Sökresultat:
9515 Uppsatser om Tillväxt i mindre företag - Sida 30 av 635
K2-regelverket : en förenkling?
Bakgrund: De svenska redovisningsreglerna för mindre företag har lĂ€nge varit komplexa och svĂ„ra att överblicka. BokföringsnĂ€mnden slĂ€ppte 2008 ett regelverk för mindre aktiebolag, K2-regelverket. Reglerna i K2 Ă€r förenklade frĂ„n tidigare regler och de finns nu samlade i ett enda dokument. K2-regelverket har varit omdebatterat, bland annat har det diskuterats kring K2:s inskrĂ€nkning mot Ă
RL och huruvida det verkligen leder till förenkling för företagen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn en beskrivning av K2-regelverket och experters utlÄtande avgöra om den förenkling som Àr ett huvudsyfte med K2 kan anses ha uppnÄtts.Genomförande: Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, artiklar och en granskning av K2-regelverket har vi beskrivit de största förÀndringarna kring förenkling hos de mindre aktiebolagen.Slutsats: K2 innebÀr inte en förenkling för alla företag. Vissa företag kommer i framtiden bli tvingade att tillÀmpa K3 av olika anledningar.
Engelska ord i elevers svenska texter
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet pÄverkar valet av lÀsinlÀrningsmetod. Vilka skillnader kan man se mellan mer erfarna lÀrarna och nyutbildade? Vi ville Àven undersöka vilka övriga komponenter det Àr som pÄverkar undervisningen i lÀsinlÀrning.Metoden för vÄr undersökning har varit kvalitativa intervjuer. VÄr mÄlgrupp var lÀrare som arbetat mindre Àn 5 Är och lÀrare som arbetat mer Àn 30 Är.Resultatet pekar pÄ att de erfarna lÀrarnas utbildning fortfarande spelar en stor roll i lÀsundervisningen. För de mindre erfarna Àr skolans undervisningsmetoder den enskilt största faktorn nÀr man vÀljer metod.
Digitaliseringen och RFID:s p?verkan p? controllerns arbetsuppgifter och beslutsprocesser inom detaljhandeln
Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.
Klart man kan snacka i fem minuter : SvensklÀrares konstruktioner av muntlig framstÀllning
Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. PÄ sÄ vis kan studien Àven visa om datorn kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga lÀngd, antal lÄnga ord, stavfel, utelÀmnade punkter, utelÀmnad stor bokstav efter punkt och anvÀndandet av ord med talsprÄk visade att eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en lÀngre text pÄ datorn innehöll den datorskrivna texten Àven fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelÀmnade punkter och utelÀmnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll dÀremot en mindre andel ord med talsprÄk men en större andel lÄnga ord. DÀremot var det ingen direkt skillnad vad gÀller meningarnas genomsnittliga lÀngd..
K?ttsubstitut och dess n?ringsinneh?ll - har vi koll?
Studien handlar om producenter och konsumenters medvetenhet om de utmaningar som finns
g?llande en mer v?xtbaserad kost, med s?rskilt fokus p? konsumenters uppfattningar om
n?ringsinneh?llet.
Definitionen av konsumenter i denna uppsats ?r individer som konsumerar k?ttsubstitut utan
n?got krav p? regelbundenhet. Producenter definieras som talespersoner f?r diverse f?retag av
k?ttsubstitut. K?ttsubstitut n?mns i denna studie och definieras som texturerat v?xtbaserat
protein och halvfabrikat.
Kompetensf?rs?rjning i revisionsteam. En kvalitativ studie om hur revisionsbyr?er hanterar utmaningar inom kompetensf?rs?rjning
Bakgrund och problem: Revisorernas branschorganisation, FAR, framh?ller att
kompetensf?rs?rjning ?r en v?sentlig utmaning inom det kommande decenniet f?r branschen.
Utmaningar ?ligger dels i att rekrytera och beh?lla kompetens, dels i att s?kerst?lla och utveckla
h?llbarhetskompetens till f?ljd av CSRD-direktivet. Tidigare forskning har studerat den h?ga
personaloms?ttningen i branschen, och yrkets historiskt l?gre attraktionskraft. Tidigare
forskning framh?ller ?ven att det ?terfinns tvetydigheter avseende hur h?llbarhetskompetens
ska s?kerst?llas i revisionsteamet.
Revisionspliktens vara eller icke vara i mindre aktiebolag
Bakgrund: De senaste Ärens skandaler inom nÀringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skÀrpts. I Sverige har exempelvis nya och strÀngare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagslÀget gÀller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gÀllande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I mÄnga europeiska lÀnder Àr dock smÄ aktiebolag undantagna frÄn kravet att genomgÄ extern revision.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn ett intressentperspektiv ge ett förslag pÄ hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.AvgrÀnsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utlÀndsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begrÀnsats till att enbart gÀlla myndigheter och banker.TillvÀgagÄngssÀtt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gÀllande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: JÀmförelsen lÀnderna emellan visar att det med hjÀlp av redovisningsteorier Àr svÄrt att förklara varför vissa lÀnder har revisionsplikt medan andra inte har det.
Metodik fo?r utformning av mindre hamnterminal fo?r effektiva godsflo?den
Bokaler med park pÄ taket pÄ Hornsbruksgatan..
Elevers syn pÄ lÀrare
Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lÀrare och hur lÀraren kan pÄverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för Äsikter om lÀrares egenskaper och om det spelar nÄgon roll för en elev vilka lÀrare den har. För att ta reda pÄ elevers Äsikter har vi anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i Ärskurs 6. Resultatet frÄn samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjÀlp av tidigare forskning inom omrÄdet samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser Àr att eleverna tycker att en bra lÀrare Àr en lÀrare som har ett intresse för sitt Àmne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid.
Less is more : En studie i hur mindre reklambyrÄer kan överleva i en överetablerad bransch.
Dagens reklambransch Àr starkt konkurrensutsatt och antalet aktörer ökar varje Är. Globalisering, teknisk utveckling och kundens ökade kunskap om marknadsföring Àr endast nÄgra faktorer som bidrar till den ökade svÄrigheten för reklambyrÄer att överleva pÄ marknaden. De blir tvungna att stÀndigt utveckla sina tjÀnster för att tillfredstÀlla marknadens nya behov. Detta Àr dock svÄrt för en mindre reklambyrÄ som ofta har knappa ekonomiska och tidsmÀssiga resurser. Undersökningen Àmnar att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr viktiga för mindre reklambyrÄers överlevnad? Uppsatsen syftar till att analysera och undersöka tre mindre Stockholmsbaserade reklambyrÄers sÀtt att hantera den konkurrensdrabbade marknaden.
Hög spÀnning pÄ elmarknaden? En studie över mindre elleverantörers konkurrensstrategier
Problemformulering: I och med avregleringen av elmarknaden konkurrensutsattes elleverantörernas verksamhet. Priserna pressades och elleverantörerna började Àgna sig Ät kringtjÀnster för att anpassa sig till marknaden. För att förbli kundernas val samt för att locka till sig nya kunder tvingas företagen att bevisa sin lÀmplighet som leverantör, vilket Àr svÄrt pÄ en mogen marknad med en homogen kÀrntjÀnst. Enligt Day har mindre företag det svÄrare att konkurrera efter avregleringar pÄ grund av bristande resurser. UtifrÄn ovanstÄende resonemang vÀcktes intresset att undersöka mindre elleverantörers konkurrensstrategier pÄ den avreglerade marknaden.
FrostkÀnslighet hos matÀrt, foderÀrt och sojaböna vid tre tidiga utvecklingsstadier
I denna studie undersöktes frostkÀnsligheten hos matÀrt (Pisum sativum var. sativum), foderÀrt (Pisum sativum var. arvense) och sojaböna (Glycine max) vid tre olika stadier i plantans tidiga utveckling. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur kulturerna pÄverkas av lÄga temperaturer, och genom detta bidra till en ökad odlingssÀkerhet, som i sin tur kan optimera avkastning och kvalitet i fÀlt. Plantorna utsattes för en simulerad frost (-2 ?C, 10 h) i klimatkammare vid tre olika tidiga utvecklingsstadier.
Fokus pÄ lÀrares undervisningsstrategi i Àmnet idrott & hÀlsa : En kvantitativ studie över gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningarDet övergripande syftet i den hÀr studien har varit att undersöka lektionsinnehÄllet hos erfarna respektive mindre erfarna lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet. Följande frÄgestÀllningar till studien stÀlldes: Vilken tidstilldelning har lÀrarna i undersökningsgruppen till de olika momenten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan erfarna och mindre erfarna idrottslÀrares tid till olika moment? Vad finns det för hinder för att introducera nya aktiviteter i idrottsundervisningen? Vilka kunskapskvalitéer anser undersökningsgruppen vara de viktigaste som eleverna skall lÀra sig?MetodDen metod som anvÀnts Àr en kvantitativ insamlingsmetod genom enkÀter. Till grund för arbetet gjordes en litteraturstudie och dÀr anvÀndes sökorden: Idrott och hÀlsa, lÀrare, enkÀtstudie. FrÄgeformulÀret skickades ut med ett bekvÀmlighetsurval till idrottslÀrare pÄ gymnasienivÄ.
Lokala mindre klÀdesaktörer, syns de? : -En kvalitativ studie kring mindre klÀdesbutikers arbete med varumÀrkesbyggande pÄ internet
I dagens snabbförĂ€nderliga marknadssituation finns det mycket som styr om och pĂ„ vilket sĂ€tt informationen nĂ„r mottagaren, det Ă€r inte alltid lĂ€tt att göra sig hörd bland allt brus, i synnerlighet inte om man Ă€r en mindre aktör. Dagens huvudroll i marknadsföringssammanhang besitts av internet. Ăven pĂ„ internet finns det olika sĂ€tt att som företagare göra sig hörd. Denna studie har som syfte att faststĂ€lla pĂ„ vilket sĂ€tt mindre lokala aktörer verksamma inom klĂ€desbranschen kan göra sig synliga samt bygga upp sitt varumĂ€rke med hjĂ€lp av internet, och dĂ„ i med fokus pĂ„ sociala medier. Studien ska Ă€ven undersöka vad som karaktĂ€riserar dessa företag idag gĂ€llande varumĂ€rkesbyggande via sociala medier. Som denna studie klarlagt Ă€r internet och de sociala medierna mĂ€ktiga verktyg nĂ€r det gĂ€ller informationsspridning och att nĂ„ ut till mĂ„lgrupper, men man mĂ„ste likvĂ€l vara aningen försiktig dĂ„ det ocksĂ„ kan vara negativt med stora informationsflöden.
PrydnadsgrÀs : nÄgra mindre kÀnda arter och deras anvÀndningsomrÄden
Idag finns det mÄnga outforskade omrÄden nÀr det handlar om anvÀndandet av prydnadsgrÀs i Sverige, inte minst vad det gÀller hÀrdighet. Utbudet pÄ de svenska plantskolorna Àr ofta litet och möjligheten att hitta information om prydnadsgrÀs för svenska förhÄllanden Àr begrÀnsat och mycket svÄra att hitta. Med tanke pÄ att Poaceae Àr en stor familj bland vÀxter finns det förvÄnansvÀrt fÄ arter och sorter att vÀlja mellan i Sverige. Med bakgrund av detta vill jag i min uppsats undersöka och diskutera möjligheten att finna nya, mindre beprövade slÀkten, arter, sorter och hur dessa kan anvÀndas i Sverige.
.