sjuksköterskor?Att belysa sjuksköterskors egna erfarenheter av att använda forskningsrapporter kan ge kunskaper om sjuksköterskor har behov av att stärka sitt eget kritiska tänkande och sin vetenskapliga hållning som sedan kan berika dem i deras handledarroll.Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att använda forskningsrapporter i sitt dagliga arbete med vård och handledning av studenter i klinisk verksamhet. För att belysa handledande sjuksköterskors erfarenheter valdes intervju som metod och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Uppsatsens resultat ger en nulägesbeskrivning av studiens forskningsområde och stöds av tidigare forskningsresultat. Resultatet redovisas i två domäner, hinder och begränsningar samt möjligheter och förutsättningar för att tillvarata forskningsresultat i vårdandet och studenthandledning.Hinder och begränsningar var tidsbrist, brist på vilja och engagemang, brist på kunskap i informationssökning och att kunna tillgodogöra sig det vetenskapliga språket och till sist bristande tillgänglighet på forskningsrapporter.

Syftet med examensarbetet är att undersöka erfarenheterna av IKT i Utbildningsvetenskaplig kärna1 (UVK-1) hos lärarstudenterna som läser den nya lärarutbildningen som lanserades 2011. För attuppnå detta syfte ämnar jag att besvara frågan:? I vilken grad har undervisningen i Utbildningsvetenskap-1 (UVK-1) bidragit till att utvecklalärarstudenternas digitala kompetens?Som metod används en hypotetisk deduktiv ansats. Min hypotes är att genomtänkta ochgenomgående inslag av digital kompetens saknas i lärarutbildningen. Hypotesen prövas genom enanalys av resultatet från en enkätundersökning, där lärarstudenterna är informanter.

Syftet med denna uppsats var att beskriva under vilka omständigheter skolpsykologer upplever att deras kompetens tillvaratas i elevhälsan. Sju intervjuer genomfördes utifrån Critical Incident Technique och analyserades med innehållsanalys. Resultatet visade att 1) insats som genererar psykologisk insikt hos mottagaren, 2) kontroll över yrkesroll, 3) anpassning till given organisationsform, 4) ledning som har psykologisk kunskap och 5) välfungerande elevhälsoteam är viktiga omständigheter för att psykologisk kompetens ska tillvaratas. Resultatets värde för att förstå skolpsykologers psykosociala arbetsmiljö diskuterades och en generell slutsats som drogs var att resurser behöver prioriteras till utvecklingsarbete av elevhälsan..

Syftet med denna studie var att belysa kulturell kompetens och dess innebörd för sjuksköterskan. Syftet var även ta reda på hur sjuksköterskan kan förbättra sin kulturella kompetens för att kunna ge en individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Till resultatet användes 12 artiklar som var kvalitativa och kvantitativa. Kulturell kompetens innebar för sjuksköterskan att ha kunskap om olika kulturer för att kunna integrera patientens kultur i omvårdnaden.