Sök:

Sökresultat:

720 Uppsatser om Tillgänglig kapacitet - Sida 42 av 48

Analys av köldbryggor, fönsterplacering och vÀrmesystem för ett lÄg-/plusenergihus

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

FörÀndringsledning vid LKAB: Implementering av 5S, ett verktyg inom ledningsfilosofin Lean

I dagens företagsklimat har kraven pÄ produktionskapacitet i tillverkande företag blivit allt högre. FörÀndringar i och utanför produktionen blivit mer dynamiska och komplexa och företagen mÄste sÀkerstÀlla stÀndig och hÄllbar utveckling av produktionen. Idag Àr ett vanligt förÀndringsinitiativ Lean, vilket Àr ett begrepp som innehÄller bÄde filosofi och principer samt kvalitativa och statistiska verktyg. Men ett stort antal av förÀndringsinitiativen misslyckas och företag som tidigare vunnit pris för operationell excellens klarar i mÄnga fall inte av att upprÀtthÄlla utvecklingen. För att lyckas med förÀndringar verkar det alltsÄ krÀvas nÄgot mer ? inte bara ett systematiskt ledningskoncept, som till exempel Lean.De senaste Ären har LKAB satsat pÄ ett antal förÀndringsinitiativ som syftar till att skapa en mer medveten kultur för att nÄ de uppsatta mÄlen enligt den framtagna strategin.

Effektivisering av tvÄ monteringslinor ur ett produktivitetsperspektiv

Hur kan tvÄ automatiserade monteringslinor effektiviseras för att öka antalet fÀrdigmonterade produkter i timmen? Denna frÄga stÀlldes inledandevis vid utformningen av detta examensarbete, som Àr gjort i samarbete med företaget Thule Sweden AB (Thule). Bakgrunden till detta examensarbete Àr att Thule anser att tvÄ av deras monteringslinor inte nÄr sin fulla kapacitet. UtifrÄn bakgrunden kom syftet att öka antalet fÀrdigmonterade produkter per timme för respektive monteringslina. För att besvara syftet formulerades tre frÄgestÀllningar; Hur kan monteringstakten öka genom kortare upptÀcktstider vid larm? Vilka rutiner kan implementeras för att skapa förutsÀttningar till ökad monteringstakt? Finns det möjlighet till ytterligare ökad monteringstakt? För de bÄda linorna finns ett mÄl uppsatt om hur mÄnga paketerade kartonger (fyra produkter per kartong) som ska göras i timmen, 90 respektive 100 stycken.För att besvarar frÄgestÀllningarna och pÄ sÄ vis uppfylla arbetets syfte har datainsamling i form av tidsstudier, observationer och samtal genomförts.

MVG - en frÄga om kön? : En komperativ studie om betygsfördelningen mellan pojkar och flickor i idrott och hÀlsa

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att utifrÄn ett komparativt perspektiv, mellan tvÄ skolor, undersöka orsakerna till pojkars och flickors betyg i Àmnet idrott och hÀlsa. De frÄgestÀllningar som anvÀndes var: Vilka likheter och skillnader finns mellan skolornas lokala arbetsplaner i Àmnet idrott och hÀlsa och hur vÀl förankrade Àr dessa i den nationella kursplanen? Vilka moment har idrottslÀrarna i sin undervisning och varför? Hur bedömer idrottslÀrarna om en elev ska fÄ betyget MVG? Hur medvetna Àr idrottslÀrarna om pojkars och flickors villkor i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodDe metoder som anvÀnts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. TvÄ grundskolor deltog i undersökningen. PÄ den ena skolan (skola A) hade fler pojkar Àn flickor betyget MVG i Àmnet idrott och hÀlsa medan det pÄ andra skolan (skola B) var tvÀrtom.

Livskvalitet i det dagliga livet efter pacemakerinsÀttning

BakgrundIdag lever cirka 44 000 personer med pacemaker i Sverige. Pacemakerbehandling kan vara indicerat vid atrioventrikulÀrt block (AV-block), grenblock, sick sinus syndrome, förmaksflimmer med ventrikulÀr bradykardi och rytmrubbningar efter hjÀrtinfarkt eller hjÀrtkirurgi. Dessa tillstÄnd kan leda till en för lÄngsam puls eller för lÄnga pauser mellan hjÀrtslagen. Vid en för lÄngsam puls Àr vanliga symtom trötthet och nedsatt fysisk kapacitet. Vid lÄnga pauser mellan hjÀrtslagen kan yrsel och Äterkommande svimningsanfall uppkomma.

Landskapsarkitektur i ord : en studie i kritik av Östra Ågatan och Vasaparken

Stora Enso Bioenergi AB producerar, köper och sÀljer skogsbrÀnsle till i huvudsak energibolag och skogsindustriföretag. Marknaden för biobrÀnsle Àr starkt sÀsongsbetonad och den största efterfrÄgan infinner sig under den kalla delen av Äret, mellan oktober och april. Det innebÀr att behovet av produktionsresurser fÄr en mycket ojÀmn fördelning över Äret. Genom att anvÀnda terminallager kan behovet av produktionsresurser fördelas under en lÀngre period. Det medför dock en hög kapitalbindning i terminallagren.

Tre fÀrger av hÄllbarhet : en studie över blÄ, gröna och grÄ inslag i Hammarby Sjöstads utmiljö

Stora Enso Bioenergi AB producerar, köper och sÀljer skogsbrÀnsle till i huvudsak energibolag och skogsindustriföretag. Marknaden för biobrÀnsle Àr starkt sÀsongsbetonad och den största efterfrÄgan infinner sig under den kalla delen av Äret, mellan oktober och april. Det innebÀr att behovet av produktionsresurser fÄr en mycket ojÀmn fördelning över Äret. Genom att anvÀnda terminallager kan behovet av produktionsresurser fördelas under en lÀngre period. Det medför dock en hög kapitalbindning i terminallagren.

VĂ€gar i underjordsgruvor

VÀldimensionerade och underhÄllna vÀgar Àr en viktig del för en effektiv gruvbrytning eftersom det leder till en hög kapacitet gÀllande transporter av berg och grÄberg. De laster som belastar överbyggnaden Àr ofta högre de som trafikerar allmÀnna vÀgar. De höga lasterna i kombination med den speciella miljön, med brant lutning, problem med inlÀckage av vatten och en fast undergrund i form av berg leder till att vÀgbyggnation under jord Àr en storutmaning.De i det hÀr examensarbetet utförda fallstudierna gav en bild att en bidragande faktor av slitaget av vÀgar i underjordsgruvor Àr otillrÀcklig drÀnering. Vattnet orsakar skador i form av potthÄl nÀr det tillÄts droppa pÄ körbanan och medför en borttransport av finkornigt material. Bristen pÄ finare partiklar orsakar följdskador i form av spÄrbildning och en ökad mÀngd löst grus pÄ vÀgbanan.

Simuleringsstudie av ett framtida materialflöde pÄ Outokumpu i Avesta

Outokumpu hÄller pÄ att investera fem miljarder kronor i verket i Avesta, investeringan ska vara klar Är 2015. Investeringen innebÀr en förÀndring i företagets försörjningskedja. Detta innebÀr konsekvenser för flödet genom verket. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka hur materialflödet ska styras genom verket, samt att identifiera problemomrÄden som kan uppstÄ och ge förslag till lösningar pÄ dessa.Denna studie har dels bedrivits genom fÀltstudier i form av intervjuer och observationer, dels genom en simuleringsstudie som behandlar verkets flöde frÄn slipning till fÀrdigstÀllning. Data som har anvÀnts i simuleringsstudien Àr till exempel lagernivÄer, ledtider och belÀggningsgrader.UtifrÄn detta har följande frÄgestÀllningar formulerats:- Hur ser nulÀget ut pÄ Avesta Jernverk utifrÄn teoretiska analysmetoder och analys av observerade problem?- Vilka problem (höga lagernivÄer, trÄnga sektorer och sÄ vidare) kan Avesta Jernverk möta i och med investeringen Projekt 2015 och hur kan dessa hanteras?- Vilka blir konsekvenserna för flödet i och med Projekt 2015 vid ett antal olika scenarion, se avsnitt ref{s:experimentering}?- Hur skulle ett scenario behöva se ut för att flödet ska klara av den framtida ökade produktionstakten?    I nulÀgesanalysen framkom brister i framförallt informationsflödet.

Revisorns anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott : AnmÀlningsplikten och revisorns oberoende

Implementeringen av tredje generationens mobila nÀt (3G) har lett till att nya anvÀndningsomrÄden skapats inom mobila tjÀnster. Bandbreddens ökade kapacitet gör det nu möjligt att skicka betydligt större mÀngder information Àn i tidigare mobila nÀt. Detta har Àven medfört att nya tjÀnster skapats för 3G-mobiltelefoner. Ett omrÄde under utveckling Àr mobil turistinformation. Mobila Guiden Àr en mobil turistapplikation som TelecomCity i Karlskrona tagit fram.

Ekonomiskt optimal slaktvikt för slaktsvin : en jÀmförelse mellan integrerad och specialiserad produktion

Sveriges grisproduktion stÄr idag inför en omstrukturering inom slakteribranschen. En försÀmrad lönsamhet och svÄrigheter att fÄ avsÀttning för det kött som slaktas har lett till att ett av de större slakterierna inom grissektorn har valt att stÀnga. Detta har i sin tur medfört att de slakterier som finns i Sverige idag inte har kapacitet att ta emot alla grisar som produceras, sÄ dessa djur fÄr istÀllet transporteras vidare till Tyskland för att slaktas till ett lÀgre avrÀkningspris. PÄ grund av den hÄrdnande situationen för dagens grisproducenter Àr denna studies syfte att jÀmföra och belysa hur skillnaderna i produktionssystem pÄverkar den ekonomiskt optimala slaktvikten. Genom att upprÀtta tvÄ optimeringsmodeller baserade pÄ dagens förutsÀttningar, samt data frÄn försök vid Sveriges Lantbruksuniversitets försöksgÄrd Lövsta, har det varit möjligt at fÄ fram ett resultat för bÄde ett integrerat produktionssystem och ett specialiserat produktionssystem. Med specialiserad produktion menas i detta fall producenter som köper smÄgrisar pÄ förmedling.

Produktionsstrategi kamaxelhÀrdning

Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett Scaniaperspektiv ta fram konkreta förslag för en förbÀttrad produktionsstrategi av kamaxelhÀrdningen pÄ Scania Transmission. Det rekommenderade förslaget ska ha en kapacitet pÄ 120.000 kamaxlar/Är vid 3-skift. Arbetet har fortskridit i fem större block: litteraturstudie, kartlÀggning av nulÀge, benchmarking, framtagning och utvÀrdering av förslag samt rekommendationer och slutsatser. Som hjÀlp har anvÀnts verktyg som t.ex. VSM (design av vÀrdeflöden), FSLP (förenklad systematisk lokalplanlÀggning) och Scanias investeringskalkylmodell MIKA.

Inkludering - inklusive belöning och bestraffning. En fallstudie i en engelsk grundskola.

Studiens syfte var att söka förstÄ och visa pÄ praktiska exempel pÄ hur ett inkluderande arbete kan se ut i en engelsk grundskola (Secondary School). FrÄgestÀllningarna i undersökningen sökte belysa definitionen av begreppet inkludering, konkreta arbetsmetoder bland pedagoger, specialpedagogisk personal och skolledning för att skapa inkludering samt utmÀrkande möjligheter och hinder i detta arbete. Studiens förankrades med utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella teori dÀr de specialpedagogiska perspektiven utgjordes av det kategoriska, det relationella och i viss mÄn det organisatoriska. Aktuell teori och perspektiv hjÀlpte till att strukturera upp insamlad empiri. Insamlingen skedde med hjÀlp av observationer, samtal och kvalitativa intervjuer under fyra dagar hösten 2013. Studien var en fallstudie i en engelsk skola i London med cirka 1200 elever i Äldrarna 10-19 Är, ett hundratal lÀrare och ett tjugotal lÀrarassistenter.

Utveckling av m-businterface för Saber mÀtsystem

SabermÀtsystem Àr ett mÀtsystem som gör det möjligt för fastighetsÀgare att hÄlla koll pÄ sin energiförbrukning. MÀtsystemet bestÄr i princip av en centralenhet (Saber) som via ett antal hÄrdvaruinterface kan samla in data frÄn olika förbrukningsmÀtare och sensorer. Det data som samlas in skickas upp till en server dÀr det anvÀnds för att skapa grafer i en webbportal. Genom att logga in pÄ webbportalen kan fastighetsÀgaren pÄ ett enkelt sÀtt hÄlla koll pÄ sin energiförbrukning. PÄ portalen finns ocksÄ rÄdgivning för att minska energiförbrukningen, samt möjlighet att styra viss utrustning i fastigheten.

Finn fem rÀtt ? ett annorlunda arbetssÀtt - En studie om att arbeta mot mÄl med ett lösningsfokus

Följande studie syftar till att undersöka hur en organisation kan arbeta mot mÄl med ett lösningsfokuserat förhÄllningssÀtt tillsammans med individuella mÄlplaner och hur det upplevs av ett antal anstÀllda. Med arbeta mot mÄl avses en process i tre delar; att formulera, genomföra och uppnÄ mÄl. Studien utförs pÄ Abba Seafood som 2009 började arbeta med Appreciative Inquiry (AI) i samband med ett förÀndringsarbete. AI utvecklades sedan till ett verktyg och förhÄllningssÀtt inom organisationen. Abba Seafood införde Àven ett arbete med individuella resultatrapporter i samband förÀndringsarbetet.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->