Samtidigt som elever i behov av särskilt stöd ökar, tycks antalet specialpedagoger minska, något som ställer höga krav på klasslärares kompetens (Vernersson, s. 24). Syftet med studien är att analysera klasslärares uppfattningar om deras möjligheter och begränsningar i matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd. Studien bygger på undersökningar som gjorts genom att intervjua åtta verksamma låg- och mellanstadielärare på två olika skolor. Resultatet visar att klasslärarna har goda möjligheter att underlätta matematikundervisningen.

Det finns ett missnöje bland vårdpersonal angående de nyutexaminerade sjuksköterskornas kompetens. Framför allt kritiseras tre huvudområden ? att övervaka och utföra behandling i kombination med att hantera apparatur och utrustning, att informera och undervisa patienter samt att fungera som arbets-ledare. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskestud-enters, nyutexaminerade sjuksköterskors samt erfarna sjuksköterskors uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar och utarbet-ades enligt Goodmans sju steg.

Vårt valda ämnesområde är ?barn som drabbas av sorg?. Med denna studie ville vi få en förståelse för och beskriva i vilken utsträckning förskollärare upplever sig ha kompetens att möta barn som drabbas av sorg. Vi ville också ta reda på om vi kunde se en skillnad mellan förskollärare i kommunala förskolor och fristående förskolor när det gäller denna kompetens.För att få svar på våra frågor valde vi att studera litteratur och forskning inom ämnet. Vi genomförde telefonintervjuer för att göra ett första respondenturval och därefter gjorde vi åtta personliga intervjuer med förskollärare, fem i kommunala förskolor och tre i fristående förskolor med kristen profil.Intervjuerna med förskollärarna visade att de flesta ansåg sig ha fått någon form av kompetensutveckling, men ville ha vidare utbildning i ämnet.

Sammanfattning Titel Kompetens och förståelse. En studie av kompetensutveckling i revisionsbranschen Författare Axel LindheJessica NilssonHelena SvenssonAndreas Wennström Handledare Dan Kärreman Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur revisionsbyråer hanterar kompetensutvecklingsfrågor och för hur medarbetare i revisionsbranschen ser på kompetens och kompetensutveckling. Metod I denna uppsats har vi använt ett hermeneutiskt inriktat angreppssätt eftersom vi ifrån ett tolkande perspektiv vill ge en bild av hur kompetensutveckling går till och förstås. Vi har arbetat abduktivt eftersom vi sökte ökad förståelse för vår frågeställning utifrån en process där både teori och empiri var viktiga. Vi har använt en kvalitativ metod och insamlingen av vårt empiriska material har skett genom intervjuer på Deloitte & Touche och SET Auktoriserade Revisorer.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

SyfteStudiens syfte är att få kunskap om hur ungdomar som får någon form av särskilt stöd i no-ämnena, upplever skolans stödinsatser. Studien söker svar på följande frågor:? Vilket särskilt stöd upplever elever i år 9 i grundskolan att de får i no-ämnena?? Vilka fördelar och nackdelar ser eleverna med det särskilda stödet i no-ämnena?? Hur kan skolan tillvarata elevernas eventuella önskningar för att bättre kunna tillgodose deras behov?Metod Studien bygger på en kvalitativ metod där halvstrukturerade samtalsintervjuer har använts. Sju grundskoleelever i år 9 har bidragit med sina upplevelser, sina livsvärldar. Studien har genomförts med utgångspunkt i en fenomenologisk livsvärldsansats.Resultat Eleverna i studien gör ingen distinkt skillnad på stöd och särskilt stöd.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem.Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetenskommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För attkunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftadeockså till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnaskompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som äruppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling ochanvändarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.

Studien syftar till att undersöka vilka föreställningar som kommer till uttryck då rekryterare inom stål- och verkstadsindustrin talar om jämställdhet, kompetens samt rekrytering. Syftet är också att kritiskt granska vilka konsekvenser dessa föreställningar kan få för rekryteringsprocessen. En hermeneutiskt ansats har valts, och sex semistrukturerade intervjuer med rekryterare inom stål- och verkstadsindustrin har genomförts. Av studien framgår att rekryterarna anser att jämställdhetsfrågor är viktiga att ta hänsyn till. Det framgår också att företagen, enligt rekryterarna, inte har någon uttalad definition på kompetens.

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården liksom sjuksköterskans roll har förändrats sedan seklets början. Institutionalisering har ersatts av vård och behandling av patienten, vilket har förändrat kravet på utbildad personal liksom synen på kompetens. Historien förefaller dock fortsatt påverka dagens psykiatriska vårdkultur, och möjligheterna för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk slutenvård att använda sin specialistkompetens förefaller vara beroende av mer än sjuksköterskans egen kunskap och förmåga.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur specialistsjuksköterskor och chefer inom psykiatrisk slutenvård ser på specialistsjuksköterskans kompetens och roll.Metod: Datamaterialet samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor och chefer verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo och Kyngäs. Materialet sorterades därefter in i en analysram inspirerad av Kings konceptuella system: det personliga systemet, det interpersonella systemet samt det sociala systemetResultat: Den kvalitativa analysen utmynnade i tre kategorier: Specialistsjuksköterskans fördjupade kompetens leder till inre trygghet (personliga systemet), specialistsjuksköterskans kompetens främjar patientens hälsoprocess (interpersonella systemet) och Specialistsjuksköterskans kompetens efterfrågas inte av organisationen (sociala systemet).Diskussion: Specialistkunskapen beskrevs som internaliserad i den enskilda sjuksköterskan och det beskrevs att specialistkunskapen gynnade patientens hälsoprocess.

BakgrundI bakgrundskapitlet tar vi upp olika författares uppfattning kring huruvida man skall tillämpa livskunskapsundervisning i förskola och förskoleklass. Genomgående för all litteratur och övriga källor som viuppmärksammar i detta kapitel är att samtliga, med undantag för styrdokumenten, har livskunskap som skolämne och socioemotionell utveckling i fokus.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogers syn på livskunskap som ämne i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som vi vill försöka svara på genom vår undersökning är:- Vad är livskunskap enligt pedagoger i förskola och förskoleklass?- Hur arbetar pedagoger med livskunskap i förskola och förskoleklass?- Varför anser pedagoger att man bör/inte bör arbeta med livskunskap i förskola och förskoleklass?MetodVi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på en fenomenografisk forskningsansats. Vårt redskap varhalvstrukturerade intervjuer.

I denna studie studerar jag validering av reell kompetens i barnskötaryrket. Det innebär att jag undersöker vad som kan vara att ha ?omsorg om? en annan individ, genom att intervjua validerare, vilka är de som bedömer och validerar denna kompetens. De som blir validerade genom att deras kompetens blir bedömd har intervjuats om vad de uppfattar är att ha ?omsorg om? barn och unga.

Då det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med väldig fart, är det viktigt att individerna i samhället anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke på detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förståelse för om de anställda på en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen ändrar förutsättningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frågeställningar som handlar om anställda på en IT-avdelnings upplevelser om på vilka sätt förändringar sker på företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förändrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de får ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger på en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anställda på en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar på att de anställda på IT-avdelningen känner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det ständigt sker tekniska förändringar som påverkar företaget.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO- programmet termin ett och sex på Stockholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. V ariablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna.