I detta examensarbete tittas det nÀrmare pÄ taktiska beslut för större grupper av autonoma agenter. Arbetet ska försöka besvara följande frÄgestÀllning: Hur effektivt kan svÀrm-AI anvÀndas för att utföra taktiska beslut nÀr det appliceras till ett spel med grupper av fiender? För att kunna besvara frÄgestÀllningen skapades en applikation dÀr fyra kombinationer av styrbeteenden och berÀkningsmodeller inom tekniken ?boids? anvÀndes. Inom tvÄ av kombinationerna anvÀndes traditionella styrbeteenden inom boids, och inom de andra introducerades ett styrbeteende för att flankera spelaren för att ge bÀttre resultat. Resultatet av arbetet visar att kombinationerna med de taktiska besluten fick överlÀgset bÀttre resultat och gav dÀrmed goda förhoppningar för att besvara frÄgestÀllningen, men för att kunna ge ett definitivt svar pÄ hur effektivt det Àr visade det sig att en större bredd av experiment hade behövts anvÀndas.

Bakgrund: Relationsmarknadsföring har under de senaste 20 Ären blivit ett populÀrt begrepp inom marknadsföring. Facebooks betydelse diskuteras Àven flitigt bland marknadsförare som ett verktyg för relationsmarknadsföring. En ökning har skett i antalet sidor och grupper pÄ Facebook kopplade till företag. För att företag ska lyckas med att skapa attraktiva grupper och sidor pÄ Facebook mÄste de förstÄ facebookanvÀndarnas preferenser.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett anvÀndarperspektiv beskriva och undersöka vilka fördelar facebookanvÀndare upplever som viktiga med att vara medlem i grupper och sidor pÄ Facebook. Dels kommer dessa fördelar att beskrivas och undersökas ur ett relationsperspektiv och dels som olika fördelar med att tillhöra ett nÀtverk.

Syftet med detta arbete Àr att studera det sociala samspelet i barngrupper. Eftersom det talas sÄ mycket om social kompetens idag vill jag dels fÄ det begreppet förklarat samt se hur det ser ut bland barn. Jag har tittat pÄ hur barnen förhÄller sig till varandra, om de visar hÀnsyn, lyssnar pÄ varandra och visar varandra respekt. Arbetet innehÄller en jÀmförelse mellan en klass som ofta jobbar i grupp och en klass som nÀstan aldrig jobbar i grupp. Jag ser pÄ hur deras sÀtt att samarbeta skiljer sig Ät.

I det hÀr examensarbetet försöker jag visa hur man kan anvÀnda forskning kring gruppkreativitet för att analysera samarbetet i grupper som löser geometriska problem. Gruppdeltagarna Àr gymnasieelever i Ärskurs 2 och 3 pÄ en skola i södra Sverige. Vetenskapen om gruppkreativitet har uppstÄtt till stor del frÄn studier av brainstorming. Brainstorming syftar till att öka kreativiteten i en grupp genom att lÄta dem ta fram idéer tillsammans enligt vissa regler. Fyra grupper har filmats och analyserats och jag har funnit att det överlag verkar finns en positiv instÀllning till matematisk problemlösning i grupp. Grupperna har haft problem med passiviseringar, blockeringar och starka ledare..

SÀrskrivningar anses allmÀnt öka i samhÀllet. Dessa skrivfel irriterar och stör lÀsaren. Informationen gÄr inte fram. I denna studie granskas kandidatuppsatser frÄn tvÄ olika utbildningar och tvÄ olika ÄrgÄngar vid Högskolan i GÀvle. Det framkom att sÀrskrivningsfrekvensen Àr högre bland manliga studenter, och mycket högre bland studenter inom datavetenskap jÀmfört med omvÄrdnadsvetenskap.

En aktiv databas har förmÄga att reagera pÄ tillstÄnd och hÀndelser i databasen. Hur databasen reagerar beror pÄ hur dess ECA-regler Àr utformade. ECA-regler kan framstÀllas genom att analysera verksamhetsregler, som beskriver riktlinjer och restriktioner för processer i verksamheten. Dock saknas ett enkelt sÀtt att modellera verksamhetsregler för att framstÀlla ECA-regler. Ett möjligt sÀtt att skapa modeller Àr att anvÀnda OMT-A och UML-notationen.

F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.

Bakgrund:En Central venös kateter (CVK) Àr en plastkateter som mynnar i ett centralt kÀrl nÀra hjÀrtat och anvÀnds bland annat för administrering av lÀkemedel och blodprodukter. AnvÀndandet av CVK ökar inom sjukvÄrden och kan förutom pÄ intensivvÄrdsavdelningarna Àven ses i hemsjukvÄrden och i den övriga slutenvÄrden. Av alla patienter som fÄr en CVK drabbas tre till sju procent av en infektion i blodbanan och varje infektionstillfÀlle innebÀr ett ökat lidande och en förlÀngd sjukhusvistelse. Dessa infektioner kan förhindras genom att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal följer evidensbaserade riktlinjer och ÄtgÀrder.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt för att förhindra uppkomsten av infektioner i blodbanan hos patienter med central venös kateter.Metod: Studien som genomfördes var en systematisk forskningsöversikt. För att finna relevanta artiklar skapades inklusionskriterier och söktermer.

Bakgrund: Sveriges arbetsföra befolkning kategoriseras av SCB och dess arbetskraftsundersökning (AKU). Den arbetsföra befolkningen som indelas i tvÄ huvudgrupper:"I arbetskraften"och"ej i arbetskraften". Dessa delas i sin tur in i undergrupper. Problemet Àr att indelningen inte Àr tillrÀckligt detaljerad och döljer dÄ vissa grupper t.ex. lÄngtidssjuka och förtidspensionÀrer.

Jag har i detta arbete med utgÄngspunkt frÄn vetenskaplig litteratur tolkat och analyserat vad olika perspektiv pÄ grupper och grupputveckling kan innebÀra för lÀrares vardag i arbetslag. Tolkningarna ska inte ses som nÄgot heltÀckande utan syftar tillatt ge en möjlig beskrivning av hur lÀrare i arbetslag kan pÄverkas.Mina frÄgestÀllningar Àr:· Vad kan olika perspektiv pÄ grupper innebÀra för lÀrares vardag i arbetslag?· Vad kan grupputveckling innebÀra för lÀrares vardag i arbetslag? Resultatet eller tolkningarna bestÄr av möjliga sÀtt att se pÄ hur arbetslag och lÀrare kan pÄverkas av grupperspektiv och grupputveckling..

Syftet med denna studie Àr att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. DÄ det inte finns tidigare forskning om vÀktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper anvÀnts som utgÄngspunkt.Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex vÀktare som diskuterar attityder och förhÄllningssÀtt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjÀlp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmÀrksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns förestÀllningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt vÄldsanvÀndning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Syftet med vÄr undersökning Àr att bilda oss en uppfattning om hur elever i Ärskurs nio arbetar med och tolkar kartan nÀr de Àr sammansatta i grupp. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder i form av videoobservationer samt lÀst in oss pÄ relevant litteratur kring Àmnet. VÄra resultat frÄn undersökningen visade att eleverna klarar av att anvÀnda kartan som redskap i skolan och ett flertal av eleverna visade prov pÄ verklighetsanknytning i sina resonemang. Vidare sÄg vi att endast ett fÄtal elever lyckades anvÀnda sig av nÄgon form av termsprÄk i sina diskussioner. NÀr vi studerade samarbetet eleverna emellan visade det sig att deras roller Àr vÀl utstakade och lÀtta att följa.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur representationer av grupper med olika etnisk bakgrund placerade i en sluten institution skildras i en amerikansk fiktiv tv-serie, nÀrmare bestÀmt i den av HBO producerade tv-serien Oz. Vidare vill vi undersöka hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien som hÀrstammar frÄn deras etniska bakgrund och kultur eller om den slutna institutionens totala auktoritet och miljö Àven spelar in i utformandet av deras personlighet.Genom att analysera tv-serien Oz, som Àr en av de mest ingÄende fiktiva skildringarna av amerikansk fÀngelsekultur, hoppas vi komma till insikt om hur etniska grupper, vars medlemmar besitter en moraliskt tvivelaktig karaktÀr, kan skildras i vÀsterlÀndsk kommersiell populÀrkultur..

SamhÀllsfunktioner och andra typer av tjÀnster erbjuds i allt högre grad via webben. För att inte riskera att stÀnga vissa grupper ute frÄn de fördelar denna utveckling erbjuder, behöver tjÀnster pÄ webben göras tillgÀngliga Àven för grupper med sÀrskilda behov. Gemenskap och delaktighet Àven för grupper med sÀrskilda behov kÀnnetecknar ett demokratiskt IT-samhÀlle. FörmÄgan att hantera tid Àr central i mÀnniskans liv. WebbtjÀnster som vill erbjuda sina anvÀndare kognitiv tillgÀnglighet mÄste ta hÀnsyn till tidsförstÄelse som en kognitiv aspekt.