Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent. Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala, fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och kroppslig integritet.

Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i ?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.