Temat för denna essÀ Àr bildningsresor. Fallstudierna utgörs av en rapport om Cirkuspedagogik och intervjuer av en tidigare lÀrarkollega. Texterna har anvÀnts som impulstexter för essÀn och rör sig kring nyckelorden ovan. Turings idéer om robotmÀnniskan och Turkles forskning om sociala robotar och virtuella vÀrldar berörs och jag funderar om pedagogik behöver vara grundad i en idé, eller om det mer handlar om olika tekniker man kan tillskansa sig och kontrollera. .

I uppsatsen analyseras hur kvinnorna framstÀlls i de tre liknelserna i Lukasevangeliet med kvinnliga huvudkaraktÀrer: Lukas 13:20-21; 15:8-10; 18:1-8. Genom att analysera liknelsernas presentation av kvinnor Àr mÄlet att nÄ fram till ett stÀllningstagande kring hur kvinnorna framstÀlls i dessa. Förhoppningen Àr ocksÄ att uppsatsen ska leda fram till insikter som kan bidra till den större diskussionen kring Lukasevangeliets övergripande kvinnobild. Analysen sker med en narrativ-kritisk metod. Med olika narrativ-kritiska verktyg analyseras textens berÀttarteknik, för att se vad som lyfts fram och tonas ned, samt hur detta pÄverkar framstÀllningen av kvinnorna. I analysen anvÀnds ocksÄ ett feministiskt perspektiv.

Den svenska detaljhandelns försÀljning har stadigt ökat under de senaste Ären. En av de starkaste tillvÀxterna under Är 2006 stÄr skobranschen för. Svenskar i gemen konsumera mer och intresset för skor har aldrig varit större. Störst pÄ den svenska skomarknaden idag Àr Nilson Group som har 25 procent av den totala marknaden, det vill sÀga att vart fjÀrde par skor som sÀljs i Sverige kommer frÄn nÄgon av deras butiker.En modeorienterad bransch som skor konkurrerar naturligtvis med design. Dock hÀvdar ledande befattningshavare inom branschen att de ska sÀrskilja sig ?genom att kunna erbjuda service och medarbetare som kan skor?, det vill sÀga servicekvalitet och kunskap Àr viktiga konkurrensfördelar i försÀljningsledet.

Det hÀr arbetet har med hjÀlp av en kvalitativ undersökning tagit fram framgÄngsfaktorer för parprogrammering. Detta har genomförts med hjÀlp av intervju samt enkÀtundersökningar med sex respondenter. DÄ litteraturen inte behandlar hur parprogrammering kan bli framgÄngsrikt har detta arbete haft som syfte för att göra detta. Resultatet har kategoriserats i fyra nivÄer. Exempel pÄ framtagna framgÄngsfaktorer Àr att:? ledningen mÄste införskaffa kunskaper om parprogrammering? projektledaren uppmuntrar till byte av par ofta? projektdeltagarna Àr öppna och mottagbara för konstruktiv kritik.

Bakgrund: Vad som upplevs som humor Àr individuellt. Humor och skratt medför bÄde fysiologiska- och psykologiska effekter och en hypotes finns gÀllande humor och god hÀlsa. Humor har betydelse för kommunikationen men mÀnniskors olika bakgrund krÀver försiktighet vid anvÀndandet. Humorns positiva effekter kan kopplas till Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor som beskriver sjuksköterskans arbete utifrÄn fyra arbetsomrÄden: frÀmja hÀlsa, förebygga sjukdom, ÄterstÀlla hÀlsa och lindra lidande.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters och sjuksköterskors erfarenheter av humor i omvÄrdnad.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.Resultat: Humor utvecklades genom erfarenhet och krÀvde kÀnsla och patientkÀnnedom. Enligt sjuksköterskorna utgjorde humor ett effektivt kommunikationsredskap, beskrevs relationsfrÀmjande och nÄgot som kunde underlÀtta vid omvÄrdnadsÄtgÀrder samt svÄra situationer.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att utvÀrderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvÀrderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvÀrderingsarbetet, utan intar istÀllet en tolkande roll vid genomgÄngen av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna Àr rikligt förekommande och vÀlfungerande, mycket beroende pÄ specialpedagogernas nÀrhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen..

Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vÄrden och hur mÀn klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av nÄgot vÀrde i dagens samhÀlle. Jag har tidigare arbetat med vÄrd i ca 2 Ärs tid. Mitt arbete med intervjuer utfördes i tre olika stÀder i södra Sverige under hösten 2006. Min frÄgestÀllning Àr i projektet: ?Hur hanterar mÀn konfliktsituationer inom vÄrden??.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Vad som skiljer en organisation frÄn mÀngden kan i mÄnga fall vara hur god kapacitet som finns för att bemöta det hot en kris kan utgöra. DÀrför Àr det viktigt för organisationen att hela tiden aktivt arbeta med att förbÀttra denna kapacitet, genom att pÄ ett sÄ brett plan som möjligt försöka förbereda sig för de potentiella kriser som kan drabba organisationen. SÄledes blir det en strategisk frÄga att ha crisis management-kapacitet, och för att etablera denna mÄste ledningen styra organisationen i rÀtt riktning. DÀrigenom kan en kris hindras frÄn att fortplanta sig som ringar pÄ vatten, och drabba en allt större del av organisationen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur en organisation, ur ett styrningsperspektiv, kan etablera eller förbÀttra sin crisis management- kapacitet.

Definitionen av ett kooperativt företag Àr att företaget Àgs, nyttjas och kontrolleras av samma mÀnniskor. Det betyder att medlemmarna i ett kooperativ har flera olika roller att utöva, sÄvÀl den som leverantör eller köpare av ett kooperativs produkter, som Àgare av kooperativet och som förmÄnstagare av kooperativets nytta. I de lantbrukskooperativa företagen i Sverige stÄr medlemmarnas insatskapital ofta för en liten del av företagets totala egenkapital. Enligt agentteori kan man förvÀnta sig att medlemmarna i ett kooperativ inte kommer att utöva sin kontroll pÄ ledningen om den summa som stÄr pÄ spel Àr liten. Denna risk finns alltsÄ om insatskapitalet Àr litet.

I dagens förÀnderliga vÀrld sker omstruktureringar av företag relativt ofta, mÄnga gÄnger strÀvarföretagsledningen efter att nivÄn pÄ effektivisering ska öka. Det Àr mycket vanligt att olikamoderna koncept införs beroende pÄ vad som ligger i tiden. Varje ledare har sitt egna recept pÄvad de tror Àr lösningen pÄ organisationens problem, och gÄr dÄ in och ?sopar? lite för att snyggatill företagets ?siffror?. Företaget som har studerats befinner sig i lÀkemedelsbranschen och dÀrmarknadens och omgivningens krav stÀndigt ökar.

Inledning: NyckelhĂ„lssymbolen infördes i Sverige Ă„r 1989 i syfte att hjĂ€lpa konsumenter vĂ€lja hĂ€lsosamma livsmedel. Enligt Riksmaten vuxna 2010 ? 2011 Ă€ter en stor del av den svenska befolkningen för lite frukt och grönsaker, samt för lite fullkorn och fiber. MĂ„nga Ă€ter för mycket salt, socker och mĂ€ttat fett. År 2013 uppgav 98 procent av konsumenterna att de kĂ€nde till nyckelhĂ„lssymbolen.

Den svenska grisnÀringens lönsamhet har varit bristfÀllig lÀnge. UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att marknadsföringen av svenskt griskött pÄverkar lönsamheten genom konsumentens uppfattning som bildas frÄn bland annat marknadsföringen och media. Syftet med studien Àr att utreda marknadsföringens budskap och dess pÄverkan och riktningar, vilka uttryck man anvÀnder för budskapen. Hur man som konsument uppfattar budskapen och hur producenten och produktionen framstÀlls i bild och text Àr centrala teman. Tre olika aktörer med tillhörande kampanjer valdes ut efter en kartering av branschens riktningar och olika aktörers marknadsföring: Scan AB och Scan Rapsgris, Svenskt Kött AB och Gris by Sweden samt City Gross och Griskronan.

En lojal arbetsstyrka Àr efterstrÀvansvÀrd i alla typer av organisationer eftersom det med lojaliteten Àven följer ett kÀnslomÀssigt band mellan medarbetarna och företaget. Detta band bidrar till att medarbetarna gör sitt yttersta för att nÄ företagets mÄl och vision. I en organisation som Apoteket AB, vilken har genomfört stora organisatoriska förÀndringar, aktualiseras betydelsen av lojalitet dÄ monopolets upphörande sÀtter företaget i en ny situation, nÀmligen en konkurrens om arbetskraften. Genom ökad förstÄelse för hur de olika hierarkiska nivÄerna i organisationen ser pÄ begreppet lojalitet och hur dessa uppfattningar förhÄller sig till varandra möjliggörs konkurrensfördelar gentemot andra aktörer pÄ marknaden. I denna kvalitativa studie har medarbetare frÄn apoteket Kungsmyntan i Stockholm intervjuats om hur de ser pÄ lojalitet och hur denna syn pÄverkats av omregleringen.

MÄlsÀttningen med det hÀr arbetet Àr att visa pÄ och pröva olika aktiviteter för arbete med vÀrdegrundsfrÄgor. VÄr förhoppning Àr att barngruppen och pedagogerna med hjÀlp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhÄllen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfÀllen som vi sedan genomfört i en barngrupp dÀr barnen Àr fem Är gamla. För att komma fram till vÄrt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vÄr mÄlsÀttning.