Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO-programmet termin ett och sex på Stocholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. Variablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lärare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1-6, elever på studieförberedande gymnasieprogram och elever på yrkesförberedande gymnasieprogram. För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkät med endast en, öppen fråga: Hur skulle du beskriva en bra lärare? För att fånga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten använts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tävling där Sveriges bästa lärare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgångspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjälp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat påvisas gällande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.

För företag som är i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnät, kan en affärsängel vara till stor hjälp. I utbyte mot kapital och egen kompetens får affärsängeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förväntar sig få finansiell avkastning på. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affärsänglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger även en grundläggande sammanfattning av vad affärsänglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebär att vara en affärsängel. Slutsatserna som analysen låg till grund för var att det inte alltid är avkastningen som är det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar på frågan om affärsängelns syn på investeringsmotiv.

Bakgrund: Trauma är ett världsomfattande problem. I Sverige avlider 4500 personer årligen av traumarelaterade skador. Lennquist (2007) menar att denna siffra kan minskas vid optimerad organisation och förhöjd/förbättrad kompetens inom traumavård. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors självskattade kompetens inom traumavård utifrån Landstinget Västmanlands kompetensutvecklings modell, baserad på Benners kompetens- och utvecklingsstadier. Metod: Deskriptiv analys av kvantitativ data.

Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskapsområdet över vilka bakomliggande faktorer som påverkar fritidspedagogens dagliga arbete i samspelet med lärarna. Studien syftar även till att bidra till kunskapsområdet över varför fritidspedagogen är viktig i skolansverksamhet. Vi har valt att undersöka detta utifrån ett fritidspedagog och ett lärarperspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts och fem fritidspedagoger samt fem lärare i norra Sverige har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjälp av Lindström och Pennlerts (2012) didaktiska frågor vad, hur och varför.

Syftet med vår studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förväntningar på denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. Vårt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och då främst gällande enskilda barn i behov av särskilt stöd. Det framkom att bristen på tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att skapa en djupare förståelse för hur truppgymnaster och simhoppare på nationell elitnivå uppfattar kompetens samt dess betydelse för den inre motivationen att utöva sin idrott. Studien använder sig av self determination theory (SDT) som teoretisk ram och tar avstamp i följande frågeställningar: (1) Vad motiverar dessa idrottare att utöva sin idrott? (2) När upplever sig truppgymnaster och simhoppare kompetenta i sin idrott? (3) Vilken inverkan har den upplevda kompetensen på motivationen hos dessa idrottare? (4) Vilka strategier använder sig truppgymnaster och simhoppare av för att känna sig kompetenta i sitt idrottande?MetodStudien genomfördes med kvalitativa intervjuer med sju elitidrottare inom truppgymnastik och simhopp, vilka tillhör de främsta i sin idrott i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en framarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med utgångspunkt ur ett interpretativt tillvägagångssätt.

Många informationssystemutvecklingsprojekt misslyckas och det beror ofta på att utvecklaren inte förstår eller känner till kraven från slutanvändarna. En viktig faktor för att projekten istället ska lyckas är att slutanvändare är motiverade till att delta i processen och de bör motiveras redan i en förberedande fas av informationssystemutvecklingen. Ytterligare en faktor som är viktig är externkonsulten, som ofta är den person som leder arbetet med informationssystemutvecklingen.Det finns symboliska roller som kan kopplas till den externa konsulten, vilka kan påverka motivationen både positivt och negativt hos slutanvändarna. Resultatet av detta arbete är ett antal råd till externkonsulten om hur denne bör agera i en förberedande fas av informationssystemutveckling för att motverka de negativa effekterna av de symboliska rollerna och tillvarata de positiva..

Framgångsrik interprofessionell samverkan i team har bevisats öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor är ofta en del av interprofessionella team och en av deras kärnkompetenser är samverkan i team. För att uppfylla kärnkompetensen krävs kunskap om vad som påverkar samverkan. Syftet var således att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillämpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvårdnadsforskning.

Bakgrund:Under 2000-talets början uppdagades ett antal företagsbedrägeriskandaler. Till följd av dem började investerare att ställa allt högre krav på företagens styrelser. I Sverige tog kodgruppen därför fram svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden för svenskbolagsstyrning är syftet ?att förbättra styrningen av svenska bolag och ska utgöra god sed för bolagsstyrning?.

Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.

Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan.Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden.

Personalkontoret på Lunds tekniska högskola intresserade sig för universitetsadministratörernas speciella situation på sina respektive institutioner. För att undersöka detta fick jag i uppdrag att skriva en uppsats, där syftet blev att beskriva och analysera institutionsadministratörernas uppfattning om sin kompetens och sitt lärande inom LTH. För att finna svar på detta, utförde jag intervjuer med administratörer och medmedarbetare från personalkontoret.Resultaten visade att administratörerna hade många olika arbetsuppgifter, där de såg betydelsen av sin arbetslivserfarenhet för att ha lärt sig sitt arbete. Mycket av lärandet skedde framför datorn där arbetsuppgifterna utfördes i stor utsträckning. Informationssökning via hemsidor ökade och ansågs i vissa fall som svår.

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver det förändrade kunskapsbehov som samhället nu genomgår och hur lärare i skolans verksamhet hanterar och förhåller sig till detta. Kritiskt förhållningssätt, elevernasmedieanvändning och begränsningar som kan förekomma är andra delar som behandlas.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur sju lärare i årskurs 4-6 tolkar begreppet digital kompetens och hur de arbetar med digital kompetens i sin undervisning. Ett bisyfte är att undersöka om lärarna tror att de kommande styrdokumentens riktlinjer kring digitalkompetens kommer att förändra deras undervisning, och i så fall påvilket sätt.METOD: Metoderna som använts i studien är self report och delvis strukturerade intervjuer. Vi valde att lämna ut våra self reports först för att låta respondenterna associera fritt angående begreppet digitalkompetens utan påverkan från oss. När vi samlat in svaren formulerade vi individuella frågor utifrån dessa och följde sedan uppdem med delvis strukturerade intervjuer för att få en fördjupad kunskap om lärarnas åsikter.RESULTAT: Studien visar att lärare är positivt inställda till att integrera digitala medier i undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad arbetsgivarna anser är betydelsefullt hos de arbetssökande vid rekrytering av personal. Fokus ligger på den arbetssökandes sociala och formella kompetens och på det personliga intryck den arbetssökande ger. Vilken betydelse har det personliga intryck som arbetsgivaren får av den arbetssökande? Vilken form av kompetens är enligt arbetsgivarna viktigast vid urvalet av arbetssökande? Är formell kompetens underordnat den arbetssökandes personliga egenskaper? Vilka arbetssökande prioriteras när de har likvärdiga formella meriter? Vilken funktion har tester? Intervjuer har gjorts med fyra personer på en socialförvaltning och fyra på ett privat företag i stålbranschen. Det mest betydelsefulla på socialförvaltningen är social kompetens och personliga egenskaper.