Bakgrund: Genus är den sociala uppfattningen av att vara man, kvinna, flicka eller pojke. Tidigare artiklar har visat att män länge varit en minoritet inom sjuksköterskeyrket, de får inte samma förtroende hos patienterna som kvinnliga sjuksköterskor.Syfte: Att beskriva manliga och kvinnliga patienters upplevelser av omvårdnadssituationer ur ett genusperspektiv samt beskriva de i studien ingående artiklarnas datainsamlingsmetoder.Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar från Pubmed och Scopus har inkluderats för att besvara syfte och frågeställningar. Artiklarnas resultat och metod har analyserats och sammanställts under rubriker och kategorier.Resultat: Män och kvinnor har känt sig ignorerade och underlägsna i omvårdnadssituationer då de inte haft något att säga till om gällande sin egen vård och vårdpersonalen inte lyssnat på deras sjukdomsproblem. Många av artiklarna visar att manliga och kvinnliga patienter känt sig kränkta av vårdpersonalen och män har förlorat en del av sin maskulinitet samt känt sig bortglömda. I de ingående artiklarna hade både män och kvinnor en större Tillit till kvinnliga sjuksköterskor.

Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rätt till skydd, skolgång, sjukvård och en meningsfull vardag där de kan knyta sociala kontakter. De här barnen behöver få trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, känna sig säkra och få en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvårdnad ligger på kommunnivå och kräver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella gränser.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, Tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskor har till uppgift att informera anhöriga med hänsyn till tidpunkt, form och innehåll. Anhöriga har behov av att få information från sjuksköterskor. Studier visar att behovet av information inte tillfredsställs och att anhöriga lider i ovisshet och väntan. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) har gjorts och baserats på nio vetenskapliga artiklar. Likheter i resultaten delades efter innehåll in i teman. Resultat: Anhöriga vill bli informerade på vardagligt språk, med få medicinska termer och informationen ska vara rak, sanningsenlig och patientnära. De vill inte behöva vänta på att få information, de vill få den kontinuerligt och inte riskera att få motsägelsefull information.

Syftet med denna studie har varit att analysera tre exempel på interkulturellt värdegrundsarbete i skolan. Analysen gjordes utifrån verktyg som tagits fram utifrån ett antropologiskt kulturbegrepp och litteratur som behandlar interkulturell pedagogik. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen och analys av skriftliga källor. Analysen av de tre exemplen på värdegrundsarbete visar hur man strävat efter att utgå från elevernas egna erfarenheter i det pedagogiska arbetet. Så använde sig Etniska relationer av en övning där ballonger fick symbolisera elevernas tankar, värderingar, erfarenheter och kunskaper.

Syfte Syftet med denna undersökning är att beskriva gruppen elever som inte är godkända i de behörighetsgivande ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och/eller matematik och som därmed inte är behöriga till gymnasieskolans nationella- eller specialutformade program. Beskrivningen görs utifrån betyg, läsning samt ungdomars egna berättelser. Beskrivningen görs på individ och gruppnivå. Teori För tolkning av empirin används Glaser och Strauss utvecklade Grounded Theory. Teorin ger en möjlighet att tolka kvantitativ och kvalitativ data likvärdigt för att skapa en helhet i beskrivningen och tolkningen av data.

Mönster i markbeläggning är en av många faktorer som påverkar människors upplevelse av den omkringliggande miljön, och vi som landskapsarkitekter har ett stort ansvar i skapandet av dessa miljöer. Det vore rimligt om vår kunskap motsvarade vår inblandning i detta skapande, vilket vi inte tycker att det gör idag. Uppsatsen är främst baserad på litteraturstudier, intervjuer och en enkätundersökning. Dess huvudsakliga del berör människors psykologiska- och fysiologiska uppfattning av mönster i markbeläggning men uppsatsen behandlar även geometriska mönster och markbeläggningens utveckling över tid i Sverige, samt matematikens betydelse för arkitekturen. Det finns inte mycket forskning om hur människor upplever mönster i markbeläggning, men faktum är att mönster påverkar oss från dagen då vi föds. Mönster kan få oss att känna lugn och Tillit eller otrygghet och stress. Att gestalta väl med mönster är en balansgång mellan överstimulans och monotoni.

Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap.

SAMMANFATTNINGBakgrundEutanasi debatteras i många länder och åsikterna är många. Att agera etiskt och moraliskt utifrån lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vårdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rätt till autonomi och självbestämmande blir lidande.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors inställning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka åtgärder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede.MetodEn litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text.ResultatMajoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i länder där eutanasi är tillåtet enligt lag ställde sig positiva till eutanasi.

Forskning framhåller att den vanligaste formen av barnmisshandel är just omsorgssvikt, trots misstanke om ett stort mörkertal och bevis för långtgående konsekvenser. BVC-sköterskan har en unik möjlighet att förhindra och identifiera omsorgssvikt. Genom att belysa ämnet kan kunskapen ge de verktyg som kan förbättra barnens uppväxtmiljö enligt barnkonventionen. Studiens syfte är att belysa BVC-sköterskors erfarenheter i mötet med familjer där misstanke om omsorgssvikt av barnet föreligger. För att kunna besvara syftet valdes en kvalitativ design med induktiv ansats.

Vår frågeställning har varit vilka erfarenheter operationssjuksköterskor har om hur de skapar en vårdande relation. Begreppet vårdande relation har som utgångspunkt att man genom att lindra patientens lidande når en relation som är vårdande. En vårdrelation kan vara vårdande eller icke-vårdande, men en vårdande relation kan inte vara icke-vårdande. Stora svårigheter att skapa en vårdande relation som operationssjuksköterska råder idag på operationsavdelningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med öppna intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: I Sverige vårdades år 2011 drygt 7700 personer på sjukhus för självskador. Självskadebeteendet används ofta som en copingstrategi för att hantera och lindra psykisk smärta och ångest, men kan även vara ett rop på hjälp. Handlingarna väcker ofta starka känslor, såsom ilska, maktlöshet och antipati, hos sjukvårdspersonal. Patientgruppen upplevs ofta svår att ge bra vård till och patienterna utsätts för mycket tvångsvård och tvångsåtgärder. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter med självskadebeteende upplever bemötandet i vården.

Uppsatsens fokus ligger på att utreda om manövertänkande är implementerat i den svenska markstridsfunktionpå bataljonsnivån och vid lägre nivåer, samt manövertänkandets tillämpbarhet dåsvenska förband samarbetar med förband från andra nationer.Undersökningen har skett genom enkät och intervjuer med officerare som har hög grad av erfarenhetav att leda förband efter år 2000. Som stöd för undersökningen har teoretisk definition ochanalysverktyg utarbetats ur William S. Linds Maneuver Warfare Handbook.Undersökningen visar att svenska officerare har god teoretisk kunskap om manövertänkande samtförmåga att tillämpa manövertänkandets olika delar. Dock pekar resultatet på att svenska officeraregenerellt har begränsad erfarenhet av att tillämpa manövertänkande i varierande och komplexasituationer. Dessutom medges de inte att tjänstgöra tillräckligt länge på specifika befattningar föratt möjliggöra att nödvändig erfarenhet byggs upp.

Bakgrund:Sjuksköterskan ska se och möta patientens lidande och med adekvata omvårdnadsåtgärder lindra så lång det är möjligt. Beröring är en viktig del iomvårdnaden och kan ske i syfte att lindra, trösta, bekräfta och behandlapatienten. Beröring kan ske på många olika sätt varav massage, somomvårdnadsåtgärd är en metod som kan lindra patientens lidande, ochforskning visar att patienter med bland annat smärta kan uppleva att smärtalindras av massage. Många patienter som vårdas inom institutioner lider avlångvarig smärta och det kan skapa konsekvenser som trötthet,nedstämdhet och depression.Syfte:Syftet med litteraturstudien är att beskriva upplevelsen av massage hos patienter med långvarig smärta.Metod:En litteraturstudie där sökningen utfördes i databaserna Cinahl, MEDLINE, Pubmed och AMED. Sökord bestod av massage, long-term pain och chronicpain m.m.

Studien syftar till att undersöka på vilket sätt skola och socialtjänst samverkar kring ungdomar. Studiens syfte är även att kartlägga verksamheternas attityder till och erfarenheter av, att samverka med varandra. Med detta som grund vill vi diskutera och lyfta fram vad som motverkar respektive underlättar de olika organisationernas möjlighet att samverka. Studiens frågeställningar är:1. Vilka samverkansformer finns mellan skola och socialtjänst?2.