Sökresultat:
1016 Uppsatser om Tillfälligt skydd - Sida 55 av 68
Rekonstruera mera? : - En studie med mÄlsÀttningen att finna de viktigaste faktorerna för en företagsrekonstruktion
Företag som har ekonomiska problem gÄr idag i konkurs. NÀr man har inlett en konkurs uppstÄr ibland möjligheter för företagen. En av dessa möjligheter Àr att genomgÄ en företagsrekonstruktion. Detta Àr en möjlighet för företaget att under en begrÀnsad tidsperiodsöka skydd mot sina borgenÀrer och fÄ företaget lönsamt igen. En företagsrekonstruktion blir antingen lyckad, dÄ lever företag vidare, eller misslyckad, dÄ gÄr företaget i konkurs.
IntresseavvÀgningen i personuppgiftslagen - Det kommersiella intresset
Personuppgiftslagen (1998:204) Àr en lag som syftar till att skyddavÄra personuppgifter. Huvudregeln i personuppgiftslagen Àr attsamtycke krÀvs frÄn den som personuppgifterna tillhör för att de ska fÄbehandlas. Till denna huvudregel finns det dock ett viktigt undantagsom stipulerar att om behandlingen Àr nödvÀndig fÄr den utföras utansamtycke, om exempelvis ÀndamÄlet uppfyller ett berÀttigat intressehos den som Àmnar behandla uppgiften som vÀger tyngre Àn denenskildas intresse av skydd för den personliga integriteten. NÀr ettsÄdant berÀttigat intresse stÀlls mot den personliga integriteten blir enintresseavvÀgning nödvÀndig för att avgöra om behandlingen skallvara tillÄten eller ej. Det berÀttigade intresset som upptar dennauppsats Àr det kommersiella intresset, som exempelvis omfattar ettföretags intresse av att behandla personuppgifter för att via direktmarknadsföring marknadsföra sina produkter.
§ 500 California Corporations Code : en alternativ lösning till borgenÀrsskyddet vid vÀrdeöverföringar?
Denna uppsats behandlar borgenÀrsskyddet vid vÀrdeöverföringar. Det primÀra mÄlet för begrÀnsningar vid vÀrdeöverföringar Àr att skydda borgenÀrer. BorgenÀrsskyddet i svensk rÀtt Äterfinns i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen i form av beloppsspÀrren, som benÀmns som principen om skyddet för det bundna kapitalet, och försiktighetsregeln. De lege lata ger inte lagregeln nÄgot nÀmnvÀrt skydd för bolagets borgenÀrer.
Fler friande Àn fÀllande domar i vÄldtÀktsmÄl : Vilka Àr orsakerna bakom den ökade friandefrekvensen vid vÄldtÀkt?
VÄldtÀkt Àr ett av de mest krÀnkande sexualbrotten en enskild individ kan utsÀttas för och en grundlÀggande uppgift för samhÀllet Àr att skydda bÄde vuxna och barn mot alla former av sexuella krÀnkningar. Den svenska sexualbrottslagstiftningen har blivit föremÄl för frekventa reformer i syfte att stÀrka detta skydd, men trots alla försök har utvecklingen inte gÄtt i önskad riktning vad gÀller vÄldtÀktsbrottet. Under de senaste decennierna har det skett en dramatisk ökning av vÄldtÀktsanmÀlningarna bland annat pÄ grund av att kvinnor blivit mer benÀgna att anmÀla olika typer av vÄldtÀkter, utöver sÄdana som sker under överfallsliknande former. Kvinnor har exempelvis blivit allt mer benÀgna att anmÀla vÄldtÀkter som begÄs inom en relation, vÄldtÀkter utan nÄgra fysiska skador, uppraggningsvÄldtÀkter och vÄldtÀkter dÀr kvinnan sjÀlv varit berusad vid övergreppstillfÀllet. De flesta brottmÄl som resulterar i att Äklagaren beslutar att vÀcka Ätal leder ocksÄ till fÀllande dom.
DSP-baserat instrument för fjÀrrmÀtning av larmnÀt
FÀlt Elektronik AB i Kalix utvecklar och tillverkar bland annat larmsÀndare för fast uppkopplade larmnÀt. Fast uppkopplade larmnÀt anvÀnds för att Ästadkomma övervakad och sÀker överföring av larm och annan information mellan tekniska system för skydd och sÀkerhet. Larmöverföringen Àr stÀndigt övervakad frÄn larmanlÀggningen Ànda fram till larmcentralen. Ett problem som idag finns i larmnÀt Àr att om man tappar kontakten med en larmsÀndare sÄ vet man bara att man tappat kontakten, men inte varför. DÀrför vill man nu utveckla ett instrument som kan mÀta och kontrollera vad som orsakar att uppkopplingen bryts t.ex.
Sinnlig stimulans i vaken vila : en studie av vÀxter i en restorativ trÀdgÄrd
Den hÀr studien berör nÄgra av de miljöpsykologiska grunderna i Alnarps RehabiliteringstrÀdgÄrds uppbyggnad. Den ger förslag pÄ hur karaktÀren rofylld kan förstÀrkas och hur sÀsongen kan förlÀngas i den restorativa delen av vÀlkomsttrÀdgÄrden med vÀxter som tilltalar flera av vÄra sinnen.
Deltagarna som kommer till trÀdgÄrden har i regel stressrelaterade Äkommor sÄsom utmattningssyndrom och har varit sjukskrivna en lÀngre tid. De Àr ofta mycket kÀnsliga pÄ grund av fysisk och psykisk utmattning.
Studier visar att deltagarna har behov av en kravlös miljö dÀr de kan fÄ vara ostörda.
Fuktproblematiken : En studie om fuktsÀkerhet pÄ byggarbetsplatsen
Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas Ärligen uppgÄ till mÄngmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför ocksÄ en ökad risk för ohÀlsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsÀkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 trÀder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gÀllande fukt, vilka underlÀttar verifieringen av entreprenadensfuktsÀkerhet. Reglerna innefattar ocksÄ krav pÄ kritiska fukttillstÄnd i material. Denna studiesyftar till att kartlÀgga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler stÀllda krav pÄ fuktsÀkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.
VÄldsutsatta kvinnor : en kvalitativ studie om förestÀllningar hos personal pÄ skyddat boende för vÄldsutsatta kvinnor
MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort och allvarligt samhÀllsproblem och en vardagsverklighet för mÄnga kvinnor. En del vÄldsutsatta kvinnor blir placerade pÄ skyddade boenden för att fÄ skydd, stöd och hjÀlp.Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att undersöka förestÀllningar hos personal pÄ skyddat boende gÀllande placerade vÄldsutsatta kvinnor. FrÄgestÀllningar som stÀllts Àr:Hur ser personalen pÄ det skyddade boendet pÄ kvinnornas bakgrund och situation?Hur ser personalen pÄ det skyddade boendet pÄ kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig pÄ boendet?Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna?Sex semistrukturerade intervjuer med personal pÄ ett skyddat boende har utförts.Resultatet visar att det inte gÄr att beskriva vÄldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utlÀndsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nÀtverk samt att dessa kvinnor Àr mindre integrerade i samhÀllet vilket medför fler problem. Det framkommer Àven att de placerade kvinnorna har ett behov att fÄ hjÀlp med krisbearbetning samt med praktisk hjÀlp.
SÀker identifiering via NFC
Near Field Communication (NFC) vÀxer i popularitet och byggs in i allt fler mobiltelefoner. Den hÀr rapporten beskriver hur man pÄ ett sÀkert sÀtt identifierar en godkÀnd anvÀndare via NFC. NFC saknar helt skydd för det data som överförs via RF. Den i rapporten beskrivna identifieringsprocessen skyddar den överförda identiteten mot kopiering och sÀkerstÀller att avlyssning av kommunikationen mellan NFC enheterna inte gör det möjligt för en obehörig att imitera en behörig anvÀndare och dÀrmed sjÀlv bli identifierad som behörig. Syftet med arbetet Àr att:? Undersöka om en NFC-enhet kan anvÀndas som nyckel för att starta en bil.Följande frÄga kommer att besvaras i denna rapport:? Hur implementeras en sÀker överföring av en identitet via NFC?Som metod anvÀndes aktionsforskning vilket innebÀr att man efter teoretiska studier kommer fram till en eller flera möjliga lösningar pÄ det problem ska lösas.
Skansen Lejonet, Göteborg : förutsÀttningar och utvecklingspotential
Strax öster om Göteborgs Centralstation, i stadsdelen Gullbergsvass, ligger Gullberget och Skansen Lejonet. Platsen har varit befÀst sedan medeltiden och vittnar om förutsÀttningarna alldeles i början av stadens
tillblivelse. Skansen uppfördes i slutet pÄ 1600-talet som en del i ett omfattande befÀstningsverk. FrÄn att dÄ varit belÀgen i stadens periferi har expansionen förflyttat den till centrum. Idag utgör den ett isolerat landmÀrke, omgÀrdat av tung infrastruktur.
AnlÀggningen Àr kulturminnesmÀrkt och innehar ett högt bevarandevÀrde.
Min uppfattning Àr dock att den hyser potential bortom
det.
Diskrimineringslagen, dess speciella regler, deras funktion, samspel och eventuella utvidgning
I FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna, i Europakonventionen om mÀnskliga rÀttigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje mÀnniska Àr född fri och alla har samma vÀrde och lika rÀttigheter. Skyddet mot diskriminering Àr ett uttryck för uppfyllandet av dessa rÀttigheter. Under det senaste decenniet pÄstÄs det ha blivit allt vanligare att folk kÀnner sig diskriminerade och krÀnkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rÀttigheter och mer benÀgna att anmÀla diskriminering Àn tidigare Àr svÄrt att svara pÄ. Det som kan konstateras Àr att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden.
Ursprungslandsprincipen i tjÀnstedirektivet
Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.
Riskindex : Ett sÀtt att underlÀtta tillsynsplanering
Varje Är gör rÀddningstjÀnsten ett flertal tillsyner pÄ olika objekt runt om i kommunen och i dagslÀget bestÀmmer rÀddningstjÀnsten i LuleÄ varje Är vilka objekt som ska fÄ ett platsbesök kommande Är. Detta vill de Àndra pÄ, eftersom de vill kunna planera nÄgra Är framÄt i tiden. Syftet med denna rapport Àr att lÀgga grunden för ett bra, anvÀndbart och anvÀndarvÀnligt system dÀr det ska framgÄ hur ofta objekten behöver tillsyn, jÀmföra olika objekt och premiera de aktörer som sköter sitt eget skydd. En viktig del i arbetet Àr att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar sÄ att riskindexsystemet blir rÀttvisande.För att fÄ fram ett system och relevanta parametrar gjordes en litteraturundersökning, telefonintervjuer hölls med personal pÄ olika tillsynsmyndigheter och en enkÀt sammanstÀlldes och skickades ut till rÀddningstjÀnster runt om i Sverige. Av telefonintervjuerna framkom att Södertörns brandförsvarsförbunds arbetssÀtt var anvÀndbart, dÄ de anvÀnde sig av en riskmatris för att bestÀmma tidsintervallen pÄ de objekten som genomgÄr tillsyn.EnkÀten som skickades ut bestod av tvÄ delar, i den första delen fick de Ätta fall dÀr de svarande skulle ange nÀr nÀsta tillsyn pÄ objektet borde ske.
Frontex, ett försvar mot immigrationen i EU?
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera om inrÀttandet av Frontex har bidragit till att immigrationen i EU framstÀlls som en utveckling vilket riskerar EU:s inre trygghet. Frontex samordnar verksamheten för EU medlemslÀnders grÀnskontrollmyndigheter. Det hÀvdas att EU:s yttre grÀnser stÄr inför starka immigrationstryck vilket innebÀr att en effektivisering av grÀnsarbetet Àr nödvÀndig för att stÀrka sÀkerheten.Materialet analyseras utifrÄn sÀkerhetiseringsprocessen som innebÀr att en politisk frÄga pekas ut som risk. Denna risk behöver inte nödvÀndigtvis existera utan enbart presenteras och argumenteras som sÄdan. Den frÄgestÀllning som besvaras görs sÄ utifrÄn utvalda dokument publicerade om Frontex samt intervjuer.
Skydd för skogsnÀringen i samband med fastighetsbildning
Arbetet avser att redogöra för innebörden av de speciella skyddsbestĂ€mmelserna för jord- och skogsbruk. BestĂ€mmelserna finns i Fastighetsbildningslagen 3 kapitlet och anvĂ€nds nĂ€ren fastighetsbildningsĂ„tgĂ€rd berör en jord- eller skogsbruksfastighet. Uppsplittring av skogsmark i för smĂ„ fastigheter kan anses medföra negativa effekter förskogen. SmĂ„ skogsfastigheter har liten ekonomisk betydelse för Ă€garen som oftast inte kan bedriva skogsbruket effektivt. Ăven möjligheterna att vĂ€lja alternativa omrĂ„den föravverkning försĂ€mras för smĂ„ fastigheter, vilket gör det svĂ„rare att avstĂ„ frĂ„n avverkning i omrĂ„den med höga naturvĂ€rden.