Under 1900-talet har befolkningen blivit och blir allt mer inaktiva, fritiden tillbringas till stor del framför TV: n eller datorn. Idag Àr vuxna svenskar inte tillrÀckligt fysiskt aktiva och mÄnga motionerar aldrig. För dem Àr risken störst att drabbas av vÀlfÀrdssjukdomar och en för tidig död. Undersökningar har visat att 70-90-Äringar kan fÄ ett ökat vÀlbefinnande av fysisk aktivitet, dÀrför Àr det intressant om vÄrdpersonal genom ett vÄrdande möte kan fÄ Àldre att motiveras till ökad fysisk aktivitet. Syftet med studien var att genom tre intervjuer beskriva hur vÄrdpersonal skapar lust och motivation till ökad fysisk aktivitet hos Àldre personer.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad ett antal domare och blivande domare anser om de svÄrbegripliga ord som anvÀnds i skrivna domskÀl och domslut. Fem personer intervjuades; tvÄ fiskaler, tvÄ ordinarie domare och en pensionerad domare som fortfarande var aktiv. De fick i samband med intervjuerna Àven formulera om svÄrbegripliga meningar frÄn autentiska domar. Forskningsansatsen var dels inspirerad av fenomenologin med avseende att beskriva intervjupersonernas upplevelser av de svÄra orden pÄ ett objektivt sÀtt, men ocksÄ av hermeneutiken dÄ viss tolkning görs i diskussionsdelen. Intervjupersonerna var medvetna om att vissa ord som anvÀnds Àr svÄrbegripliga för allmÀnheten, och majoriteten av dem uppgav att de försökte undvika att anvÀnda Älderdomliga ord.

Vid millennieskiftet Är 2000 skiljdes kyrkan frÄn staten. Verksamheten förlades i den nyinrÀttade associationsformen registrerat trossamfund. Rent arbetsrÀttsligt genomfördes personalövergÄngen genom beaktande av reglerna om verksamhetsövergÄng i MBL § 6 b. Efter skiljandet kyrka ? stat Àr Svenska kyrkan enligt lag ett registrerat trossamfund.

Introduktion/bakgrund: Att vara fysiskt aktiv Àr en utav de viktigaste faktorerna för att hÄlla sig frisk. Barn under 18 Är ska vara aktiva minst 60 minuter per dag. Minskad fysisk aktivitet kan kopplas ihop med bland annat fetma och diabetes. Barn som spenderar mer Àn tvÄ timmar per dag vid datorn eller framför tv:n i kombination med mindre Àn 60 minuters daglig mÄttlig till intensiv fysisk aktivitet, har en mer stillasittande fritid som i sig pÄverkar kroppen negativt. Syfte: Att kartlÀgga utövandet av fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen utanför skoltid, samt identifiera de frÀmsta faktorerna som enligt förÀldrarna pÄverkar detta, hos svenska barn i Äldern 7-12 Är.

Bakgrund AnestesisjukvÄrden i Sverige upprÀtthÄller en hög grad av patientsÀkerhet. Trots detta innebÀr all komplex verksamhet risker. Nuvarande lagstiftning och ett förÀndrat synsÀtt mot ett systeminriktat, förebyggande patientsÀkerhetsarbete stöder behovet av att undersöka förekomsten av latenta, okÀnda risker.Syfte Syftet Àr att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av latenta patientsÀkerhetsrisker i samband med anestesisjukvÄrdMetod Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer inspirerade av Critical incident method med tretton anestesisjuksköterskor pÄ tre sjukhus i Sverige. Insamlad data bearbetades med innehÄllsanalys.Resultat Studien pÄvisade att latenta riskfaktorer förekommer inom anestesisjukvÄrd och att intervjuer med anestesisjuksköterskor ger en möjlighet till att tydliggöra dessa faktorer. HuvudomrÄdena för de latenta risker som framkom Àr - organisation, kommunikation, datorsystem/ dokumentation och medicinsk teknisk utrustning.

Eleverna har idag utvecklat en betydligt ohÀlsosammare livsstil Àn tidigare med mycket stillasittande, vilket kan leda till att de drabbas av fetma och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, samt annan ohÀlsa. DÀrför Àr det viktigt att eleverna utvecklar ett positivt förhÄllningssÀtt till fysisk aktivitet och dÀrmed aktiverar sig mer. För den psykiska hÀlsa, dvs. den upplevda kÀnslan av att mÄ bra, Àr omgivningen viktig. Klasskamrater, lagkamrater och lÀrare kan ha stor inverkan pÄ vilken sjÀlvuppfattning och sjÀlvbild individen utvecklar.

Det som undersökningen beskriver Àr hur EU:s sÀkerhetsstrategi pÄverkade de utrikespolitiska mÄlen inför militÀra insatser i Demokratiska Republiken Kongo 2006, Tchad/Centralafrikanska republiken 2008 och Somalia 2009.VÄr utrikespolitiska vilja och dess utrikespolitiska mÄl motiverar vÄrt deltagande i militÀra insatser utomlands. Dessa mÄl skall vara vÀgledande och skall genomsyra insatsens genomförande. Detta generade en problemstÀllning i denna uppsats som lyder:PÄ vilket sÀtt har bakomliggande sÀkerhetspolitiska resonemang till EUs sÀkerhetsstrategi pÄverkat utformandet av de nationella svenska motiven till internationella insatser i de EU-ledda militÀra insatserna i Afrika 2006-2009? Kan incitament och motiv identifieras som inflytelser i propositioner frÄn samma period?Syftet var att undersöka mÄlsÀttningarna i dokumentet Ett sÀkert Europa i en bÀttre vÀrld, en Europeisk sÀkerhetsstrategi (ESS), för att se hur dessa mÄlsÀttningar pÄverkat de svenska propositionerna inför de EU-ledda insatserna.Som metod anvÀndes en kvalitativ textanalys deduktivt, genom att analysera de utrikespolitiska mÄlen med ett analysverktyg indelat i sÀkerhets-, vÀlfÀrds- och idémÄl.Resultatet visade att EU:s övergripande sÀkerhetsstrategi genomsyrade vÄra motiv i propositionerna men att det fanns sammantaget en avsaknad av EU:s tydlighet med att vara aktiv, preventiv och handlingskraftig i propositionerna. För att fÄ effekt i vÀlfÀrdsmÄlsÀttningar anser EU att detta skall integreras med olika resurser och dÀr Àven med civil och militÀr integrering.

Malaria drabbar över 200 miljoner mĂ€nniskor Ă„rligen och Ă€r frĂ€mst utbredd i Afrika. MĂ„nga som drabbas Ă€r fattiga och har svĂ„rt att ha rĂ„d med botemedel. Malaria överförs genom bett frĂ„n Anopheles myggor som blivit infekterade av parasiter frĂ„n Plasmodium slĂ€ktet. Den vanligaste parasiten heter Plasmodium falciparum och ger upphov till obehagliga febercykler. År 1972 pĂ„visades förekomst av artemisinin i vĂ€xten Artemisia annua.

Äldre fastigheter ger staden ett mĂ„ngfacetterat uttryck och skapar fysiska kopplingar till historien. De Ă€r dock ofta energislukande med dĂ„ligt vĂ€rmeisolerade klimatskal och omoderna installationer. GĂ„r det att renovera Ă€ldre byggnader sĂ„ att de blir energisnĂ„la och uppfyller samtidens byggnormer? InnebĂ€r en sĂ„dan renovering att dess arkitektoniska kvaliteter gĂ„r förlorade? Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n kvarteret Oket som bestĂ„r av olika byggnadsdelar uppförda 1910, 1927, 1938, 1945 och 1970. Byggnaderna inventeras med avseende pĂ„ konstruktion och arkitektonisk stil.

Under vÄr utbildning till lÀrare dÀr vi har lÀst idrott och hÀlsa under ett Ärs tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hÀlsa ingÄr fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. LikasÄ ingÄr den psykiska hÀlsan som Àr minst lika viktig men inte talas lika mycket om. VÄrt arbete handlar om eleverna som sÀtts i fokus för att gynna deras goda hÀlsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gÄtt igenom pekar pÄ att de flesta eleverna i skolan mÄr bra, men litteraturen nÀmner Àven att elever kÀnner sig stressade pÄ grund av skolans krav, lÀrares krav och framförallt kraven som förÀldrarna stÀller pÄ dem.            Fokus Àr att utifrÄn begreppet en hÀlsofrÀmjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hÀlsoinriktning pÄ skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mÄr bra i skolan. För att fÄ fram vÄrt resultat intervjuade vi tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor pÄ grund av de olika förutsÀttningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hÀlsofrÀmjande Àven om de inte har en utarbetad plan för en hÀlsofrÀmjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv förÀldrar roll i skolverksamheten.

Introduktion:Att fÄ ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer Àr ett förödande besked för hela familjen. DÀrför behöver sjukvÄrden se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjÀlp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrarnas upplevelse och reaktion nÀr deras barn fÄr en cancerdiagnos samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingÄr 14 stycken artiklar varav 12 stycken Àr kvalitativa och 2 stycken Àr kvantitativa som granskades och sammanstÀlldes. Resultat: FörÀldrarna reagerade pÄ diagnosen med stor sorg, rÀdsla och Ängest.

I dagens kommunikationssamhÀlle har kriser som drabbar företag blivit allt mer förekommande. Inget företag idag gÄr sÀkert för en kris vilket gör att det mÄste vara förberett. Krishantering Àr ett organiserat sÀtt för att företaget ska kunna fungera sÄ normalt som möjligt under en kris. En viktig del i krishanteringen handlar om att upprÀtta en beredskap och minimera de risker som Àr förenade med verksamheten. Kriskommunikationen Àr en del av krishanteringen och handlar om företagets hantering av kommunikationen till interna och externa intressenter för företaget i samband med krisen.

Denna uppsats undersöker, med metoden samtalsanalys, tvÄ samtal pÄ engelska mellan infödda talare av engelska och svenskar med engelska som sitt första frÀmmandesprÄk. Fokus ligger pÄ form och funktion för fenomenet allo-repetition i dessa tvÄ samtal, d.v.s. repetition av vad nÄgon annan har sagt tidigare.Inom samtalsforskning kring samtal pÄ modersmÄlet har man funnit att repetitionen har mÄnga funktioner pÄ sÄvÀl ett innehÄllsmÀssigt som ett socialt plan. Genom att anvÀnda sig av olika typer av repetitioner förhÄller sig samtalaren till bÄde Àmnet och de andra samtalarna, samtidigt som koherens skapas. OcksÄ inom andrasprÄksforskningen har repetitionen som fenomen undersökts, och har dÀr funnits anta vissa former beroende pÄ om de anvÀnds av inlÀrarna sjÀlva eller de mer sprÄkligt kompetenta infödda talarna.

Jag har gjort en studie av English House i Danmark, dÀr danska skolklasser fÄr veckolÄnga sprÄkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir dÀr möjligt genom att Àven utnyttja andra sÀtt att kommunicera, Àn det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen pÄ English House bÄde till sprÄkforskningen, och till de vanligaste sprÄkinlÀrningsmetoder som anvÀnds i skolan. Att sprÄk handlar om kommunikation mellan mÀnniskor Àr naturligt pÄ English House. Metoderna som anvÀnds Àr mÄnga, för att passa sÄ mÄnga som möjligt, och stimulerasÄ mÄnga sinnen det gÄr.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken Àr sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rÄdande lÄgkonjunkturen för att se om branschen pÄverkats, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Uppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjÀlp av tre intervjuer, tvÄ via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnds för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att fÄ Venture capital har minskat under lÄgkonjunkturen. En stor faktor Àr att nedgÄngen pÄ börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försÀkringsbolag som normalt Àr stora investerare i fonder med onoterade bolag.