Vi har valt att skriva om kost och dess betydelse för fysiska och psykiska prestationer. Vår framtid som polis kommer att ställa höga krav på fysisk hälsa och förmågan att hålla skärpan under längre tid. Kosten har en stor betydelse för att uppnå detta och vi tror att det finns ett stort intresse av att gå in djupare på detta ämne. Vi ska förmedla samt lära ut enkla sätt att stegvis förbättra och bli mer medveten om sin kosthållning. Poliser jobbar mycket skift och det kan vara svårt att sköta kosten på ett tillfredsställande sätt.

Övervikt och fetma är ett hälsoproblem världen över och de två senaste årtionden har en ökning skett bland överviktiga. Syftet med litteraturstudien var att beskriva interventioner riktat mot att främja viktnedgång. Metoden som använts var en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar valdes ut efter artikelsökningar i CINAHL, PubMed samt manuella sökningar. Dessa kvalitetsgranskades sedan med hjälp av granskningsmallar av Polit och Beck (2012). Artiklarna redogjorde för studier genomförda med både kvalitativ och kvantitativ metod.

Hälsa och livsstil spelar en stor roll i dagens samhälle. Folksjukdomar och ohälsosamt leverne blir allt mer förekommande. Skolan har en viktig uppgift att utbilda eleverna till att inse vikten av ett hälsosamt och sunt liv. Syftet med studien är att uppmärksamma och belysa hur och om en gymnasieskola arbetar med hälsa och kost mot eleverna. Litteratur kring hälsa, kost och livsstil har behandlats där skolans roll har varit i fokus.

SyfteSyftet med detta arbete var att utifrån ett inlärningspsykologiskt perspektiv belysa hur olika yrkeskategorier i skolan bedriver undervisning om kost. Detta syfte var indelat i tre frågeställningar:1. Hur, med vilka pedagogiska medel, förmedlar skolan kunskaper om kost?2. Vilken teoretisk kunskap om kost förmedlar skolan till eleverna?3.

Ortorexia Nervosa är ett begrepp som vuxit fram för att förklara en form av hälsoberoende som inkluderar extrem hälsosam kost i kombination med överdriven fysisk aktivitet. Denna studies syfte var att undersöka prevalensen av ortorexi och där i även ålder- och könsskillnader. Vidare syftar studien till att undersöka relationen mellan kost, träning och psykiskt välbefinnande på både generell och komponentnivå. Datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning utförd på träningsanläggningar där sammanlagt 117 deltagare ingick i studien. Resultaten visade på en låg prevalens av ortorexi där ingen skillnad i upplevt psykiskt välbefinnande påträffades.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka tio idrottsaktiva elever i årskurs 6 och 7:s syn på kost- och måltidsvanor, den upplevda sociala påverkan i samband med måltiden, samt huruvida de upplever att deras ork och energinivå påverkas av måltidsvanor. Hur ser 10 idrottsaktiva elever i årskurs 6 och 7 på sina kost- och måltidsvanor?Hur upplever 10 idrottsaktiva elever i årskurs 6 och 7 den sociala påverkan kring kost- och måltidsvanor?Hur upplever 10 idrottsaktiva elever i årskurs 6 och 7 sina energinivåer i skolan relaterat till kost- och måltidsvanor?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats där intervju användes som metod för datainsamlingen. Urvalet bestod utav tio elever i årskurs 6 och 7 i en kranskommun till Stockholm. Intervjuerna varade 10-15 minuter och dokumenterades med hjälp av ljudupptagning där materialet sedan transkriberades till tryckt form. Teoretiska modeller och tidigare forskning användes som verktyg för analys av resultatet.   ResultatÖverlag uppger de tillfrågade eleverna att de inte påverkas negativt av sociala omständigheter och de befintliga miljöerna de befinner sig i till sina matval.

Syftet med vår studie var att undersöka vilka kunskaper eleverna ansåg sig ha inom ämnet kost och dess betydelse för hälsan. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter och omfattade totalt 97 elever i åldrarna 14 till 19 år. Vi ville även försöka se hur eleverna åt under en normal vecka och jämföra detta mot elevernas kunskaper såväl mot tidigare forskning på området. Studien har uppkommit genom författarnas intresse för elevers allmänna hälsokunskaper samtidigt som vi under vår utbildning fått erfarenheter som visade på dåliga kostkunskaper hos eleverna. Dessa erfarenheter visade även att många av eleverna åt dåligt och sällan under skoldagarna.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en av Sveriges största folksjukdomar. Orsakerna till sjukdomen är både genetiska och miljörelaterade. De miljörelaterade faktorerna är främst övervikt och fetma. Diabetes typ-2 kan behandlas med kost, motion, tabletter eller insulin. Kosten har en central roll i behandlingen av diabetes typ-2 och kan ge effekter på både blodsocker och vikt.

I min studie har jag undersökt vilka uppfattningar idrottande ungdomar har om kost och dess påverkan på prestation. De frågeställningar studien sökt svar på är: vilken målsättning har ungdomarna med sitt idrottande? Hur beskriver de sin måltidsplanering inför träning och tävling? Hur och från vilka tar de till sig råd och information om kost och kostråd? Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med åtta stycken idrottande ungdomar i åldern 17 ? 18 år, fyra flickor och fyra pojkar. Alla data har behandlats utifrån ett genusperspektiv och då främst genom begrepp som genusordningen och principerna isärhållande och hierarkisering. Resultatet visade att det finns ett samband mellan vilka mål ungdomarna har med sitt idrottande och hur mycket de tränar.

En betydande risk för att utveckla undernäring finns vid förekomst av dysfagi, det vill säga ätsvårigheter. Genom att anpassa kostens konsistens kan dock intaget av mat och dryck under-lättas och även möjligheten att tillgodose näringsbehov. Vilken kostkonsistens som serveras bör därmed betraktas som en medicinsk åtgärd och ordination. En förutsättning för att vårdta-garen erhåller rätt kostkonsistens är att kommunikationen mellan olika vårdgivare är väl fun-gerande och att kostansvariga är införstådda med vilken kostkonsistens som vårdtagaren ska inta. Ytterliggare krav på god kommunikation ställs då terminologin för konsistensanpassad kost varierar.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Syfte och frågställningarSyftet med studien har varit att undersöka hälsa med fokus på kostvanor, fysisk aktivitet och Body Mass Index (BMI) hos personer med utvecklingsstörning i en gruppbostad. Vidare syftar studien till att beskriva hur personalen arbetar med nämnda faktorer. Syftet har lett fram till följande frågeställningar:1. Hur förhåller det sig för två personer i gruppbostaden med följande faktorer: energiförbrukning, energiintag, energibalans och kost enligt Svenska näringsrekommendationer?2.

Bakgrund Att drabbas av Diabetes Mellitus innebär att du måste genomföra en rad livsstilsförändringar med avseende på kost, motion och socialt liv. En god kontakt med sjuksköterskor kan underlätta genomförandet av livsstilsförändringar.Syfte Att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar och sjuksköterskans bemötande av personer med Diabetes Mellitus typ 1 mellan 18-40  år med fokus på kost, motion och socialt liv.Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med Diabetes Mellitus typ 1. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar: Svårigheterna att genomföra livsstilsförändringar, fördelarna av att genomföra livsstilsförändringar och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta livsstilsförändringar. I resultatet framkom det att personer med diabetes typ 1 upplevde svårigheter såsom psykiska påfrestningar, påverkan på det sociala livet, planering och ökat kontrollbehov. Fördelar som framkom var en ökad självkännedom, känsla av gemenskap och att få en sund livsstil.

Många människor faller in i ohälsosamma livsstilsmönster som kan vara svåra att ta sig ur. Bristande hälsa kan ofta relateras till felaktig kost, för lite motion och/eller sömnstörningar. För att göra en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp, där motiverande samtal kan vara en användbar metod. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka möjligheter med och effekter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar, främst beträffande kost, motion och sömn, samt att undersöka sjuksköterskans möjlighet att använda sig av denna metod. För att få svar på syftet har vi granskat 16 vetenskapliga artiklar beträffande motiverande samtal, kost och motion.

Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta.