Syftet med denna studie Àr att utvÀrdera en metod för individuell hÀlsopromotion; hÀlsoprofilbedömning. Kan det pÄvisas att denna metod fÄr mÀnniskor att Àta sundare, motionera mer, gÄ ned i vikt, dricka mindre alkohol, sluta röka och fÄ en ökad upplevd hÀlsa? Undersökta grupper Àr dels en interventionsgrupp bestÄende av 99 personer pÄ ett tjÀnsteföretag i Skaraborg dels en kontrollgrupp pÄ en plastindustri i Skara bestÄende av 17 personer. BÀgge grupperna Àr slumpmÀssigt utvalda. I interventionsgruppen har personerna genomgÄtt tvÄ hÀlsoprofilbedömningar med cirka tre mÄnaders mellanrum.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det Àr en konsekvens av att vi Àr allt mindre fysiskt aktiva och har sÀmre kostvanor. DÀrför vill jag göra en studie om hur barn ser pÄ dessa fenomen. Jag har undersökt hur nÄgra barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, dÀr tio barn i Ärskurs 6 intervjuades.

Denna empiriska studie underso?ker om det ga?r att finna ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens i e-handelsklimat. Fo?r att ma?ta fo?rtroende tar studien ha?nsyn till Harrison McKnights fo?rtroendekonstruktion fo?r e-handel (Trusting beliefs) tillga?nglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) Fo?r att ma?ta transparens har en transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillho?rande modell och konstruktion.

Resultatet frÄn ett flertal vetenskapliga studier indikerar pÄ att en god kosthÄllning har en positiv inverkan pÄ idrottsliga prestationer. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i kostintag, daglig fysisk aktivitet och intermittent uthÄllighet hos elitsatsande fjortonÄriga fotbollspelare vid fotbollsakademier i Sverige och i Sydafrika. Testpersonerna bestod av nio sydafrikanska fotbollspelare och fjorton svenska. Samtliga spelare var pojkar födda Är 1999. De trÀnade fotboll fem gÄnger i veckan med sina respektive fotbollsakademier.

Med stöd av Precede-Proceed-modellen syftar denna studie till att kartlÀgga invÄnarnas intresse för ett kommunalt hÀlsofrÀmjande kostarbete i Kungsbacka kommun. UtgÄngspunkt finns i de nationella folkhÀlsomÄlen sÄvÀl som i Kungsbacka kommunfullmÀktiges prioriterade mÄl för demokrati och hÀlsa. En i huvudsak kvantitativ enkÀt utformades för att svara pÄ om invÄnarna Àr intresserade av kommunens kostarbete och i sÄ fall hur de vill ta del av ett sÄdant arbete. EnkÀten delades ut i pappersform pÄ valda platser samt publicerades som en webbenkÀt pÄ kommunens hemsida och Facebooksida, i ett försök att nÄ ut till invÄnare frÄn olika delar av kommunen och i olika Äldrar. Sammanlagt 167 personer svarade pÄ enkÀten varav 100 var intresserade av kommunens arbete.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Antalet timmar inom Àmnet idrott och hÀlsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan pÄverka de elever som Àr fysiskt inaktiva pÄ fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör pÄ sig mer och de har dÀrför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet pÄ grundskolorna. Kommunerna vÀljer idag ocksÄ att stÀnga allt fler lekparker vilket i lÀngden kan leda till att den spontana leken hos elever pÄ fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna fÄr dÄ inte utlopp för att röra sig tillrÀckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hÀmmas, vilket i sin tur kan leda till att deras lÀs- och skrivsvÄrigheter ocksÄ pÄverkas negativt.

SAMMANFATTNINGBakgrund UndernÀring Àr vanligt förekommande bland Àldre i Sverige varav en orsak Àr att de Àter för fÄ mÄltider och har dÄlig aptit. Det Àr dÀrför viktigt att de Àldre erbjuds tillrÀckligt mÄnga mÄl mat per dag och att maten Àr energi- och nÀringsriktig. Sjuka, undernÀrda Àldre behöver ofta Àta energi- och proteinrik kost för att uppnÄ sina behov. Det Àr viktigt att motverka och behandla undernÀring dÄ det kan medföra bland annat försÀmrad livskvalité. Med denna studie ville vi ta reda pÄ och belysa hur de Àldres nÀringsintag verkligen sÄg ut.Syfte Syftet med studien var att studera intag av energi, protein, jÀrn, kalcium samt C och D-vitamin under tvÄ huvudmÄltider, tvÄ dagar hos geriatriska patienter som Ät E-kost.Metod Metoden som anvÀndes var en vÀgd kostregistrering samt fotografering.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur förÀldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som anvÀndes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i tvÄ huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar Àr associerat med förÀldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohÀlsosamma matvanor.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Syftet med examensarbete var att belysa kosten och den fysiska aktivitetens betydelse för eleverna samt att beskriva vilka förutsÀttningar som en högstadieskola och en gymnasieskola skapar för elevernas kostvanor och fysisk aktivitet. En kvalitativ undersökning har legat till grund för vÄra resultat och dÄ i form av intervjuer. Informanterna var Ätta till antalet och vi sÄg dem som nyckelpersoner inom ovanstÄende omrÄden pÄ de respektive skolorna. Resultatet av undersökningen visade att det i dagslÀget fanns ett litet samarbete mellan personalen och mellan Àmnena, detta skulle med fördel kunna utökas för att skapa goda förutsÀttningar för att eleverna ska fÄ goda kostvanor och utöva daglig fysisk aktivitet. Högstadieskolan skapade bÀttre förutsÀttningar i nulÀget Àn gymnasieskolan för fysisk aktivitet.

Introduktion: Metabolt syndrom Àr ett globalt vÀxande sjukdomstillstÄnd som cirka 25 procent av vÀrldens befolkning lider av. Personer som Àr drabbade av metabolt syndrom löper tvÄ till tre gÄnger större risk att insjukna i hjÀrt- och kÀrlsjukdom. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kost och motion pÄverkar hÀlsan i relation till personer med metabolt syndrom. Metod: Litteraturstudien har anvÀnt Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.

Tidig socioemotionell hÀlsa har visat sig ha betydelse för barnets senare utveckling (Leuzinger-Bohleber, 2014). Om problem i denna uppstÄr kan det leda till psykisk ohÀlsa vilket gör det viktigt att tidigt undersöka barns socioemotionella hÀlsa. Syftet med studien var att undersöka socioemotionell hÀlsa hos treÄringar i VÀsterbotten. Vidare, att undersöka om det finns könsskillnader samt om det finns ett samband med kostvanor. För att undersöka detta anvÀndes sjÀlvskattningsinstrumentet Ages & Stages Questionnaire: Social Emotional (ASQ:SE) dÀr förÀldrar till treÄringar (N = 878) skattade barnets  socioemotionella hÀlsa.

Kosten har stor betydelse för att barn ska kunna utvecklas normalt och uppnÄ en god hÀlsa. Kostvanor grundlÀggs tidigt och dÀrför har kostinformationen under barnets första levnadsÄr en stor betydelse. Genom att BVC uppmÀrksammar förÀldrars erfarenheter utav kostinformation i tidig Älder och anpassar informationen efter deras behov kan hÀlsoproblem relaterade till kost förebyggas. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva förÀldrars erfarenheter av BVC-sjuksköterskans kostinformation under barnets första levnadsÄr. Pilotstudien har en kvalitativ induktiv design med semistrukturerade intervjuer.

SammanfattningSyftet med undersökningen var att kartlÀgga elevernas fysiska levnadsvanor (kost, fysisk aktivitet och sömn) Àven fÄ svar pÄ varifrÄn de har fÄtt sina kunskaper om hÀlsa. Undersökningen Àgde rum i en mellanstor stad i Sverige. I studien deltog tvÄ skolor med tvÄ klasser vardera i Ärskurs fem, det var totalt 100 deltagare som genomförde en enkÀt. Tre deltagare genomförde en intervju. Jag valde att anvÀnda mig av enkÀt som metod och genomförde den i tvÄ olika skolor.