Sök:

Sökresultat:

379 Uppsatser om Tilltro till sin förmćga - Sida 23 av 26

Neutrala verkstÀllare eller inflytelserika nÀrbyrÄkrater? : AsylhandlÀggares roll och handlingsutrymme i Àrenden med humanitÀra grunder

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur asylhandlÀggare pÄ Migrationsverket uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme. DÀrtill hör Àven att utifrÄn den teoretiska ansatsen problematisera uppfattningarna för att undersöka om handlÀggarna kan förstÄs som neutrala verkstÀllare enligt ett Weberianskt idealbyrÄkratiskt perspektiv eller snarare som nÀrbyrÄkrater med stort handlingsutrymme enligt Michael Lipskys teori. DÀrutöver utgör en viktig del av syftet att problematisera utfallet av handlÀggarnas roll och handlingsutrymme för att belysa detta utifrÄn demokrati-, legitimitets- och rÀttssÀkerhetsaspekter.Uppsatsen kan förstÄs som en fallstudie dÀr metoden för undersökningen utgjorts av samtalsintervjuer. Det empiriska materialet utgörs sÄledes av intervjuer med sex asylhandlÀggare frÄn tvÄ olika asylenheter i landet. Samtliga respondenter har erfarenhet av att handlÀgga Àrenden med humanitÀra grunder.I uppsatsen har jag kommit fram till att sÀttet pÄ vilket asylhandlÀggarna sjÀlva uppfattar sin roll och sitt handlingsutrymme frÀmst kan relateras till en neutral verkstÀllarroll enligt en Weberiansk modell.

LÄgkonjunktur - Gynnsamt för antalet offer i trafiken? : En tidsserieanalys över antalet omkomna i trafiken i Sverige

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.

"LikvÀrdighet, hur menar du?" : En diskursanalys av ett flitigt anvÀnt begrepp i skolans vÀrld.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.

Boendeformer och segregation - En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning

BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.

Naturgiven ordning eller ideologisk konstruktion? : Ett försök till dekonstruktion av det liberal?kapitalitiska systemet

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.

Oro, NedstÀmdhet och Tilltro till sin förmÄga hos kvinnor och mÀn med kronisk hjÀrtsvikt

Bakgrund Blodförgiftning Àven kallat sepsis Àr en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det mÄnga fall kan ges en adekvat behandling. FörsvÄrad sepsis brukar leda till en inlÀggning pÄ intensivvÄrdsavdelning och kan resultera i lÄnga vÄrdperioder. Det Àr vanligt förekommande med en lÀngre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhÀllskostnader.

Institutionella Àgares syn pÄ icke-finansiella risker

Uppsatsens titel: Institutionella Ă€gares syn pĂ„ icke-finansiella risker Seminariedatum: 2006-01-17 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats i redovisning, 10 poĂ€ng Författare: Christoffer Hero & Martin Nilsson Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: GRI, HĂ„llbarhet, Icke-finansiella risker, Institutionella Ă€gare, Investerare. Syfte: Föreliggande studie har ett tvĂ„delat syfte. För det första kartlĂ€gger vi i vilken utstrĂ€ckning institutionella Ă€gare tar hĂ€nsyn till icke-finansiella risker i ett investeringsobjekts hĂ„llbarhetsredovisning. För det andra redogör vi för hur informationen i en hĂ„llbarhetsredovisning kan förĂ€ndras för att bĂ€ttre tillgodose de institutionella Ă€garnas behov. Metod: Vi har valt en induktiv metod eftersom det inte finns nĂ„gon befintlig fullstĂ€ndig teori inom det studerade omrĂ„det.

Socially Responsible Investing i jÀmförelse med Fundamental analys : en aktieanalys av fyra börsföretag

ProblemformuleringEn del studier visar att det finns ett signifikant statistiskt samband mellan hur ett företag hanterar miljömÀssiga och sociala risker och dess avkastning. DÀrför ifrÄgasÀtter vissa forskare och finansiella aktörer de traditionella aktievÀrderingar som inte bedömer de miljömÀssiga och sociala faktorerna. En av de vanligaste vÀrderingsmetoderna Àr den Fundamentala, vilken frÀmst utgÄr frÄn att vÀrdera den ekonomiska information som ett företag publicerar. Det finns en vÀrderingsmodell som gör det möjligt att bedöma de sociala och miljömÀssiga pÄ samma sÀtt som de finansiella i en Fundamental analys. Den brukar benÀmnas Socially Responsible Investing (SRI).FrÄgestÀllning och syfteOm den Fundamentala analysen inte vÀrderar de sociala och miljömÀssiga kriterierna innebÀr det att vÀrderingen av aktien inte Àr helt komplett.

Teknisk undervisning om symaskinen i textilslöjden

Under mina praktikperioder, VFU-perioder, ute pÄ olika skolor har jag observerat att de flesta elever inte har tekniskt sjÀlvförtroende om de redskap de anvÀnder i textilslöjden. Med tekniskt sjÀlvförtroende menas att man har tillrÀckligt med teknisk kunskap sÄ man kan hantera redskapet. Med detta arbete ville jag fÄ en insikt i hur mycket teknisk undervisning eleverna fÄr i samband med textilundervisningen. Jag tror att skolan inte Àr könsneutral utan spÀr pÄ könsrollerna genom att inte ha sÄ mycket teknisk undervisning i textilslöjden. Jag tror att mÄnga har ett könsbundet förhÄllningssÀtt till teknik som ett Àmne för pojkar och textilslöjd som ett Àmne för flickor.

ArbetsÄtergÄng och sjÀlvskattad hÀlsa hos lÄngtidssjukskrivna individer med tidsbegrÀnsad sjukersÀttning.

Syfte: Syftet med denna studie var att kartlÀgga lÄngtidssjukskrivnas hÀlsa före och efter avslutad intervention samt studera vilka faktorer som hindrat alternativt frÀmjat ÄtergÄng i arbete hos individer med tidsbegrÀnsad sjukersÀttning.Metod: Studien baseras pÄ data frÄn EU-projektet ?SAMKLANG? som Àr en longitudinell interventionsstudie. Data har samlats in pÄ 59 lÄngtidssjukskrivna deltagare via enkÀter bÄde före projektstart och ett Är efter och dels har data samlats in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med 13 deltagare efter det att projektet avslutats. Intervjudeltagarna var indelade i tvÄ grupper (de som hade ÄtergÄtt i arbete/studier och de som fortfarande var sjukskrivna). Interventionen bygger pÄ bÄde behandling och samverkan mellan organisationer som Àr involverade i rehabilitering av personer som har ett Är kvar av sin tid i sjukersÀttning.

Delaktighet - en friskfaktor i arbetslivet för alla

PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

Se barnet : Relationsskapande möten i förskoleklass och strategier för inklusion av barn som har ett utagerande beteende. En kvalitativ litteratur och intervjustudie.

Syftet med denna kvalitativa litteratur och intervjustudie var att undersöka pedagogens roll i relationsskapande möten för barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklass, i synnerhet med tanke pÄ barn som har ett utagerande beteende. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka pedagogiska strategier kan bidra till att öka graden av inklusion av barn som har ett utagerande beteende i bÄde didaktiska situationer och i socialt samspel? och: Vilken Àr pedagogens roll i relationsskapande möten och hur blir detta synligt i arbetet med barn som har ett utagerande beteende? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att först undersöka relevanta internationella forskningsartiklar, leta strategier och presentera de mest frekventa strategierna i en tabell. DÄ detta resultat kÀndes statiskt och lÀmnade flera frÄgor obesvarade gjordes valet att intervjua en yrkesverksam förskollÀrare i förskoleklass. IntervjufrÄgorna baserades pÄ resultatet av litteraturstudien, egna reflektioner och pÄ föreliggande studies teoretiska inramning, det vill sÀga Martin Bubers relationsfilosofi.

HÀlsenesmÀrta hos vÀrnpliktiga. Förekomst och förebyggande behandling: En pilotstudie

PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

Qigong i skolan. En studie av processen i en lÄgstadieklass som under en termin utövar Qigong dagligen

Bakgrund Barn och stress borde inte höra ihop. Dock visar Apotekets försÀljningsstatistik att utskrivning av sömnmedel och lugnande medel till barn och ungdomar fortsÀtter att öka. Vi lever i ett samhÀlle dÀr tempo och informationsflöde accelererar. Samtidigt ökar kraven pÄ vÄra barn i olika sammanhang.Vi kan inte förÀndra den tid vi lever i men vi kan och behöver finna metoder för att hantera stress och dÀrmed öka livskvalitén. Det Àr angelÀget eftersom vi numera vet att barn inte bara drabbas av stress som kommer till omedelbara uttryck, utan att stress dessutom Àr en orsak till att sjukdomar utvecklas senare i livet.SyfteSyftet med studien Àr att hitta ett verktyg för barn att hantera och minska stress och dÀrigenom öka sitt vÀlbefinnande.

Att bli en bÀttre lÀsare - en studie av ÄtgÀrdsprogram i lÀsning och lÀsförstÄelse

Syfte: Studiens syfte Àr att kartlÀgga och analysera insatser och ÄtgÀrder som skrivs in i Ät-gÀrdsprogram för elever som befaras att inte nÄ de uppstÀllda mÄlen i Är 3 och 6 nÀr det gÀller lÀsning och lÀsförstÄelse. Den syftar ocksÄ till att ge en fördjupad bild av hur lÀrare resonerar kring ÄtgÀrder för elever som riskerar att inte nÄ dessa kunskapskrav Teori och metod: Studiens teoretiska kunskapsansats Àr det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv förstÄs allt lÀrande i samspelet mellan kollektivet och den enskilda individen. SprÄket har en central roll och genom det kan vi dela erfarenheter och kommunicera kunskap. Synen pÄ lÀrande handlar om hur man utnyttjar och tillÀgnar sig kognitiva resurser.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->