Sökresultat:
379 Uppsatser om Tilltro till sin förmćga - Sida 22 av 26
Matematikattityder. Elever i Är 7-9 och deras förÀldrars attityder till matematik
Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vÄr utbildning har vi fÄtt anledning att utbyta erfarenheter frÄn vÄra Är som pedagoger i Àmnet. Forskning visar att positiv attityd ger bÀttre förutsÀttningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förÀndras med stigande Älder. PÄverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan Àven av hemmet? Vi ville ta reda pÄ mer om hur matematik uppfattas av elever och förÀldrar och dÀrför gjorde vi en undersökning om huruvida förÀldrars erfarenheter och attityder pÄverkar deras barns intresse och attityd till matematik.
ĂrekrĂ€nkning i en ny tid : Förtal och förolĂ€mpning som mĂ„lsĂ€gandebrott
Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.
Kreditgivares syn pÄ revisorers oberoende
SmÄ onoterade bolag vÀnder sig ofta till kreditgivare för att lÄna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor utrÀckning grundar lÄnebeslut till smÄ företag pÄ Ärsredovisningen sÄ har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen hÄller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende Àr en förutsÀttning för att intressenter sÄ som kreditgivare ska kunna kÀnna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska stÀllning Det Àr lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dÄligt rykte skadar revisionsbyrÄn och revisorn ifrÄga. DÀrmed Àr det viktigt att revisorer undviker situationer och omstÀndigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frÄgestÀllning Àr; PÄ vilket sÀtt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mÄngÄrigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot pÄverka redovisningskvaliteten och lÄneansökan Huvudsyftet i denna studie Àr att studera kreditgivares uppfattning gÀllande revisorns oberoende om revisorn ifrÄga reviderar ett och samma företaget under mÄnga Ärs tid, utför konsulttjÀnster Ät det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.
Konflikt - Givande eller FördÀrvande? : En studie om projektledares och ScrumMasters syn pÄ intragruppkonflikter
Syftet med föreliggande undersökning Àr att beskriva samt jÀmföra pÄ vilket sÀtt projektledare och ScrumMasters ser pÄ intragruppkonflikter utifrÄn det interaktionistiska perspektivets karaktÀristiska drag. Det interaktionistiska perspektivets karaktÀristiska drag Àr (1) intragruppkonflikter kan inverka positivt (sÄvÀl som negativt) pÄ en grupps prestation samt (2) det finns situationer dÄ intragruppkonflikter bör uppmuntras.I studien tillÀmpas en metodtriangulering i form av sex kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkÀt som har besvarats av nitton respondenter. Resultatet analyseras dels genomen deduktiv riktad innehÄllsanalys samt dels genom en induktiv konventionell innehÄllsanalys.Undersökningens resultat visar att majoriteten av undersökningens respondenter, sÄvÀl projektledare som ScrumMasters, uppvisar en tilltro till att uppgiftskonflikter kan inverka positivt pÄ en projektgrupps prestation, frÀmst gÀllande frÄgor som berör sÄdant som lösningsförslag och tolkningar samt i mindre utstrÀckning gÀllande mÄlet med en specifik uppgift. Tilltron till processkonflikters positiva inverkan pÄ en projektgrupps prestation varierar bland undersökningens respondenter. De respondenter som arbetar agilt vittnar dock om ett arbetssÀtt som i större utstrÀckning understödjer processkonflikter i jÀmförelse med ett mer traditionellt fÀrgat arbetssÀtt.
VĂ€gen in i den pedagogiska utredningen. Tre ungdomars upplevelser av delaktighet i sin pedagogiska utredning inom SiS
Syfte: Inom ramen för och med grund i det specialpedagogiska fÀltet, Àr syftet att ta reda pÄ hur ungdomars upplevelser Àr av att ha genomfört en pedagogisk utredning inom Statens institutionsstyrelse. Teori: För att förstÄ vad ungdomarna menar, nÀr de berÀttar om sina livsvÀrldar, har litteratur inom följande omrÄden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, delaktighet, identitetsskapande och KASAM ? kÀnsla för sammanhang samt historik om ungdomsanstaltens framvÀxt i samhÀllet till dagens sÀrskilda ungdomshem.Metod: DÄ livsvÀrldsstudier har fokus pÄ att studera fenomen som handlar om mÀnniskans upplevelser för att förstÄ mÀnniskans vara i vÀrlden (Berndtsson, 2001), valdes en fenomenologisk livsvÀrldsansats.Det Àr genom att utgÄ frÄn den konkret upplevda vÀrlden, som upplevts i relation till nÄgot subjekt, som mÀnniskan kan beskriva sin upplevelse, och sin verklighet, och genom att mÀnniskan lever i och erfar vÀrlden, kan hon berÀtta om sina upplevelser, enligt Berndtsson (2005). Vid analysen av intervjuerna har studiens utgÄngspunkt varit inspirerat av en hermeneutisk tolkning. Med hjÀlp av förförstÄelse i ett speciellt sammanhang, bildar sprÄket en sorts gemenskap, och för att kunna komma bakom de uttalande i intervjuerna, blev valet att anvÀnda hermeneutisk tolkning till dem.Resultat: Studien visar, att det finns genuint goda ambitioner att pÄ olika sÀtt göra ungdomarna delaktiga, trots det visar studiens resultat att deras upplevelse av delaktighet Àr mycket lÄg.
Utmanande barn i förskola och förskoleklass : Pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn
Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.
Relationen mellan handledare och kooperatörer inom sociala företag
En allt mer ökande företagsform Àr det kooperativa företagandet, det bygger pÄ öppenhet, och ett aktivt deltagande, alla medlemmar har lika röstrÀtt. Det sociala företaget Àr en relativt ny inriktning inom det kooperativa företagandet. Socialt företagande innebÀr en arbetsmöjlighet för mÀnniskor som har det svÄrt att ta sig in pÄ arbetsmarknaden, att integreras i samhÀlle och arbetsliv, pÄ detta sÀtt skapas delaktighet och mening. Kooperativa sociala företag skiljer sig inte avsevÀrt frÄn övriga företag, de har en affÀrsidé, sÀljer produkter och tjÀnster och Àr etablerade sÄvÀl inom den privata som den offentliga sektorn. De flesta sociala företag har handledare för att stödja dem som arbetar och Àger sitt företag, vilket medför att handledaren inte bara Àr arbetstagare utan Àven handledare till sin arbetsgivare.
Att öppna vÀgar genom kaos : Uppdrag och nÀtverk kring förskolebarn som upplevt trauma
Följande undersökning behandlar förskolans uppdrag och samverkan kring barn som upplevt trauma. Syftet Àr att undersöka hur olika professionsföretrÀdare för yrken nÀrliggande förskolepersonalens (BVC-sjuksköterskor, socionomer, förskolepsykologer & förskolechefer) upplever förskolans roll i arbetet med barn som drabbats av trauma. Studien fokuserar hur olika professionsföretrÀdare nÀra förskolan upplever förskolans uppdrag och vilken relevans deras förvÀntan har gentemot de styrdokument som förskolan lyder under. DÀrtill undersöks hur samverkan för att öppna möjligheter för barn som drabbats av trauma, att utvecklas, lÀra och bidra, ser ut i praktiken. Kvalitativa intervjuer har genomförts med Ätta personer.
Polisen i Norrbotten: en jÀmförelse mellan tilliten till polisen i Norrbotten och tilliten till polisen i övriga landet
SOM-mÀtningar som Göteborgs universitet genomfört visar att polisen har ett högt förtroende frÄn allmÀnheten. Men i Norrbotten Àr avstÄnden vÀldigt stora och den allmÀnna uppfattningen Àr att det inte finns tillrÀckligt med poliser. För att skydda sin egendom nÀr polisen inte rÀcker till startar allmÀnheten medborgargarden. Det kan ses som ett tecken pÄ missnöje. Dessa faktorer borde kunna pÄverka förtroendet för polisen i Norrbotten negativt.
MIG ?Det Àr inga konstigheter?- Ett systematiskt arbetssÀtt som utvecklar tvÀrprofessionellt samarbete
Mobil IntensivvĂ„rds Grupp (MIG) Ă€r ett relativt nytt koncept i vĂ„rden som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger pĂ„ att tidigt identifiera den svĂ„rt sjuka patienten genom enkla mĂ€tmetoder för att snabbt kunna behandla och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. PĂ„ Södra Ălvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har dĂ€refter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet Ă€r kopplat till ett utbildningsprogram.
KÀrleksfull matematikundervisning - vÀgen till framgÄng? : - En kvalitativ intervju- och literaturstudie...
UtgÄngspunkten i vÄr undersökning var att grundskolans matematikundervisning sedan lÀnge Àr prÀglad av enskild rÀkning i lÀroboken och graden av modernisering Àr lÄg. Detta grundar vi dels pÄ egen erfarenhet och dels pÄ forskning vi lÀst tidigare. NÀr elever fÄr problem med matematiken i skolan lÀggs skulden pÄ eleverna istÀllet för pÄ skolan och lÀrarens undervisning. Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en bild av vad skolan och den enskilde lÀraren kan göra för att förÀndra/förbÀttra förutsÀttningarna i matematik för grundskolans elever. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Vilka faktorer kan ligga bakom elevers utveckling efter ett icke godkÀnt nationellt prov i matematik i skolÄr 5? Vad kan skolan och den enskilde lÀraren göra för att förÀndra/förbÀttra förutsÀttningarna i matematik för grundskolans elever?Vi valde att söka svar pÄ vÄra frÄgor dels genom att göra en litteraturstudie och dels genom attintervjua fyra elever som inte blivit godkÀnda pÄ nationella Àmnesprovet i matematik i skolÄr 5.
Boendeformer och segregation : En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning
BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.
Kreationism och Biologism - om hur lÀrare hanterar religion och vetenskap i gymnasieskolans biologiundervisning
Det hĂ€r arbetet Ă€r en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen anvĂ€nds kreationism och biologism som exempel pĂ„ förhĂ„llandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism Ă€r, samt vad skolans styrdokument sĂ€ger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkĂ€tundersökning om hur biologilĂ€rare frĂ„n sju olika skolor i Ăstergötlands lĂ€n ser pĂ„ evolution, kreationism och biologism samt pĂ„ kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism Ă€r en antievolutionsteori som grundar sig pĂ„ att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv pĂ„ den.
Curriculum Vitae - nyckeln till framgÄng? : En studie om betydelsen av CV i rekryteringsprocessen
En arbetssökande förvÀntas idag formulera ett CV i syfte att marknadsföra sig sjÀlv och sin kompetens. Enligt experter finns det konkreta rÄd att följa; man ska ha ett lÀttlÀst och kort CV som lyfter fram relevant information pÄ ett personligt och intressant sÀtt. Detta CV ökar den arbetssökandes chanser att fÄ sitt drömjobb. Tidigare forskning visar att korta CV har större chanser att leda vidare, att det gÄr att uttyda personlighet och kompetenser frÄn ett CV. Utseendet pÄ ett CV har sÄlunda reell betydelse pÄ arbetsmarknaden.Den hÀr uppsatsen utgÄr dock ifrÄn att fenomenet CV ocksÄ kan ses som ett resultat av social konstruktion.
Kundnöjdhet bakom kulisserna ? en teoretisk och praktisk kartlÀggning av klagomÄlshantering
Internet och tjÀnstesektorns framfart har ökat pressen pÄ organisationer att kunna leverera tillfredsstÀllelse hos sina kunder. En organisations ekonomiska vÀlmÄende Àr mycket beroende av kundernas vÀlmÄende. En förutsÀttning för att fÄ en kund att Äterkomma samt sprida ett positivt budskap om en organisation Àr att kundens behov tillgodosetts. En metod som tillÀmpas för att reducera missnöje och uppnÄ tillfredsstÀllelsen hos kunderna Àr en effektiv klagomÄlshantering. Olyckligtvis visar teorin pÄ att en effektiv klagomÄlshantering inte Àr en sjÀlvklarhet hos mÄnga organisationer.