?Hur sjukvården är organiserad har betydelse för sjuksköterskans förutsättning för att utföra omvårdnadsarbetet. Ledarskap och arbetsmiljö är delar av vårdorganisationen som påverkar sjuksköterskans arbete. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer i organisationen som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det genomfördes en litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades.

Många främre korsbandsskadade idrottare upplever efter operation en nedsatt tillit till knäet och är rädda för nya skador. Detta kan resultera i försämrad rehabilitering. Det är därför viktigt att kunna identifiera dessa patienter.Syfte:Syftet med den här studien var att klargöra i vilken utsträckning trippelhoppet, cross over-hoppet och sidohoppet avspeglar vilken tillit till knäet den korsbandsopererade patienten upplever 6-12 månader efter operation i samband med återgång till idrott.Metod:Urvalet bestod av 9 kvinnor och 9 män patienter som genomgått främre korsbandsrekonstruktion och som 6-12 månader efter det var på väg tillbaka till idrott. Deltagarna genomförde tre funktionella tester, trippelhoppet, cross over-hoppet och sidohoppet på sitt ickeopererat respektive på sitt opererade ben. Före varje hopptest skattades på en visuell analog skala ( VAS-skala) graden av tillit till knäet inför hoppet och graden av förmåga att ta i efter hoppet.

Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med diagnostiserad cancersjukdom upplever kontinuitet, delaktighet och tillit i samband med vård och behandling. Metod: En kvalitativ studiedesign användes och bekvämlighetsurval användes som urvalstyp. I urvalet ingick patienter diagnostiserade med cancersjukdom behandlade vid en onkologisk dagvårdsavdelning eller en onkologisk vårdavdelning. Inklusionskriterier var att patienten talade svenska flytande och var över 18 år. Patienter i livets slutskede samt med sjukdom som innebar en kognitiv nedsättning exkluderades.

Förändringar är vanligt förekommande i dagens organisationer. En strategi som kan nyttjas för att öka lönsamheten och nå målen är förändring av organisationskulturen. Dessa är svåra att genomföra eftersom omedvetna antaganden måste synliggöras och ifrågasättas samt förändringen i sig är tidskrävande. I socialt samspel formas och omformas kulturen av individerna och enligt symbolisk interaktionism sker då överföring och tolkning av symboler. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie på en specifik stödenhet inom en organisation kan de faktorer som behöver tas i beaktande i en kulturförändring belysas däribland symbolbegreppet.

Bakgrund: Sjuksköterskor har historisk sett haft till uppgift att vårda personer som skadats i strid. Ett arbetsområde för sjuksköterskor idag är att deltaga i insatser utomlands där de kan komma att vårda individer som skadats i strid. Att skadas i strid kan uppfattas som en traumatisk händelse som utmanar individens upplevelse av trygghet, tillit och hopp. Omvårdnadslitteratur belyser att det är viktigt att sjuksköterskor stärker upplevelsen av trygghet, tillit och hopp hos patienter.Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor uppfattar att de stödjer en patients upplevelse av trygghet, tillit och hopp i det akuta omhändertagandet vid skada i strid.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och data har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Upplevelsen av trygghet uppfattas av informanterna främjas av smärtlindring, information, säkerhet, kunskap, erfarenhet, strukturerat arbetssätt, lugn samt närhet och beröring.

Syftet med examensarbetet var att undersöka ledarskapet före, under och efter en större räddningsinsats. I arbetet söks följande frågeställningar besvaras: Vilka aspekter av styrkeledarnas vardagliga ledarskap har störst betydelse för deras ledarskap under och efter en räddningsinsats och hur kommer detta till uttryck? Hur upplever brandmännen ledarskapet före, under och efter en räddningsinsats och vad värdesätter de hos styrkeledarna? och Hur upplever insatsledarna och styrkeledarna den rådande ledarskapsstrukturen och hur påverkar den deras ledarskap gentemot brandmännen? För att besvara frågeställningarna har totalt 24 intervjuer genomförts, där informanterna utgjordes av inre befäl, insatsledare, styrkeledare samt brandmän. Resultaten visade, att tillit inom styrkan var av central betydelse för styrkeledarnas ledarskap. Brandmännen var generellt sett nöjda med sin styrkeledare.

SammanfattningTvå personalgrupper i två olika organisationer intervjuades. En av utgångspunkterna var att försöka ta reda på vad som skapar förtroende hos en anställd för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större än skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete är Margaretha Oudhuis avhandling om ?Volvo- The bus plant case? Efter att ha tagit del av hennes arbete så växte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med tillit som utgångspunkt.Teoretisk utgångspunkt för detta arbete är Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om tillit.

Denna C-uppsats i social omsorg är en kvalitativ litteraturstudie som baseras på teorierna om ledarskap, ledarstilar och förändringar i organisationer inom social omsorgsverksamhet. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet och att öka förståelsen för valet av olika ledarskapsstilar vid organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet. Resultatet som författaren till studien presenterar är att chefer/ledare inom social omsorgsverksamhet ständigt möter nya förändringar. Detta beror dels på samhällsutvecklingen och synen på funktionshindrade, dels på att chefer inom social omsorgsverksamhet stöter på nya situationer och problem inom sitt yrke som ledare. För chefer/ledaren innebär detta att han eller hon måste anpassa sin ledarskapsstil till den specifika situationen eller till det problem som ledaren kan hamna i..

Att arbeta i team är något som blivit allt vanligare på senare tid. Många organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergått till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebär att teammedlemmarna tillsammans, genom nära och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte är möjligt individuellt för var och en av dem. Detta ställer krav på att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. Vårt syfte med denna litteraturstudie är att beskriva ledarskapet av självstyrande team med utgångspunkt i litteraturen.

Att arbeta i team är något som blivit allt vanligare på senare tid. Många organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergått till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebär att teammedlemmarna tillsammans, genom nära och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte är möjligt individuelltför var och en av dem. Detta ställer krav på att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. Vårt syfte med denna litteraturstudie är att beskriva ledarskapet av självstyrande team med utgångspunkt i litteraturen.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

The aim of this qualitative study was to explore which inner conceptions about the abused older women the professional social workers had and how they experienced the enconter of an abused old woman in an intimate partner relation. The theoretical background is social construction by Berger and Luckmann. This theory was uset to analyze the transcribed interviews. This study is based on nine interviews with five professionals in social services, three volunteers from the voluntary sector and one social worker who worked in a community based support group for abused older women. The result of this study shows that older women were often abused, by a relative they were dependent on, in their home.

Syftet med denna studie är att se hur ledarskapet och arbetslaget påverkar lärarnas arbetsmiljö och om det även påverkar lärarens pedagogiska arbete. Studien är avgränsad till den psykosociala arbetsmiljön.Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för arbetsmiljöfrågor som vi bland annat har mött när vi varit ute i skolverksamheten. I dagens skola läggs det mycket krav och ansvar på läraren och det har stor betydelse för den psykiska hälsan. Därför tycker vi det är intressant att inför vårt kommande yrke göra denna studie.Metoden vi har använt oss av är kvantitativ, då vi använt oss av strukturerade enkäter. Urvalet har varit 38 lärare på fem olika skolor.Vår teoretiska bakgrund behandlar begreppet psykosocial miljö och områdena gruppen, pedagogiskt ledarskap samt lagar och styrdokument.I resultatet har vi fått fram att arbetslaget och ledaren är två mycket viktiga faktorer för den psykosociala miljön.

Sexualiteten är en viktig del av människans identitet och däri ingår många värderingar. Ungdomar påverkas ständigt av samhället och behöver därför redskap för att kunna fatta egna beslut och synliggöra sina värderingar. Värderingsövningar är en metod som kan användas för att träna elever i att uttrycka medvetna ställningstaganden och ståndpunkter som ingår i skolans uppdrag. Syftet med det här arbetet var att undersöka om värderingsövningar påverkar elevernas uppfattningar och vilka problem ledaren kan ställas inför. Detta studerades genom att först genomföra en undervisningssekvens med elever i år 8 och sedan intervjua några av deltagarna.

Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva distriktssköterskors reflektioner kring mötet med anhöriga i hemsjukvård. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Intervjuerna genomfördes med tio distriktssköterskor som arbetade i hemsjukvården. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien resulterade i ett tema; "Att uppleva svårigheter och möjligheter i strävan efter att skapa trygghet hos anhöriga" och fem kategorier; "Att skapa tillit och uppleva brist på tillit", "Att stödja anhöriga via information och kommunikation", "Att stödja anhöriga i delaktighet", "Att stödja anhörigas livssituation med praktiska lösningar i hemmet" och "Distriktssköterskors personliga erfarenheter och egenskaper samt strukturella förutsättningar".