Sök:

Sökresultat:

1016 Uppsatser om Tillfälligt skydd - Sida 62 av 68

Klimatzonen : vintersval trÀdgÄrd i kontorsbyggnad

I en inglasad miljö kan vi skapa ett annat klimat Àn det som rÄder utomhus vilket gör det möjligt att odla ett annat vÀxtmaterial Àn det vi har i vÄra trÀdgÄrdar. VÀxter frÄn exotiska platser skapar intressanta miljöer i vintermörkret. Vilka vÀxter som trivs beror pÄ vilka temperaturer som rÄder i den inglasade miljön och tillgÄngen pÄ vatten och ljus (Payne, G 2012). HusvÀrden AB Àr ett företag i byggbranschen som vÀrderar klimatsmarta energieffektiva lösningar i byggandets alla led. Deras senaste projekt Àr en stadsdel i omrÄdet KrokslÀtts fabriker i Göteborg som Àr ritad av WingÄrdh arkitekter. I April 2014 stÄr första huset fÀrdigt i omrÄdet, ett kontorshus pÄ 6 vÄningar.

Konsekvensanalys av Katrineholms Logistikcentrums inkommande farligt gods

Katrineholms Logistikcentrum Àr en godsterminal som invigdes i januari 2010 och som idag befinner sig i tillvÀxtstadiet. Företaget har visioner att expandera till att bli en av de ledande terminalerna för effektiv lagring och hantering av gods med jÀrnvÀgspendlar. Verksamhetens lokalisering nÀra bostadsomrÄden och ett skolomrÄde gör att företagets riskhantering Àr av största vikt för samhÀllets sÀkerhet. PÄ uppdrag av VÀstra Sörmlands RÀddningstjÀnst ska denna rapport beskriva vilka konsekvenser verksamhetens farliga godsflöden kan ha pÄ det nÀrliggande samhÀllet samt klargöra juridiskt hur verksamheten och tillsynsmyndigheterna Àr tvungna att förhÄlla sig till rÀttssystemet. DÄ verksamheten nyligen startats och flera utbyggnadsetapper ÄterstÄr har endast begrÀnsade mÀngder farligt gods deklarerats i terminalen.

Kapitalskyddet i aktiebolag - sÀrskilt om lÄneförbudet

I ABL 21 kap. finns tvÄ typer av lÄneförbud, det generella lÄneförbudet eller det sÄ kallade nÀrstÄendelÄneförbudet, och förvÀrvslÄneförbudet eller det sÄ kallade sÀrskilda lÄneförbudet. Syftet med det generella förbudet Àr huvudsakligen att förhindra kringgÄende av skattelagstiftningen och dÄ frÀmst lÄn som personer i ett aktiebolags nÀrhet tar för privat konsumtion. Till detta förbud Àr stadgat en rad undantag som till sin natur typiskt sett inte innebÀr nÄgon risk för skatteflykt. Lagstiftaren har dock inte tÀnkt pÄ riskerna för borgenÀrskollektivet i dessa situationer, utan fokus ligger pÄ riskerna för skatteflykt, vilket har kritiserats i doktrinen. Motivet för förvÀrvslÄneförbudet Àr istÀllet att skydda borgenÀrskollektivet, det finns inget skatterÀttsligt behov av skydd i dessa situationer.

Utrymningsförsök frÄn en skola med döva och hörselskadade barn och ungdomar: En fallstudie

För funktionsnedsatta personer kan kÀnslan av att ha tillgÄng till en sÀker utrymning vara svÄrare att uppnÄ dÄ brandskyddet inte alltid tar hÀnsyn till mÄlgruppens sÀrskilda behov vid projektering av brandskyddet. Brandskyddet blir sÄledes inte ett tillfredsstÀllande skydd för alla. Döva och hörselskadade personer Àr en mÄlgrupp med sÀrskilda behov i och med att de ofta har svÄrigheter med att uppfatta och inhÀmta information frÄn akustiska utrymningslarm. Specialskolor för barn och ungdomar med nedsatt hörsel torde sÄledes vara vÀl anpassade efter mÄlgruppen.Syftet med arbetet Àr att vÀrdera hur vÀl anpassat brandskyddet Àr till döva och hörselskadade pÄ en av Sveriges specialskolor. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida brandskyddet kan anses vara skÀligt eller inte och om det finns nÄgra beteendeskillnader i samband med utrymning mellan barn som Àr hörselskadade och inte.Ett utrymningsförsök har genomförts pÄ en av Sveriges specialskolor för att kunna vÀrdera brandskyddets anpassning och hur eleverna beter sig i samband med utrymningen pÄ den studerade skolan.

Den hotade marken ? En studie kring de biologiska vÀrdena och bevarandet av ruderatmark

Idag, nÀr industriernas storhetstid Àr över i Sverige, har nya omrÄden för utveckling öppnats upp. Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit nÄgot som kallas ruderatmark. För att spara pÄ vÀrdefull naturmark utanför stÀdernas grÀnser vÀljer mÄnga stÀder att idag förtÀta pÄ dessa marker. Ruderatmark benÀmns Àven som skrÀpmark som trots namnet Àr en yta som ofta innehÄller unika habitat för flora och fauna och Àr en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik biodiversitet i stÀderna. Samtidigt Àr den i mÄnga fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot mÀnniskorna i staden. Ruderatmarkerna Àr dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse.

SkidanlÀggningsprojektet Tre Toppar : ett glesbygdsdilemma mellan naturturism, natur-skydd och regional utveckling

Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största nÀringarna i den svenska fjÀllvÀrlden, och för mÄnga fast boende i fjÀllen och i fjÀllnÀra trakter en förutsÀttning för att fortsÀtta bo och verka i bygden. Den volymmÀssigt största turistformen Àr den alpina skidÄk-ningen dÀr det rÄder hÄrd konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och dÀr det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervÀrde pÄ destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre FjÀlls storskaliga skidanlÀggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera Ärs planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre FjÀlls ansökan om tillstÄnd för ingrepp i Natura 2000-omrÄdet.Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvÄrd, turism och kravet pÄ ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhÄllningssÀtt till landskapet och naturen - om fjÀllandskapet Àr till för att nyttjas eller bevaras.

Utvidgad Lönegaranti?

Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.

Formgivning av skidhjÀlm för friÄkare

SÀkerhetstÀnkandet Àr pÄ stark frammarch i vÄrt samhÀlle idag. SÄ Àven inom skidÄkningen. Detta har lett till att allt fler vÀljer att Äka skidor med bÄde ryggskydd och hjÀlm, vilket har gjort att tillverkning av sÄdana attiraljer Àr en vÀxande marknad. PÄ denna marknad försöker POC etablera sig och har till sÀsongen 05-06 lanserat sina första produkter, hjÀlmar för alpint tÀvlande och ryggskydd. Dessa hjÀlmar har rönt stor uppskattning och fÄtt bra kritik av press och designers runt om Europa, vilket har lett till designpriser och utmÀrkelser under Äret.

BevisvÀrdering i vÄldtÀktsmÄl

Min uppsats handlar om bevisvÀrdering i vÄldtÀktsmÄl. Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram vÄldtÀktsbrottet i förhÄllande till en dess sÀrskilda bevisproblematik. Syftet Àr vidare att jÀmföra nuvarande lagstiftning med en samtyckesbaserad lagstiftning och den norska modellen dÀr grov oaktsam vÄldtÀkt Àr kriminaliserad. UtifrÄn dessa olika modeller har bevisproblematiken belysts och kommenterats. Syftet mynnar ut i frÄgestÀllningarna; Vilka bevis krÀvs för en fÀllande dom i vÄldtÀktsmÄl? Hur pÄverkas bevisvÀrderingen om vi skulle införa ett samtyckesrekvisit? Hur skulle bevisvÀrderingen pÄverkas om vi enligt den norska modellen kriminaliserade grov oaktsam vÄldtÀkt?Kvinnan har inte alltid haft en sjÀlvklar rÀtt till sin egen kropp och sexualitet.

Underskottsavdrag vid ÀgarförÀndringar

Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.

Risken finns men det beror vÀl lite pÄ. - en studie om gymnasieungdomars vÀrderingar kring kondomanvÀndande

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ vilka tankar och vĂ€rderingar gymnasieungdomar med fokus pĂ„ killar har kring kondomanvĂ€ndande. Huvudsakligen har tre genomgĂ„ende teman anvĂ€nts; respekt, tillit och ansvar med följande frĂ„gestĂ€llningar:- Finns det nĂ„gra skillnader mellan tjejer och killar gĂ€llande kondomanvĂ€ndande?- Är ungdomar mer angelĂ€gna att skydda sig mot graviditet Ă€n STI?- Hur vanligt Ă€r det att ungdomar anvĂ€nder skydd (kondom) vid sexuella kontakter?- Hur uppfattar ungdomar sannolikheten att smittas av STI och hur allvarligt upplever ungdomarna att det Ă€r att smittas av STI?- Vad pĂ„verkar kondomanvĂ€ndandet hos ungdomar?- Hur ser vĂ€rderingarna och attityderna ut kring kondomanvĂ€ndande?- KrĂ€vs det nya och andra metoder i det förebyggande arbetet för att förĂ€ndra och öka kondomanvĂ€ndandet- Vad skulle fĂ„ fler ungdomar att anvĂ€nda kondom?FrĂ„gestĂ€llningarna har utifrĂ„n deras karaktĂ€r anvĂ€nts i den metod dĂ€r de varit mest lĂ€mpliga.I studien anvĂ€ndes tvĂ„ olika metoder; en kvantitativ och en kvalitativ. I den kvantitativa delen har material frĂ„n enkĂ€ten UngKAB09 anvĂ€nts. Den kvalitativa delen har bestĂ„tt av fokusgrup-per som Ă€r en vĂ€lfungerande metod nĂ€r man vill ta reda pĂ„ ungdomars tankar och vĂ€rderingar kring kĂ€nsliga Ă€mnen och fĂ„nga upp kulturella vĂ€rderingar.Resultaten frĂ„n studien visar att det inte finns nĂ„gra större skillnader mellan killar och tjejer nĂ€r det gĂ€ller anvĂ€ndandet av kondom och ungdomarna verkar vara mer angelĂ€gna att skydda sig mot graviditet Ă€n STI.

En rÀttsekonomisk analys av förslaget om medfinansiering

Det Àr ett faktum att sjukfrÄnvaron i Sverige ökat dramatiskt det senaste decenniet, vilket medfört stora pÄfrestningar pÄ samhÀllsekonomin. Vanligt förekommande förklaringar till det plötsliga sjukskrivningsutbrottet kan sammanfattas i att svenskarna blivit Àldre, arbetslöshetsnivÄn Àndrats, ersÀttningsnivÄerna i sjukförsÀkringen blivit generösare samt att arbetsmiljöerna blivit sÀmre. NÄgot större fokus har dÀremot inte riktats pÄ huruvida införandet av arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsÀkringen har bidragit till ökade sjukskrivningsnivÄer. Denna aspekt blir Àn mer intressant att undersöka i och med regeringens aktuella förslag att utöka arbetsgivarnas betalningsansvariga sjuklöneperiod att gÀlla tre veckor istÀllet för nuvarande tvÄ. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur ett korrekt kostnadsansvar för arbetsgivarna bör se ut och om dagens svenska sjukförsÀkring Àr utformad i enlighet med detta.

Föredömet Sverige : Kedjan av ansvar för skydd mot diskriminering

 Föredömet Sverige i korthetÅr 1930 kunde Sverige för första gĂ„ngen klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansĂ€ttningen varit under stor förĂ€ndring. I samma tidsperiod började de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna sitt intĂ„g pĂ„ den internationella scenen. "Allas likhet i vĂ€rde och rĂ€ttigheter" tydliggjordes i FN:s allmĂ€nna förklaring om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena pĂ„ att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika vĂ€rde, var det Ă€ndock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade lĂ€nge för förekomsten av diskriminering, Ă„tminstone pĂ„ grund av etnicitet och religion.

Ambulanssjuksköterskors upplevelse av Rakel ur ett patientsÀkerhetsperspektiv

SAMMANFATTNINGAmbulanssjukvÄrden har pÄ nÄgra decennier gÄtt frÄn att vara en transportorganisation till en egen specialitet inom sjuksköterskeyrket. Under början av 2000-talet utvecklades ett radiokommunikationssystem, Rakel, för samhÀllsinstanser som arbetar med skydd och sÀkerhet. Huvudmotiv bakom införandet av Rakel var att öka medborgarnas trygghet. Med systemet skulle fler liv kunna rÀddas samtidigt som samhÀllsekonomin skulle komma att gynnas, och idag anvÀnds Rakel av ambulanssjukvÄrden i alla Sveriges landsting/regioner. För ambulanssjuksköterskan Àr Rakel ett centralt system, dÄ denne i sina arbetsuppgifter har hantering av kommunikationsutrustning, samverkan och ledning av sjukvÄrdsinsatser.

Riskanalys av GÀvle rangerbangÄrds verksamhet

Syftet med denna rapport var att genomföra en riskanalys av GÀvle rangerbangÄrds verksamhet, avgrÀnsat till hÀndelser som kan orsaka allvarliga skador pÄ mÀnniskor. HÀndelsernas risk har vÀrderats för personalen pÄ rangerbangÄrden samt tredjeman i rangerbangÄrdens omgivning. GÀvle rangerbangÄrd Àr klassad som en farlig verksamhet enligt Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, pÄ grund av den farligt godshantering som sker pÄ omrÄdet. PÄ rangerbangÄrden inkommer och avgÄr tÄgsÀtt och godsvagnar rangeras, vilket innebÀr att vagnarna omkopplas och sorteras. Av samtliga vagnar som hanteras pÄ GÀvle rangerbangÄrd innehÄller cirka Ätta procent farligt gods.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->