Dagens kroppsideal har blivit för många människor ett ideal som inte är realistiskt eller sunt. Dagens rådande uppfattningen angående vad som är hälsosamt för kroppen påverkar på flera sätt människor negativt. Emellertid skapar olika typer av attityder svårigheter för föräldrar som lever tillsammans med ett barn som har övervikt. I vårdrelationen ses behov av att möta föräldern och att bekräfta föräldern i dess livsvärld, varför sjuksköterskan till stora delar behöver sätta sig in i varje enskild förälders och familjs situation. Syftet med studien är att undersöka föräldrars erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt.

En relation mellan vårdare och patient kan både vara vårdande och ickevårdande. En vårdrelation rör hela patienten och innefattar de fysiska, själsliga och de existentiella dimensionerna. Det är vårdarens ansvar att ta initiativet i relationen och att stödja patienten som är sårbar och utsatt i sin situation. Ett vårdlidande för patienten kan uppstå om inte han/hon får vara delaktig i sin vård och få förståelse för sin sjukdom. Om patienten är delaktig i vården kan han/hon lättare bemästra situationen.

I dagens samhälle söker sig många människor till olika hälsoprofessioner för att få hjälp med att göra livsstilsförändringar. Dessa människor betalar ofta mycket pengar för denna expertis samtidigt som de bygger upp stora förväntningar och lägger ned mycket energi på livsstilsförändringen. För att undvika missnöje hos individen och bortkastade pengar krävs det att den hälsopedagog individen möter vet vad som förväntas av den för att på bästa sätt tillfredsställa individens behov. Syftet men den här studien är just att undersöka vad individer förväntar sig av hälsopedagogers ledarskap och bemötande. Huruvida hälsopedagoger kan påverka individers livsstilsförändringar har också undersökts.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Att stötta mamma och barn i övergången från sondmatning till att barnet kan nutriera sig helt genom amning eller flaskmatning är en omfattande och viktig del i omvårdnaden på en neonatalavdelning. Tidigare forskning av personalens upplevelser av denna process är begränsad. Forskning har mestadels fokuserat på någon eller några aspekter av mammors upplevelser av amning/flaskmatning på en neonatalavdelning.Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn på amning och flaskmatning, samt beskriva hur de upplevde att de kunde stötta mamma och barn i processen att gå från sondmatning till amning samt hinder och underlättande aspekter. Studiens ansats var kvalitativ där tolv intervjuer genomfördes. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som skapats av författarna och handledaren.Resultatet av studien visade att personalen hade en positiv syn på amning.

SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vårdteam har i hälso- och sjukvården fått ett stort genomslag, både i Sverige och internationellt. Stora förväntningar ligger på arbetssättet, då det ska effektivisera, ge adekvat vård snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vårdteamet beskrivs utifrån en definition som: en grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vårdteam i förhållande till patientsäkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva vårdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vårdteamet inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.

Borderline personlighetsstörning är en psykisk störning. Personer med borderline personlighetsstörning är impulsiva, affektiva och har ett självskadande och självmordsnära beteende. Personer med borderline har särskilt svårt med relationer och rädslan att bli övergiven och lämnad finns ofta hos dessa personer. Med anledning av detta finns den skäl att anta att personer med borderline har svårt med relationer även med sina vårdare. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med diagnosen borderline personlighetsstörning upplever relationen till sina vårdare inom psykiatrisk vård.

I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, Skolk på grund av skolans brister samt skolk på grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på.

Trots att det snart är tre årtionden sedan de första fallen av AIDS rapporterades är HIV fortfarande en sjukdom som ofta förknippas med omoraliskt och olämpligt beteende. Uppskattningsvis lever 33,4 miljoner människor idag med HIV världen över. Under 2009 beräknades det i Sverige finnas ca 5000 som bär på smittan. Det är inte ovanligt att dessa individer möts med fördomar och okunskap, både i det dagliga livet och i sjukvården.Syftet med denna studie är att beskriva HIV-positiva patienters upplevelser av mötet med sjukvårdspersonal. Det är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell.

Bakgrund: Årligen drabbas 45 000 individer i Sverige av cancer. Sjuksköterskan möter dessa individer i deras dagliga arbete. Det är viktigt att sjuksköterskan vet hur hon på bästa sätt kan ge dem stöd. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som patienter med cancer anser vara viktiga i stödet från sjuksköterskan.

Vid akut insjuknande eller skada upplever människor starka känslor och trots försök att bemästra situationen behöver de akut hjälp. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva upplevelser som patienterna i glesbygd gjort under tiden när de insjuknat akut eller skadat sig och använt sig av landsvägsburen ambulanssjukvård. I studien deltog 14 personer från en kommun i norra Sverige som varit i behov av och nyttjat ambulanssjukvård. Intervjuerna spelades in på band och skrevs sedan ordagrant ut till text. För att analysera intervjutexterna användes kvalitativ innehållsanalys.

Den vanligaste formen av cancer hos kvinnor är bröstcancer och varje år insjuknar 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Bröstcancerbehandling är olika och innefattar exempelvis kirurgi, strålbehandling och mastektomi. Faktorer som ökar risken för bröstcancer är kön, ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare sjukdomshistoria, sent klimakterium, tidig menstruation. Vid ärftlighet och ökad risk för att drabbas av bröstcancer kan mastektomi göras i profylaktiskt syfte. Mastektomi är en behandling där hela bröstet opereras bort, ibland båda brösten.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat multimodalt vårdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare återhämtning och kortare vårdtider genom ett tvärprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation träffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vårdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vård.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio män och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna känner sig sedda under informationssamtalet.

HIV är en virusinfektion som påverkar hela patientens hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hälso- och sjukvården. För att främja hälsa och lindra lidande utgör den vårdande relationen grunden i dessa vårdmöten. Det finns fördomar och rädslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hälso- och sjukvården. Detta kan i ett vårdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstärka känslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande.

Outsourcing har länge varit en effektiv form av företagsstyrning. De senaste decennierna har outsourcing dock genomgått en rad förändringar och en av de största nyheterna inom branschen är outsourcing av ekonomifunktionen.Vårt syfte med denna uppsats har varit att öka kunskapen om outsourcing av ekonomifunktionen i följande avseenden: vi vill identifiera de faktorer som bidrar till att outsourcing av en ekonomifunktion blir framgångsrik samt urskilja de negativa faktorer som kan vara förknippade med outsourcing. Slutligen ämnar vi belysa vilka fördelar som kan anföras med outsourcing av ekonomifunktionen.För att besvara studiens syfte studerades vetenskapliga artiklar och litteratur rörande ämnet. Dessutom gjordes fem intervjuer med personer insatta i problematiken kring outsourcing av ekonomifunktionen för att ge oss en djupare förståelse kring ämnet.Genom undersökningen kan vi konstatera att de faktorer som är avgörande för att outsourcing av en ekonomifunktion ska bli framgångsrik är relationen mellan kund och leverantör. En bra relation och kommunikation leder till en annan viktig faktor vilken är att kunden känner tillit till leverantören.