Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hÀlsofrÀmjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar:? PÄ vilket sÀtt uppfattar elever att de Àr delaktiga i hÀlsofrÀmjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hÀlsofrÀmjande skola?Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden Àr den mest brukbara för oss dÄ vi Àr ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Datorgenererade virtuella vÀrldar har gett oss möjligheten att anvÀnda mÄnga av de kognitivamekanismer som vi anvÀnder i den fysiska vÀrlden Àven nÀr vi agerar och kommunicerar i dendigitala vÀrlden. De virtuella vÀrldarna skapar platser dÀr vi kan samarbeta och umgÄs, bÄde iunderhÄllningssyfte och som arbetsplatser.Men de nya möjligheterna skapar ocksÄ helt nya situationer. NÀr vi tidigare anvÀnde vÄrainre mentala vÀrldar för att planera, simulera, minnas och fantisera var det alltid bara en av detÀnkta vÀrldarna som var den aktuella, dÀr vi faktiskt befann oss just dÄ. NÀr man Àr aktiv i envirtuell vÀrld Àr man samtidigt nÀrvarande i tvÄ helt olika sammanhang.I den hÀr uppsatsen och studien har en grupp World of Warcraft-spelare frÄgats om hur deupplever sin förmÄga att dela uppmÀrksamhet mellan olika saker. Dels i vardagliga situationeri den fysiska vÀrlden och dels mellan den fysiska och den virtuella vÀrlden.Tidigare studier av spel och datorsimulerade miljöer har ofta sett avskÀrmning frÄn denfysiska vÀrlden som en viktig faktor för att anvÀndaren skall uppleva sig nÀrvarande i denvirtuella miljön.

Delaktighet kan förklaras som aktiv medverkan eller att tonvikten lÀggs pÄ kÀnslan av delaktighet det vill sÀga att vara till nytta eller ha medinflytande. Enligt SOSFS 2005:12, ska förutsÀttningar ges sÄ att patienten kan bli delaktig i sin vÄrd. Sjuksköterskor upplever att patientdelaktighet Àr nÀr det finns en upprÀttad relation mellan patient och sjuksköterska, delad makt, att det finns en delad information och kunskap samt att det finns ett lika stort engagemang hos bÄda parterna. Det Àr viktigt att sjuksköterskan förstÄr hur patienter upplever delaktighet i vÄrdmötet.Syftet Àr att beskriva möjligheter och hinder för delaktighet i vÄrd och behandling utifrÄn ett patientperspektiv. En systematisk litteraturstudie har genomförts.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genom en komparativ studie jÀmföra venture-capitalmarknadens utveckling i Sverige, Storbritannien och USA. Med denna internationella jÀmförelse vill vi undersöka huruvida nÄgra trender kan urskiljas med avseende pÄ investeringsbeteendet och dÀrefter belysa bakomliggande orsaker och hÀndelser till dessa eventuella trender. Metod: Vi har genomfört vÄr uppsats genom kvantitativa och kvalitativa studier i form av insamling av data och intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Teorierna utgörs av en beskrivning av riskkapital i stort, transaktionskostnadsteorin samt intressentteorin. Empiri: I vÄr empiri ingÄr dels data över investeringsbeteendet, dels beskrivning av de olika venture-capitalmarknaderna i Sverige, Storbritannien och USA.

The struggle for the customer has become a priority for the fashion industriesconsidering that it is the customers? willing to shop that guarantees theircontinuous survival on today?s competitive market. To keep the customer happyand satisfied, should be their priority as this leads to an economic advantagesince the customer becomes the companies strongest allay with help of the socalled ?word of mouth? effect. The positive response is then transmitted fromthe customer, acting as a spokes- person for the company.

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motĂ„tgĂ€rder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillrĂ€ckligt, sĂ„ ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn fĂ„r Ă€gna sig Ă„t Ă€r revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall Ă€ven sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband Ă€r sĂ„dan verksamhet som ryms inom revisorns kĂ€rnkompetens.Trots att inga förbud lĂ€ngre finns i lagen, sĂ„ Ă€r vissa verksamheter inte tillĂ„tna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt som specialpedagogik tillÀmpas pÄ en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen nÀr det Àven förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsÀttning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller ÄtgÀrder och har elev och förÀldrar kunnat ta aktiv del i hur ÄtgÀrderna skall utformas? Vad Àr specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lÀrarkÄren nÀr det gÀller elever med en fysisk funktionsnedsÀttning. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Undersökningens huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur författare sjÀlva förhÄller sig och pÄverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pÄgÄr en aktiv debatt och en kamp, inom det litterÀra fÀltet, om vad som skall fÄ rÀknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive lÄg litteratur. DÀrför Àr det viktigt att ta reda pÄ hur författarna sjÀlva tÀnker om sina texter eftersom det trots allt Àr de som stÄr bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer prÀglas av ett stort utbud, blir den hÄrda konkurrensen kanske nÄgot som varje författare tvingas vÀga in i sitt författarskap. Studien har anvÀnt sig av kvalitativa intervjufrÄgor dÀr femton slumpmÀssigt utvalda författare, förutom frÄgor om masskulturens pÄverkan pÄ deras texter, Àven besvarat frÄgor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

Since the 2006 election, the debate surrounding the Swedish labour market policy has intensified. There has been a discussion about a need for change towards a more flexible labour market. An example of this is on the other side of the strait, in neighbouring Denmark. Their flexicurity model, ?the golden triangle?, is characterized by a flexible labour market, generous unemployment benefits and active labour market policies.

Rökning Àr skadligt för luftvÀgarna och hos en person som ocksÄ har astma orsakar rökning ökad slemproduktion, ökad irritabilitet i luftrören och försÀmrad prognos. DÀrför Àr rökstopp det som ger absolut störst vinst gÀllande sjuklighet dÄ det snabbt ger ett positivt resultat för luftvÀgarna. För mÄnga kan det vara svÄrt att sluta röka och för att kunna hjÀlpa dem Àr det viktigt att ta reda pÄ vad personer med astma har för upplevelser av att sluta röka. Det finns fÄ kvalitativa studier kring detta. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att sluta röka hos vuxna personer med astma.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohÀlsa Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de Àldre dÄ Äldrandet innebÀr bÄde biologiska, psykologiska och sociala förÀndringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan. Förklaringarna till detta Àr mÄnga, allt frÄn att det motverkar Älderns sjukdomar till att det hjÀlper mÀnniskan att hantera stress. Aktivitetsteorin Àr en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det bÄde inre och yttre hinder mot att den Àldre mÀnniskan Àr fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.

Syfte och forskningsfrÄgaSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera pÄ vilket sÀtt majorbolagen marknadsför sina artister pÄ sociala medier och hur kommunikationer ser ut mellan artist och fans. Detta gör vi genom att undersöka vilket medvetet arbete som ligger bakom marknadsföringen, hur detta pÄverkar relationen mellan artist och fans samt hur detta följs upp. Uppsatsens forskningsfrÄga formulerades med syftet i Ätanke och blev följande: PÄ vilket sÀtt anvÀnder majorbolagen sociala medier för att etablera varaktiga relationer mellan artist och fans?MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Insamlingen av material har skett genom primÀrkÀllor samt sekundÀrkÀllor och det empiriska materialet har skett genom semi-strukturerade intervjuer.

Den japanska produktionsfilosofin Just-In-Time (JIT) Ă€r kanske mest förknippad med leveranser som kommer rĂ€tt i tid och att rĂ€tt sak skall vara pĂ„ rĂ€tt stĂ€lle vid rĂ€tt tidpunkt samt att ett företag inte skall ha nĂ„gra lager. Även kanban Ă€r förmodligen rĂ€tt kĂ€nt. Allt detta Ă€r delar av JIT, fast JIT omfattar mycket mer Ă€n bara detta. Det finns bland annat Ă€ven en mĂ€nsklig bit inom JIT, som handlar om hur mĂ€nniskorna som arbetar i tillverkningen upplever situationen och förhĂ„llandet till JIT. Dessa mĂ€nskliga bitar Ă€r inte lika uppmĂ€rksammade som de rent produktionstekniska bitarna som till exempel kanban, fast de Ă€r nog sĂ„ viktiga i alla fall.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmÀrksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare Àn ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsÀttning. DÀrigenom uppmÀrksammas ocksÄ hur personer som stammar och deras samtalspartner förhÄller sig till stamningen i syfte att Ästadkomma ett fungerande samtal.Studien visar pÄ att Àven om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfÀllen dÄ den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svÄrigheter hÀrleds till det moderna samhÀllets normer om effektivitet, konformitet och sjÀlvdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stÀmplar vissa personers talmönster som avvikande.

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av nÄgot.  Bilder kan berÀtta om en historisk hÀndelse, visa hur det gick till och upprÀtta hur vi ska se pÄ ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en hÀndelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjÀlp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berÀtta. Vilka kÀnnetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska hÀndelser? Vad skymmer den ikoniska framstÀllningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk hÀndelse.  Dessa bestÄndsdelar har jag sjÀlv sedan anvÀnt för att skapa en bild för att beskriva en pÄhittad historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. BÄde mÄlningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv hÀndelse.