Syftet med uppsatsen är att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig åt mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket här benämns passivt deltagande, och andra mer aktiva former såsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nätverk och tillit. Den teoretiska utgångspunkten är att tillgång till nätverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrågad om att delta i aktiviteter, medan tillgång till tillit tycks öka en individs benägenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bästa.Datamaterialet som används är den svenska delen av European Social Survey från 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgång till formellt nätverk är förknippad med en högre sannolikhet för både aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgång till informellt nätverk inte är relaterat till politiskt deltagande. Vidare är hög tillit till rättsväsendet förenat med en mindre benägenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker är positivt relaterat till aktivt deltagande.

Uppsatsen behandlar Internetkonsultbranschens utgallringsfas där företagen kämpar för sin överlevnad. Studien ser närmare på företaget Tromb Internet Solutions och fokuserar framförallt på dess interna och externa relationer. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Public Relationsteorin. Med hjälp av PR för att skapa kommunikation internt inom företaget, till partners och även till övriga intressenter. Vi finner att PR är en teori som är högst aktuell för, och applicerbar på, en Internetkonsult i dagsläget.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med några av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjälpmedel för att stärka barnens sociala kompetens såsom självförtroende och deras tillit till sin egen förmåga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen få möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att få en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlärningssätt. Verksamheten ska stärka varje barns självförtroende och de ska få en tillit till sin egen förmåga. Vi sammanställde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens självförtroende och tillit .

Denna uppsats handlar om hur ledaren kan motverka negativa attityder hos medarbetarna under ett planerat förbättrings- och förändrings arbete i ett affärssystem. De flesta företag har någon form av förbättrings- eller förändringsarbete eftersom det kontinuerligt sker förändringar i företagen. Litteraturen visar att det ofta är förekommande att det i samband med en planerad förändring uppstår någon form av motstånd hos medarbetarna. Cirka 80 procent av medarbetarna upplever förändringar som hot och bara cirka 20 procent av medarbetarna ser förändringen som en möjlighet. Negativa upplevelser kring förändringar får ofta större genomslagskraft än de positiva.

Titel: Ledarens identitetskris ? en studie av argumentationsteknikens utveckling på ledarsidorna iAftonbladet och Dagens Nyheter, år 1967-2012Författare: Mai Nestor, Victoria von Heideman och Veronica PetterssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medieroch kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2013Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 51 inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka utvecklingen av argumentation på ledarsidorna i Aftonbladetoch Dagens Nyheter under de senaste 45 åren.Metod: Kvalitativ retorik- och argumentationsanalysMaterial: 40 ledarsidor från Aftonbladet och Dagens NyheterHuvudresultat: Ledaren sågs som det främsta politiska opinionsmediumet under en stor del av1900-talet för att sedan få stor konkurrens av nya opinionsarenor. Det är därför intressant att se omdet går att skönja indikatorer på att detta påverkat ledaren som journalistisk genre. Urvaletsavgränsning ger ingen möjlighet till generalisering, men det går att urskilja mönster och tendenser ianalysens resultat.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individers psykiska hälsa påverkar tilliten till sjukvården samt ett antal övriga samhällsinstitutioner, i det här fallet polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vidare undersöktes om tidigare kränkningar samt tidigare negativa erfarenheter hade påverkan på tilliten. Materialet som låg till grund för studien var insamlat av Statistiska Centralbyrån, och rörde individers levnadsvillkor. För att analysera resultatet användes Giddens (1996), Sztompkas (1999) samt Barbalets (2009) teorier kring tillit och hur tillit mellan individer skapas och kan minskas. Tidigare forskning inom området har även hjälpt till i tolkning av resultat.

Arbetsmotivation är ett välstuderat område inom arbetspsykologin. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka om faktorerna kön, ålder och empati hos ledaren predicerar inrerespektive yttre arbetsmotivation. Även könsskillnader i arbetstillfredsställelse beroende påanställningstidens längd undersöktes. I denna kvantitativa studie deltog säljare och tjänstemäninom privata sektorn. Av dessa var 43 kvinnor och 56 män.

Dynamiskt, flexibelt och snabbföränderligt, så framställs dagens samhälle och arbetsliv. Det är något som organisationer och företag måste kunna möta. Ett sätt att effektivt hantera snabba förändringar är enligt moderna teorier att organisera sig som team, där teamen strävar efter att vara självstyrande. En fråga som uppstår är: Hur ser ledarskapet ut som ska leda självstyrande team? Eller som Svedberg (2012) uttrycker det: Hur leder man de som ska leda sig själva? I det här avseendet är det intressant att studera vad fenomenet tillit innebär i ledarskapet för en teambaserad organisation.  Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för tillit mellan ledning och medarbetare i en team- baserad organisation med agil arbetsmetodik.

Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka sambandet mellan socialt kapital och självbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbäddade i samhällsrelationer och som därmed kan användas för att påverka livssituationen. I den här uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nätverk. Den teoretiska utgångspunkten är att ökad tillit till sina medmänniskor och tillit till institutioner som exempelvis rättsväsendet och riksdagen är relaterat med personer som har en självbild i det högre skiktet av samhället. Även att socialt nätverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhället.

Bakgrund: När individer från olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstår det ofta missförstånd och konflikter. Ett sätt att uppnå förståelse för hur nationell kultur påverkar ett företag, är att studera ett team. Ledaren är mycket viktig för teamet och i ett mångkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika värderingar etc. som finns i olika kulturer.

En fråga som förr eller senare dyker upp i växande företag är beslutet om en introduktion på börsen ska genomföras eller inte och statistik visar på att antalet börsintroduktioner skiljer sig markant mellan olika länder. Tidigare forskning på vad som kan förklara dessa internationella skillnader är relativt begränsad och finns endast i en liten omfattning. Social tillit har visat sig vara viktigt i samhället och en bidragande orsak till att flera ekonomiska och sociala mål uppnås. Flertalet forskare har i sina studier kommit till slutsatsen att social tillit är positivt relaterat till ekonomisk tillväxt. Det övergripande syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar graden av börsintroduktioner i ett land, med speciellt fokus på social tillit. Studien syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som skapar en aktiv marknad för börsintroduktioner.

Traditionella uppfattningar om den ensamme heroiske ledaren har gjort att mycket av fokus har legat på ledaren som aktör och inte på den scen där de arbetat. Olika omständigheter och situationer påverkar vad en ledare bör, men också vad han eller hon kan göra. En av dessa omständigheter eller förutsättningar är den där ledaren har sina medarbetare på fysiskt avstånd, ett ledarskap på distans. Syftet med uppsatsen är att undersöka ledarskap i en organisation där chefen har sina medarbetare på fysisk distans. Vi är intresserade av ledarskapets innehåll och hur chefen och medarbetarna uppfattar detta.

Kan det första intrycket på en webbsida för elektronisk handel påverka tilliten till företaget? Om ja, vilka faktorer är då avgörande? Hur viktig är egentligen den grafiska utformningen och användbarheten, för tilliten, i det första intrycket? För att utröna detta utfördes en Design Walkthrough med nio personer, med varierande erfarenhet av handel via Internet. Sammanlagt valdes nio webbsidor ut från tre populära e-handelsbranscher: Kläder, Elektronik och Böcker. Personerna som ingick i studien delades in i tre grupper som tittade på en bransch vardera. Ett antal frågor ställdes under tiden som gällde det första intrycket och faktorer som kan påverka tilliten till sidan.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Den här studien undersöker och analyserar kvalitativt de faktorer som påverkar användarens tillit och till beslutstödssystem genom en fallstudie av ett beslutsstödsystem som utvärderar ledningsträning samt vilka effekter användaren upplever vid användning av systemet. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar användares tillit och acceptans av beslutstödsystem samt undersöka användares upplevda effekter på deras arbetsuppgifter vid användning av ett beslutstödsystem. Resultat har tagits fram genom litteraturstudie samt fallstudie där data samlats in genom kvalitativa intervjuer av ett urval användare av beslutstödsystemet i studien. Studien resulterar i faktorer som påverkar användares tillit som identifierats baseratpå insamlat material från litteraturstudie och kvalitativa intervjuer som analyserats och resultat framtagits. De främsta effekterna som användare upplevt vid användning av beslutstödsystemet är att det underlättar det administrativa arbetet, gör det snabbare och smidigare att utföra arbetsuppgifterna, stödjer beslutsfattande, ger möjlighet till flexibilitet genom de bärbara enheterna systemet används på, kortare inlärningstid etc.