Kommunikation mellan vÄrdpersonal och patient Àr centralt vid möten i vÄrden och för vÄrdandet. SprÄket Àr ett viktigt verktyg för att kommunicera. Enligt Socialstyrelsen medför brister i kommunikationen en risk för patientsÀkerheten. Hur sker dÄ kommunikation i vÄrden nÀr det finns sprÄkförbistringar? Syftet med detta arbete Àr att beskriva patienters erfarenheter och upplevelser av kommunikation i möten med vÄrdpersonal nÀr det föreligger sprÄkförbistringar.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ SSAB TunnplÄt AB i LuleÄ som tillverkar stÄlstrÀngar, Àven kallat slabs. Syftet med denna rapport Àr att beskriva hur det undersökta företaget kan införa och anvÀnda sig av arbetssÀttet Sex Sigma och dess förbÀttringsmetod DMAIC, med mÄlet att reducera kvalitetsbristkostnader. För att möjliggöra detta har ett förbÀttringsprojekt genomförts dÀr de analysbommar som uppkommer vid legering av stÄl som innehÄller niob (Nb) utretts. De datainsamlingsmetoder som anvÀnts Àr intervjuer samt utvalda kvalitetsverktyg som föreslagits inom den anvÀnda förbÀttringsmetoden DMAIC. Projektets resultat visar att SSAB TunnplÄt AB i LuleÄ skulle kunna dra stora fördelar av att anvÀnda sig av Sex Sigma och DMAIC-metoden i framtida förbÀttringsprojekt.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.

Inom hospitalitybranschen Àr det mötet mellan gÀst och personal som Àr i fokus. Det blir allt viktigare för organisationen att tillfredsstÀlla gÀsten pÄ ett emotionellt plan, utöver den grundlÀggande servicen. Forskning visar pÄ att kulturen i organisationen pÄverkar personalens förhÄllningssÀtt till gÀsten, och att ett gott vÀrdskap kan bidra till gÀstnöjdhet och lojalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur organisationskulturen pÄverkar vÀrdskapet mot gÀsten inom hospitalitybranschen.Uppsatsen var en litteraturstudie som grundades pÄ fem vetenskapliga artiklar vilka granskades, bearbetades och sammanfattades utifrÄn uppsatsens syfte. Resultatet av studien visade pÄ att det inte Àr den fysiska produkten som Àr av störst vÀrde för gÀsten, utan miljön och vÀrdskapet runt omkring.

DÄ litteraturen och forskningen Àr begrÀnsad inom Àmnet kundnytta i partneringprojekt, vÀcktes intresset att genomföra en empirisk studie om Àmnet. Det har inte visat sig vara lÀmpligt att genomföra detta mot en specifik frÄga eller ett problem dÄ den befintliga informationen behandlar teori och tillÀmpningar av partnering, inte kundnytta.Med hÀnsyn till ovanstÄende problematik syftar denna uppsats till att beskriva hur olika parter, kopplade till partneringverksamhet i Sverige, upplever vilka arbetssÀtt och faktorer som maximerar kundnyttan i ett partneringprojekt.En kvalitativ metod dÀr sex personer intervjuades, kopplade till partneringverksamhet i Sverige. Intervjuerna Àr semistrukturerade och anpassade till varje enskilt intervjuobjekt.De viktigaste slutsatserna som besvarar syftet Àr:? FörstÄ kundens affÀr? VÀlj ersÀttningsform baserat pÄ grundlagt tillit och projekttyp? Alla parters samlade kunskaper ger rÀtt förutsÀttningar för bestÀllaren att fatta rÀtt beslut? Avsaknad av gemensamma vÀlutvecklade digitala hjÀlpmedel? Ta beslut i rÀtt tid? Referensytor och egenslutkontroller istÀllet för besiktningsman.

Sjuksköterskor pÄ sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lÄgt stöd frÄn arbetsgivaren, lÄg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den hÀr studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor pÄ sjukhus och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera stressen. FrÄgestÀllningar till studien Àr: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar pÄ sjukhus? Vilka copingstrategier anvÀnder sjuksköterskor pÄ sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod Àr systematisk litteraturstudie. Analysmetoden Àr latent innehÄllsanalys.

Syftet med föreliggande uppsats var att belysa hur tre utvalda kommuner, Helsingborg, Vellinge och Klippan, har tolkat styrmodellen Balanced Scorecard (BSC) i kommunal verksamhet. Uppsatsen baseras i huvudsak pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ ledande nivÄ inom de tre kommunerna. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit Kaplan & Nortons Balanced Scorecard, dÀr teorin jÀmförts med hur ledningen inom kommunerna tolkat modellen frÄn den privata sektorn. BSC Àr ett flerdimensionellt styrverktyg, bestÄende av fyra perspektiv; finansiellt, kund-, process- och lÀrandeperspektivet. Modellen Àr ursprungligen gjord för att anvÀndas inom vinstdrivande företag, och mÄste sÄledes omarbetas för att anvÀndas inom kommuner.

Syftet med studien har varit att undersöka hur anstÀllda inom psykiatrins vÄrdavdelningar ser pÄ relationsarbetet tillsammans med deras patienter samt Àven undersöka hur de arbetar i relationen för att frÀmja patientens utsikter till ÄterhÀmtning/tillfriskning. Studien Àr uppbyggd pÄ kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med Ätta stycken anstÀllda sjuksköterskor/undersköterskor frÄn olika avdelningar inom psykiatrivÄrden frÄn en mellanstor stad i Sverige. För att underlÀtta sammanstÀllning av resultat har en intervjuguide anvÀnts och genom den har teman tagits ut som anvÀnts som rubriker. I analysen har tolkningsramen anvÀnts för att skapa olika teman som sedan analyserats utifrÄn studiens resultat samt tolkningsram.  Resultatet av studien visar pÄ att samtliga respondenter anser att hur relationen till deras patienter ser ut Àr viktig för vÄrdarbetet samt att det Àr önskvÀrt att strÀva efter bra och stabila (bÀrande) relationer. Studien tar Àven upp vad respondenterna kallar svÄrigheter för att skapa bra relationer till patienten samt Àven de risker som kan förekomma nÀr man strÀvar efter att skapa nÀra relationer med sina patienter..

Elektronisk handel erbjuder företag nya sÀtt att göra affÀrer pÄ och Àr ett sÀtt för företag att bli mer konkurrenskraftiga. Elektronisk handel passar Àven den offentliga sektorn med ungefÀr samma fördelar som i nÀringslivet. Omfattande satsningar har de senaste Ären gjorts inom kommuner för att införa elektronisk handel. Trots att omfattande projekt har genomförts Àr det endast en brÄkdel av landets kommuner som infört elektronisk handel och Àven inom dessa kommuner Àr anvÀndningen begrÀnsad. Denna uppsats undersöker varför elektronisk handel inte anvÀnds i större utstrÀckning inom kommuner.

SammanfattningBÄde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hÀlsa, framhÀver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har dÀrför varit, att utifrÄn de uppfattningar lÀrarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förstÄelse för betydelsen av friluftsliv och dÀrmed skapa bÀttre förutsÀttningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lÀrare, en idrottslÀrarutbildare samt en före detta idrottslÀrare, har jag kommit fram till flera vÀrdefulla resultat. De viktigaste förutsÀttningarna för friluftslivets existens i skolan, Àr att den aktuella lÀraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lÀrare och att ledningen driver mot samma hÄll.

Det kan mÄnga gÄnger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i lÀngden vara pÄfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, nÀr den fungerar vÀl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsÀttas för. Svaret pÄ det Àr sÄ enkelt som att vara tvÄ. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som frÀmjar eller hindrar ett framgÄngsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

Den samhÀllsdebatt om konkurrensutsÀttning av kommunala verksamheter som diskuterats i media har föranlett ett flertal kommuner att genom förÀndrade driftsformer möta privatiseringen. Syftet med studien var att jÀmföra tvÄ Àldreboenden med olika driftsformer inom kommunal regi, ett traditionellt drivet Àldreboende och en intraprenad, sett ur personalens synvinkel. Till studien anvÀnde vi oss av bÄde kvantitativ- och kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet samlades in genom tidigare forskning, enkÀtundersökning och intervjuer med personal pÄ de bÄda Àldreboendena samt kvalitativa intervjuer med ledningen. Vi anvÀnde oss av det deduktiva förhÄllningssÀttet genom att utgÄ frÄn det systemteoretiska forskningsperspektivet.

Supervisors ansvarar för den dagliga ledningen av kabinkÄren och delar sin tjÀnst mellan att vara administrativ ledare och att arbeta som kabinanstÀlld i organisationen. Syftet med studien var att med hjÀlp av en kvalitativ induktiv metod fÄ ökad förstÄelse för hur arbetsrollen ser ut och upplevs. Resultatet baseras pÄ enskilda intervjuer, vilka tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. En Supervisor rekryteras frÄn kabinkÄren och innehar tvÄ olika roller i verksamheten. Supervisorrollen har förÀndrats över tid.