Uppsatsen har en etnografisk ansats, där litteraturstudier, intervjuer och observationer ger en beskrivande bild av de Bonos arbetssätt Sex tänkande hattar. Det huvudsakliga syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv beskriva hur man i praktiken arbetar med de Bonos Sex tänkande hattar i Australien och varför man valt att göra så. Syftet är också att redovisa olika sätt att se på barns tänkande samt åskådliggöra idén med de Bonos modell. Resultatet från intervjuerna visar att alla informanter har en positiv inställning till Sex tänkande hattar. Genom att arbeta med Sex tänkande hattar menar de att eleverna får kunskap om det egna tänkandet, vilket också är de Bonos idé med modellen.

This thesis examines how a company can get an effective, high quality, maintenance of their computerized systems. After literary studies concerning the life cycle activity Maintenance we have studied how the maintenance at the department IT Supply of IKEA IT AB in Älmhult is carried out. What steps and measures in the analyzing of results of changes are carried out and if they have predefined processes for changes. Based on the facts we found most important in our literary studies we have created a model and theoretically applied this to the maintenance of a specific system to see what they can work with to further improve the quality and efficiency in their maintenance. The basis for our thesis is literary studies and the collected material has been used as a foundation for the research at the company, which was carried out through interviews.

Marinen måste i framtiden kunna hantera uppdragstaktik och kommandostyrning, i hela konfliktskalan såväl nationellt som internationellt.Detta ställer höga krav på nyanserad användning av marina stridskrafter. Uppsatsens syfte har varit att klarlägga om det föreligger skillnader i val av ledningsmetoder vid ledning av marina förband.I denna studie har jag funnit att det finns ingen klar gräns mellan kommandostyrning och uppdragstaktik. Begreppen är svårdefinierade och tolkas på olika sätt av olika individer. Utbildning, erfarenhet, förbandstraditioner samt motivation och vilja kan vara exempel på faktorer som påverkar den enskildes uppfattning om huruvida det är ledning genom uppdragstaktik eller kommandostyrning.Det förefaller också vara så att kommandostyrning kommer bäst till sin nytta vid lägre konfliktnivåer samt vid funktionsledning. För att säkerställa ledningskvalitet, kommer chefer i mer komplexa och svår överskådliga situationer tvingas till delegering av beslutsrätten, om hur uppgifter skall lösas till underställda chefer.

I dagens samhälle är energiförbrukning väldigt viktigt och framförallt något som kommer bli en betydligt större aspekt framåt i tiden, särskilt om man jämför med hur man tar hänsyn till det idag. Bengt-Olof Hammar (se inledning) har sju stora maskiner i snickeriet där han startar och stänger av spånsuget manuellt. Önskemålet från Hammar var i grunden att automatisera snickeriet på så sätt att vid en maskinstart startar spånsuget och spjället till respektive maskin öppnas. Projektet utökades senare så att möjligheten att slå ifrån utsuget när maskinerna körts på tomgång en viss tid är möjligt. En ny produkt togs fram med en välfungerande lösning av problemet och lyckade resultat vid styrning av spånsuget och spjäll.

Current technology offers many possibilities for remotecommunication. Nevertheless, people with cognitive and communicativedisabilities have limited access to common communication technology like textmessaging via a mobile phone. This study is part of the project Text messagingwith picture symbols - a possibility for AAC users and people with cognitiveimpairments. Semi structured interviews were used to investigate three menand four women?s experiences of using Windows mobiles with adaptedfunctions for text messaging.

Studien ämnar belysa hur medarbetare och ledning upplever och sätter ord på samma organisationsförändring. Den syftar även till att uppmärksamma skillnader och likheter i upplevelser av en organisationsförändring mellan dessa två grupper. Genom detta kan studien bidra till framtida förändringsarbete genom att belysa förändringsprocessen, vilka faktorer som är viktiga för de undersökta grupperna och på vilket sätt faktorerna påverkar resultatet av förändringen. Resultatet som presenteras grundas i intervjuer med medarbetare och personer från ledningsgruppen på en organisation som genomgått en strategisk organisationsförändring och skapat ett resursteam. Viktiga faktorer som framkommit hos båda respondentgrupperna som viktiga är kompetens, kommunikation, trygghet och uppföljning.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar.I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter.Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

I takt med att handeln med utvecklingsländerna ökat har omvärlden samtidigt fått upp ögonen för bolagens etiska agerande. Globala företag har fått ett inflytande jämförbart med hela nationer. Vi har gjort en kartläggning av företag på Stockholmsbörsen för att ta reda på hur utbrett det är bland svenska verksamheter att ha en CSR policy. Resultatet visar att övervägande del av företagen inte har en CSR policy och att existerande policys inte är specielt väl implementerade i företagen. En trend vi uppmärksammat är att företagen på börsens A-lista i hög grad har en CSR policy medan bolagen på O-listan i liten omfattning har en policy.

Detta är ett arbete som gjorts i samband med studier på Uppsala universitet, där en textanalys har gjorts med fokus på den juridikiska- och ekonomi styrning av skolan då de har till sin funktion att stödja skolverksamhetens möjligheter att förverkliga mål inom de befintliga ramarna. Skollagen är en lag som skolan ska arbeta utefter och detta trots sin generella natur. Även ekonomiska faktorer påverkar hur skolan som organisation och verksamhet ska se ut. Studien skapar en övergripande bild av finansieringen inom skolverksamheten på riks- samt kommunalnivå, med fokus på Uppsala kommun, samt hur resurserna fördelas från statlig till kommunnivå och sist lokal verksamhetsnivå. Det är den politiska ledningen i exempelvis kommuner (ex nämnder, kommunfullmäktige) som ska styra skolverksamheten genom att planera, följa upp och kontrollera.

Materialhantering är den del av produktionslogistiken som hanterar det interna materialflödet, vilket innefattar intern lagerhållning och transport. Målet med den interna materialhanteringen är att säkerställa tillgången av material till produktionssystemet där hanteringen ska ske utan skador på material eller personal. I ett tillverkande företag kan en betydande del av den totala produktionskostnaden härledas till den interna materialhanteringen. Enligt Lean Production ska både transport och lagerhållning betraktas som slöseri. Det är därmed viktigt att effektivisera den interna materialhanteringen samtidigt som det inte får ske på bekostnad av sämre leveransprecision till produktionssystemet eller säkerheten.

Detta examensarbete är en konceptuell fartygsprojektering av en ny serie fartyg åt Sjöräddningssällskapet. Rapporten presenterar ett förslag till en ny sjöräddningsbåt som kan ersätta två äldre fartygstyper, i storleksordningen tio meter, och det behov som täcks av dem. Fartygets huvuduppgifter fastställs vara bogsering och sjuktransport och det opererar mestadels i skyddade vatten under sommarhalvåret. Examensarbetet är handlett av Thore Hagman, Sjöräddningssällskapet och examinator Karl Garme, KTH,Marina System. Mycket arbete har lagts på att skapa ett kostnadseffektivt förslag vilket gav att en befintlig skrovform anpassades för att passa den kravställning som togs fram tillsammans med Sjöräddningssällskapets ledning och räddningsbesättningar.Huvuddata:Loa 9,95 mBoa 4,2 mT 0,65 mDeplacement 5,65 ton fullastatMotorer 2x350 hk utombordareFart 42 knopBunker 1,5 m2 bensinRäckvidd +280 Nm i 35 knopFartyget har ett fristående däckshus som, om det dimensioneras och byggs vattentätt, gör fartyget självrätande.

Uppsatsens syfte är att visa på dansbandsbranschens förmåga att anpassa sina strategier efter förändrade omvärldsfaktorer, samt visa på vad som kan förbättras inom området strategisk ledning utifrån ett affärsstrategiskt perspektiv.En kvalitativ undersökning där den huvudsakliga empirin bygger på genomförda intervjuer. Uppsatsen grundar sig i nio genomförda intervjuer med personer inom dansbandsbranschen.Att arbeta med dansband tycks vara en livsstil där besluten präglas av att, som Sven Ingvars sjunger, ?Det kommer från hjärtat?. Sammanfattningsvis vill vi belysa det behov av en intresseorganisation som vi anser föreligger, då vi lokaliserat en brist på initiativ för gemensam utveckling ur ett långsiktigt perspektiv. Detta utgör en avsaknad, vilken är en konsekvens av att aktörerna har anpassat sina strategier utefter överlevnad, på bekostnad av en potentiell utveckling..

I detta arbete undersökes främst gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning om rättvise- och rättsäkerhet gällande betygsättning inom matematik. Resultatet är att lärarna i sina uppfattningar bekräftar de i annan forskning nämnda orsakerna till orättvisor inom betygsättning, som: betygsinflation, att elever kan "utnyttja systemet", att vad lärarkonstruerade prov mäter kan variera mycket, nivågrupperingar och programtillhörighet, "luddiga" styrdokument, felaktigheter i betygsbedömningar, personkemi och sist men inte minst brist på kommunikation mellan lärare, ledning och olika skolor. Elever verkar dock uppfatta systemet som i stort rättvis, eller så rättvist det kan vara med tanke på att den mänskliga faktorn. De verkar dessutom främst fokusera sig på orättvisor på detaljnivå och inte på systemnivå. Varken elever eller lärare verkar finna några större problem angående rättsäkerheten gällande betygsättning..

Kommunikation finns i allt vi gör och används dagligen, vi omges även dagligen av organisationer som på olika sätt påverkar våra liv. Den kommunikation som då sker inom organisationer är den interna och formella kommunikationen, det vill säga ett informationsutbyte mellan ledning och medarbetare. Kommunikation beskrivs främst som en funktion för utbyte av information och kan delas in i två processer. Den enkelriktade som kopplas samman med Shannon & Weavers kommunikationsmodell från 1940 ? talet, samt den dubbelriktade processen som hör samman med Newcombs modell.

Detta är en genusvetenskaplig uppsats och syftet är att undersöka förutsättningarna för de kvinnliga ledarna i en kvinnodominerad ledningsgrupp. Undersökningen är kvalitativ och baseras på intervjustudier och fältanteckningar från företaget som gjorts under okt-dec-2006. Deltagandeobservation av ett gruppmöte samt företagets årsredovisningar och lönelistor har använts som kompletterande material. De teoretiska ramverken har varit Moss Kanters teori om organisationer och La Clau och Mouffes diskursanalys. Resultatet och analysen är indelade i tre avsnitt.I första avsnittet behandlas chefsideal och normer för ledarskap, och dess könsmärkning problematiseras.