Sökresultat:
2400 Uppsatser om Tillgćng i gruppen - Sida 53 av 160
Interferens i kÀnda och okÀnda nÀtverk
I experimentella studier och observationsstudier sÄ antar vi ofta att behandlingen en försöksperson fÄr inte pÄverkar utfallet för nÄgon annan försöksperson. Detta samspel mellan försökspersoner kallas interferens. I den hÀr uppsatsen undersöktes interferens med hjÀlp av simulering, och de konsekvenser det kan fÄ att inte ta hÀnsyn till det. För att göra detta skapades ett antal grupper dÀr varje individ tilldelades ett antal kontakter inom gruppen, vilket vi kallar ett socialt nÀtverk. I dessa nÀtverk delades behandlingar ut slumpmÀssigt.
à tgÀrder till varslade : en effektutvÀrdering av extrainsatta utbildningsinsatser till varslade vid Volvo Cars och dess underleverantörer 2008/2009
Vilka effekter ger sÀrskilda insatser till personer som Àr uppsagda till följd av varsel? Denna uppsats syftar till att undersöka effekterna pÄ ÄtergÄng till arbete av extra-insatta utbildningar som syftade till omstÀllning vilka fanns tillgÀngliga för de som varslades vid Volvo Cars och dess underleverantörer 2008/2009. EffektutvÀrderingen utgÄr ifrÄn överlevnadsanalys dÀr projektgruppen matchas mot en kontrollgrupp bestÄende av samtliga övriga varslade i Sverige. Resultaten visar att gruppen som tog del av utbildningsinsatserna hade signifikant lÄngsammare ÄtergÄng till arbete jÀmfört med en matchad kontrollgrupp..
Mobbning - sÄ kan det förebyggas
Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kunskap om hur mobbning yttrar sig, för att kunna förhindra, förebygga och hantera det. Vi vill ge lÀsaren en möjlighet att fÄ upp ögonen för problematiken kring mobbning och vilka följder den kan ge. I vÄr litteraturdel redogör vi för tryggheten hos individen och i gruppen, hur viktig kommunikationen mellan hemmet och skolan Àr, hur man pÄ olika sÀtt kan förebygga mobbning samt hur man ser att barn mobbar eller blir mobbade och vilka följder det kan leda till. I den empiriska delen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka en förskola och en skolas arbete med och mot mobbning. Resultatet av dessa intervjuer samt en analys med likheter och skillnader mellan verksamheterna, redovisas i denna del.
Handen pÄ hjÀrtat, hur fysiskt aktiv Àr du? : en validering av enkÀtfrÄgor om fysisk aktivitet ur SIH-studien för vuxna med hjÀlp av accelerometern GT3X
Syfte och frÄgestÀllningarHuvudsyftet med denna studie Àr att validera enkÀtfrÄgor om fysisk aktivitet frÄn Skola-Idrott-HÀlsa studien med hjÀlp av accelerometern GT3X. Vidare Àr ett syfte att problematisera de bÄda datainsamlingsmetoderna.Hur valid Àr den sjÀlvskattade SIH-enkÀten för vuxna nÀr det gÀller att mÀta fysisk aktivitet?Hur vÀl korrelerar de utvalda frÄgorna frÄn SIH-enkÀten med accelerometern GT3X?MetodStudien Àr genomförd med accelerometer och enkÀt som mÀtmetoder för att mÀta fysisk aktivitet. EnkÀtfrÄgorna Àr utvalda frÄn en enkÀt som anvÀnts till unga vuxna i Skola-Idrott-HÀlsa studien. De 49 deltagarna har fÄtt besvara enkÀten, samt burit en accelerometer av modellen GT3X under en vecka.
Elevers kommunikation vid laborativt och traditionellt arbete
Jag har jÀmfört tvÄ elevgrupper i skolÄr tre med avseende pÄ hur de kommunicerar matematik i grupp vid problemlösning. Den ena gruppen arbetade laborativt och den andra icke laborativt. I undersökningen anvÀnde jag mig av tvÄ olika undersökningsmetoder, observation och enkÀtstudie. Observation anvÀndes för att skaffa kunskap om hur eleverna kommunicerar och enkÀtundersökning anvÀndes för att ta reda pÄ elevernas attityder kring laborativt arbete och grupparbete. Resultatet av observationer visade att kommunikationen i bÄda grupperna handlade i stort sett om uppgifterna.
Hur biverkningarna presenteras i bipacksedlarna
hos lÀkemedelsgruppen protonpumpshÀmmare
Under 2005 förskrevs i Sverige 112 miljoner dygnsdoser protonpumpshÀmmare (PPI) som anvÀnds mot sjukdomar orsakade av magsyra. Följsamheten till lÄngtidsmedicinering Àr ofta inte Àr bÀttre Àn 50 % vilket kan motverka syftet med medicinerna. Idag Àr apotekspersonalen enligt lag skyldig att byta det förskrivna lÀkemedlet mot det billigaste tillgÀngliga generiska preparatet, förutsatt att förskrivare eller patient inte motsÀtter sig bytet. Eftersom skilda generiska preparat ger olika information om biverkningar kan bytet skapa problem. Syftet med studien har dÀrför varit att undersöka vilka biverkningar som redovisas i bipacksedlarna för PPI samt hur biverkningsrisken presenteras.
Elever pÄ individuella programmet - deras anseende och bemötande
Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som gÄr pÄ individuella programmets (IV) sjÀlvvÀrderingar och att redogöra för hur sjÀlvbilden ser ut hos de elever som gÄtt vidare frÄn individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkÀter med slutna frÄgor. DÄ vi har anvÀnt oss av tvÄ urvalsgrupper Àr utformningen pÄ respektive frÄgoformulÀr lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. EnkÀt 1 som vÀnder sig till elever pÄ IV innehÄller totalt 20 frÄgor och enkÀt 2 som vÀnder sig till de elever som gÄtt vidare till ett annat gymnasieprogram innehÄller totalt 25 frÄgor. Vad det gÀller enkÀt 1 hade vi hoppats pÄ 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelÀmna 2 pÄ grund av att frÄgorna inte hade besvarats korrekt.
Gruppfavorisering hos minimala grupper vid val av ansiktsuttryck
MÀnniskor verkar generellt handla och upptrÀda pÄ sÀtt som ger fördelar till dem sjÀlva och de grupper de Àr medlemmar i. Fördelarna gÀller resurser, status, prestige men ocksÄ socialt fördelaktigt beteende. Beaupré och Hess (2003) fann att mÀnniskor ansÄg medlemmar ur sin egna etniska grupp vara gladare Àn mÀnniskor frÄn andra etniska grupper. För att undersöka om icke socialt sammansatta grupper skulle attribuera gladare ansiktsuttryck till den egna gruppen, innegruppen, framför andra grupper, utegrupper, replikerades studien i minimala grupper. Det visade sig att innegruppen oftare favoriserades med glada ansiktsuttryck medan utegruppen oftare attribuerades neutrala ansiktsuttryck..
Massflöde som bedömningsgrund för förorenat grundvatten
Förorenat grundvatten bedöms ofta med fokus pÄ att specifika grÀnsvÀrden för föroreningskoncentrationer ej skall överskridas. Höga koncentrationer i grundvattnet behöver dock inte betyda att risken att kontaminera nedströms recipienter Àr stor. Detta eftersom höga föroreningskoncentrationer kan Äterfinnas i zoner med lÄg permeabilitet vilket medför smÄ grundvattenflöden och dÀrmed en liten belastning pÄ nedströms recipienter. Genom att genomföra kompletterande mÀtningar av masstransporten (massflödet) av en förorening kan dock en tydligare bild av föroreningssituationen fÄs.I detta arbete undersöktes hur massflöde skulle kunna anvÀndas som en bedömningsgrund för förorenat grundvatten och vilka mÀttekniker som finns för att kvantifiera massflödet.De tekniker som finns för att mÀta massflöde kan delas upp i tvÄ grupper. Den ena gruppen omfattar tekniker dÀr uppmÀtta punktdata av koncentrationer och grundvattenflöden interpoleras lÀngs en tvÀrsnittssektion av marken vinkelrÀtt mot grundvattenflödet.
Livskvalitet hos individer med multipla extremitetsskador : en tvÀrsnittsstudie
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med multipla extremitetsskador som hade genomgÄtt utredning eller rehabilitering inom EX-Centers verksamhet upplevde sin livskvalitet. FrÄgestÀllningarna handlade om att jÀmföra gruppen med svenska populationsbaserade referensvÀrden och att undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan individer med medfödda eller förvÀrvade extremitetsskador och mellan kvinnor och mÀn. Att undersöka om det fanns samband mellan SF-36 delomrÄde Fysisk funktion och smÀrta i relation till övriga delomrÄden och övergripande domÀner samt samband mellan SF-36 sjÀlvskattning i relation till kön, Älder, typ av skada, ortstorlek, sysselsÀttningsgrad eller civilstÄnd. Metod: 105 individer bjöds in till denna kvantitativa tvÀrsnittsstudie var av 62 (59 %) individer deltog i studien (33 kvinnor och 29 mÀn, förvÀrvade (n=19) respektive medfödda (n=43) extremitetsskador). LivskvalitetformulÀret Short Form 36 (SF-36) och frÄgeformulÀr om demografisk data anvÀndes.
IKT-anvÀndning inom gymnasieskolans fysikundervisning
En undersökning av hur gymnasielÀrare i fysik anvÀnder metoder som inkluderar informations- och kommunikationsteknik i sin fysikundervisning gjordes. Studien baserades pÄ intervjuer samt enkÀtsvar av sex lÀrare frÄn olika gymnasieskolor inom VÀsternorrlands lÀn. Intervjuerna analyserades i en jakt pÄ övergripande mönster och enkÀtsvaren sammanstÀlldes för att ge kompletterande kvantitativt stöd till intervjuerna. Slutsatserna visar att ingen av de hÀr lÀrarna arbetar med metoden RealTime Physics, men att de till stor grad anvÀnder liknande metoder pÄ liknande sÀtt men Àven att det ?nns en spridning inom gruppen nÀr det gÀller hur de anvÀnder den hÀr metodtypen.Undersökningen visar Àven att den hÀr lÀrargruppen har en positiv syn pÄ den hÀr typen av metoder Àven om de identi?erat behov av mer teknisk utrustning, kompetens och tid för att arbeta pÄ det hÀr sÀttet..
RÀtten att hÀda : En undersökning av epideiktikens roll för formandet av en vÀrldsbild i debatter kring karikatyrer.
De senaste Ären har karikatyrer vid tvÄ tillfÀllen vÀckt kraftiga reaktioner i Sverige. Denna undersökning syftar till att undersöka om och hur debatter kring karikatyrer fungerar epideiktiskt och bidrar till formandet av en vÀrldsbild. I detta syfte har vi tittat nÀrmare pÄ argumentationen och det underliggande dramat i fyra tidningsartiklar frÄn debatterna kring Lars Hillersbergs karikatyrer som betonade vad som ansÄgs vara typiska judiska karaktÀrsdrag och Jyllands-Postens publicering av karikatyrer av den muslimske profeten Muhammed. Resultaten visar att debatterna har epideiktiska funktioner genom att de bidrar till processen av en gemensam definition av de uppkomna situationerna och dÀrmed ökar sammanhÄllningen i gruppen. Dess medlemmar förnyar sin sjÀlvbild och sin syn pÄ vad som Àr gott..
Silversurfare : TillgÀnglighetsanpassa webbplatser eller utbilda Àldre anvÀndare av Internet?
I takt med att fler och fler informationskanaler flyttas frÄn traditionella, mÀnniska-till-mÀnniska interaktioner till digitala kanaler Àndras ocksÄ de erfarenheter, fÀrdigheter, kompetenser och tekniska utrustningar som krÀvs för att ta del av, och deltaga i, informationsflöden. Detta skapar grupper i samhÀllet i form av de som har dessa erfarenhter, fÀrdigheter, kompetenser och utrustningar, och de som inte har nÄgot av dessa, detta kallas för den digitala klyftan. Som visas i den hÀr uppsatsen kan den digitala klyftan bestÄ av en eller flera mindre klyftor. En av den största gruppen mÀnniskor som stÄr pÄ fel sida av klyftorna Àr Àldre. Det finns olika sÀtt, metoder och teorier som har postulerats för hur den digitala klyftan kan överbryggas, i den hÀr uppsatsen undersöks hur tvÄ olika standarder (WCAG 2.0 och E-delegationens riktlinjer) för tillgÀngliga webbplatser, och en standard med kompetenser för webbanvÀndning (The Web Literacy Standard, frÄn The Mozilla Foundation) förhÄller sig till gruppen Àldre mÀnniskor.
Rullstolsburna personers erfarenheter av fritidsaktiviteter
I ett flertal studier pÄvisas betydelsen av att ha en meningsfull fritid som leder till ökad tillfredstÀllelse för personen. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenhet av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i Äldrarna 22 - 43 Är med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frÄgor intervjuades personerna om deras erfarenhet av fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.
Kommunikativ planering i den kommunala planeringen
I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrÄn en utgÄngspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att Ä ena sidan syfta till att skapa ett mer rÀttvist och demokratiskt samhÀlle, samtidigt som flera problemomrÄden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnÄ detta mÄl. Genom att studera en detaljplaneprocess i BiskopsgÄrden i Göteborg dÀr stadsbyggnadskontoret sjÀlva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förstÄelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frÄgor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fÄtt ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte frÀmst beror pÄ den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att Àven andra planeringsnivÄer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta Àr att vidden av deltagandegruppens perspektiv pÄ stadsdelens utveckling övergÄr detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete.