Sök:

Sökresultat:

2390 Uppsatser om Tillgćng i gruppen - Sida 33 av 160

SvÄra lÀttlÀsta texter - En studie av SFI-studenters förmÄga att förstÄ och anvÀnda enkla texter inom olika genrer

Enligt Skolverket ska studenter efter avslutad SFI-utbildning kunnaförstÄ och anvÀnda, vad Skolverket i kursplanen benÀmner ?enklatexter? (Skolverket, SKOLFS 2009:2). Vad enkla texter innebÀr Àr docken tolkningsfrÄga. LÀrare runt om i Sverige mÄste tolka direktivet ochanvÀnda denna tolkning som grund för sin undervisning.Regeringen (BÀsta sprÄket en samlad svensk sprÄkpolitik 2005/06:2)skriver i en proposition att en demokrati förutsÀtter att medborgarna skakunna deltaga i samhÀllsdiskussioner och fÄ tillgÄng till förstÄeligsamhÀllsinformation i form av olika typer av texter. OrganisationenCentrum för lÀttlÀst Àr en statlig verksamhet och de omvandlarautentiska texter till ?lÀttlÀsta texter? (Centrum för lÀttlÀst 2010),undersökningen baseras dÀrför pÄ dessa.Uppsatsens syfte Àr att undersöka huruvida SFI-studenter som gÄrkurs D har fÄtt tillrÀcklig utbildning i att kunna förstÄ och anvÀnda enklatexter inom olika textgenrer samt att undersöka om det gÄr att urskiljabakomliggande faktorer till resultaten.

Att arbeta mitt i en katastrof ? Faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande vid katastrofer

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Kaniner, Kompisar och Kungar. En kvalitativ studie om identitetsstÀrkande i verksamheten Barn i VÀntan

Studien belyser verksamheten BIV, Barn i VÀntan, och dess gruppverksamhet för barn i asylprocessen. Syftet Àr att undersöka varför BIV behövs för att stÀrka asylbarns identiteter och vilken eller vilka identiteter det Àr som stÀrks i verksamheten? För att undersöka detta har följande frÄgestÀllningar stÀllts: ? Varför vill BIV stÀrka asylbarns identiteter? ? PÄ vilket/vilka sÀtt skapas möjlighet att stÀrka barnets identitet/identiteter i verksamheten? ? Vilken/vilka identitet/identiteter Àr det som stÀrks i verksamheten?Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ fyra enskilda intervjuer med gruppledare i verksamheten. UtifrÄn abduktiv metod har följande teman framtrÀtt vid analysen; skapa ett sammanhang, barnidentiteten, dela erfarenheter med andra barn i liknande situation, att beröra det speciella, gruppen och sjÀlvkÀnsla.Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn symbolisk interaktionism, dÀr jag frÀmst anvÀnt mig av Meads bidrag om jagets och medvetandets utveckling och hur identiteten skapas i den sociala interaktionen med andra mÀnniskor. MÄnga barn upplever asylprocessen som mycket jobbig, vilket pÄverkar deras vÀlmÄende bÄde fysiskt och psykiskt.

Etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden - En kvalitativ studie om drivkrafterna och beslutprocessen kring ett namnbyte

Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter pÄ arbetsmarkna-den. FrÄgorna jag har valt för att uppnÄ syftet Àr: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering pÄ arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande? Vilka förestÀllningar om etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemstÀllningen. Min slutsats av denna studie Àr att förestÀllningar om den andra gruppen, har hÀmmat, bÄde den större gruppen och den lilla individen.

Idéskapande och musik : Hur pÄverkas individens idégenererings- och idéutvecklingsförmÄga av musik?

Den hÀr kandidatuppsatsen undersökte huruvida idégenerering pÄverkades av musik i förhÄllande till antal idéer, lÀmplighet och unicitet. Musikens eventuella effekt jÀmfördes Àven med deltagarnas musikpreferenser och kreativitetskarakteristik, med avsikten att svara pÄ om dessa faktorer var relevanta för musikens möjliga pÄverkan av idégenerering eller inte. 16 deltagare delades in i tre grupper och genomförde ett idégenereringsexperiment. TvÄ av grupperna lyssnade pÄ tvÄ olika sorters musik under experimentet, en per grupp, och den tredje gruppen arbetade under tystnad. Alla deltagare svarade sedan pÄ ett mindre formulÀr, och de flesta utförde ett test för att avgöra individens kreativitetskarakteristik.

Mannens sexualitet efter genomgÄngen prostatacancerbehandling : En litteraturbaserad studie

Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvĂ€rsnittsstudie var att belysa vilka attityder tillöverviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjĂ€nstgörande pĂ„ enoperationsavdelning, detta dĂ„ patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvĂ„rdenoch patienter som genomgĂ„r överviktskirurgi opereras pĂ„ den berörda avdelningen.FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna pĂ„ operationsavdelningen tillöverviktiga patienter? Är det nĂ„gon skillnad mellan Ă„ldersgrupperna hur de ser pĂ„patientgruppen, yngre Ă€n 36 Ă„r, 36-50 Ă„r samt 50 Ă„r och Ă€ldre. Är det nĂ„gon skillnad mellansjuksköterskor som arbetat lĂ€ngre eller kortare tid hur de ser pĂ„ patientgruppen, frĂ„n och med10 Ă„r, 11-25 Ă„r samt frĂ„n och med 26 Ă„r. För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna lĂ€mnades enenkĂ€t Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anstĂ€llda pĂ„operationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervĂ€gande positiva attityder tillöverviktiga som framkom.

Hur motiverar man evenemangsvolontÀrer att Äterkomma?

Vad Àr det egentligen som gör att volontÀrer vill Äterkomma Är efter Är? I analysen i denna uppsats kommer vi till slutsatsen att det finns mÄnga faktorer som pÄverkar och bland dessa beror motivationen pÄ vilket steg pÄ Maslows behovstrappa som man befinner sig pÄ just nu. AlltsÄ Àr orsaken för att ÄtervÀnda individuell. För att undersöka frÄgan vidare genomfördes samtal med tvÄ fokusgrupper. Den ena bestod av elever frÄn högskoleutbildningen Event management och den andra bestod av individer som alla hade volontÀrarbetat pÄ Äterkommande evenemang men som inte lÀste Eventutbildningen.

Kategoriseringar av hen : Genusperspektiv pa? bruket av hen pa? Twitter

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

ILO 169, liberalism och respekt för ursprungsbefolkningar: en studie av grupprÀttigheter under svenska förhÄllanden gÀllande samer och ILO 169 del II

Ska mÀnniskor ses som individer eller ska dem ses som grupper? Denna frÄga har varit omtvistad gÀllande rÀttigheter och Àr skiljelinjen mellan liberal och kommunitÀr teori. NÀr det gÀller minoriteters rÀttigheter har de ofta fallit mellan dessa tvÄ tankegÄngar och det har visat sig att ingendera har lyckats respektera dessa mÀnniskors rÀtt pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Ursprungsbefolkningar har dÀrför fÄtt leva förtryckta, förföljda, diskriminerade, marginaliserade och har upplevt allt ifrÄn deportationer till regelrÀtta massaker. Som ett försök till att skapa rÀttvisa förhÄllanden har FN etablerat organet ILO, som i sin tur utvecklat en konvention för ursprungsbefolkningars rÀttigheter nÀmligen ILO 169.

N?R LIVET V?NDS UPP OCH NER ? ANH?RIGAS UPPLEVELSER AV ATT VARA N?RST?ENDE TILL EN PERSON MED ALS -En systematisk litteratur?versikt

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en obotlig d?dlig neurodegenerativ sjukdom, vilket leder till f?rsvagade muskelfunktioner och s? sm?ningom fullst?ndig f?rlust av muskelkraft och slutligen d?d. I takt med att sjukdomen progredierar kr?vs mycket omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de n?rst?ende. Det medf?r utmaningar och hinder i vardagen, vilket g?r att anh?riga, en s?rbar och utsatt grupp av individer kommer vara i behov av st?d.

En kÀnsla av att nÄgot försvinner En kÀnsla av att nÄgot tillförts : En fenomenologisk studie av terapeuters upplevelse av journalskrivning

I denna kvalitativa studie ombads 5 psykodynamiskt inriktade terapeuter att i skrift beskriva sin upplevelse av journalskrivning. Materialet analyserades med hjÀlp av EPP-(Empirical Phenomenological Psychological) metoden. Resultatet lyfter fram generella kÀnnetecken och sÀrskiljande drag inom upplevelsen av journalskrivning. Gemensamt för terapeuternas upplevelse Àr att journalskrivandet har olika funktioner. Det Àr ett arbetsverktyg för att kommunicera med andra vÄrdgivare, det omfattas av vissa styrfaktorer och en upplevd osÀkerhet om journalskrivandets regelverk.

Solidaritet möter byrÄkrati : En kvalitativ studie om nÄgra socialarbetares arbete med papperslösa immigranter

Papperslösa immigranter har begrÀnsade rÀttigheter utifrÄn nationell lagstiftning pÄ grund av sin juridiska "icke legala" status, vilket utmanar det sociala arbetets globala etiska vÀrden med fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter. UtifrÄn detta var studiens syfte att undersöka nÄgra socialarbetares arbete med papperslösa immigranter inom kommunens SocialtjÀnst. Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har fyra intervjuer gjorts med socialarbetare som arbetat med papperslösa immigranter. Fokus har varit; hinder och möjligheter att kunna hjÀlpa gruppen, beaktande av nationell lagstiftning och internationella principer samt upplevelsen av etiska dilemman i att vilja hjÀlpa och hinder i myndighetsutövningen. Studiens teoretiska utgÄngspunkter har varit nationalistisk byrÄkratisering samt anti- diskriminerande socialt arbete.

Arbetsterapeuters erfarenheter av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK)

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 Är) deltog i studien. Testerna genomfördes vid tvÄ tillfÀllen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tillÀggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att anvÀnda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvÀrde pÄ 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfÀlle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfÀlle 2 av totalt 33 poÀng.

Extrem lÄgkolhydratkost ger fördelaktigt postprandiellt blodsockersvar hos individer med nedsatt glukostolerans

Bakgrund: Postprandiellt plasmaglukos (PPG) Ă€r en oberoende riskfaktor för utveckling av diabetes typ II. Typ och mĂ€ngd kolhydrat kan vara avgörande för glykemisk kontroll.Syfte: Att undersöka de fem olika koster som beskrivs i Socialstyrelsen vĂ€gledning om kost vid diabetes och deras effekt pĂ„ postprandiellt blodsockersvar, hos en grupp individer med nedsatt insulinkĂ€nslighet (IGT) och en grupp friska individer.Material och metod: Fyra friska personer med en medelĂ„lder pĂ„ 72 Ă„r och medel BMI 24 och tre personer med IGT, medelĂ„lder pĂ„ 75 Ă„r och medel BMI 22,9 medverkade i studien. Fem olika mĂ„ltider frĂ„n Socialstyrelsens riktlinjer om kost vid diabetes ingick och efterföljande blodprover togs fem gĂ„nger under 120 minuter.Resultat: Tydlig skillnad kunde ses mellan de olika grupperna. Även om startvĂ€rdena var desamma för bĂ„da sĂ„ blev variationen stor efter intagna mĂ„ltider med högre topp- och slutvĂ€rden för gruppen IGT, vilket ocksĂ„ resulterade i en större Area under kurvan (AUC). UppmĂ€tta toppvĂ€rden kom ocksĂ„ senare hos denna grupp.

Skillnader i migrationsframgÄng mellan vild och odlad laxsmolt (Salmo salar L.)

Laxen Àr en anadrom fiskart som reproducerar sig i sötvatten men lever huvuddelen av sitt vuxna liv i saltvatten. PÄ grund av vattenkraftens dammbyggen hindras laxen att göra dessa habitatbyten och reproduktionen drabbas. För att kompensera för minskade laxstammar sÀtter vattenkraftbolagen varje Är ut miljontals odlad laxsmolt i vattendrag som mynnar ut i östersjön. I UmeÀlven slÀpps 80000 laxsmolt ut Ärligen. Tidigare rapporter visar att överlevnaden hos dessa Àr lÀgre Àn hos vild smolt.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->