Syftet med studien var att undersöka om vi med hjÀlp av lekar kunde stÀrka gruppkÀnslan i en förskoleklass. Vi valde att göra denna undersökning pÄ grund av att man i allt större utstrÀckning börjat fokusera sig pÄ den enskilde individen och dÀrmed kommer gruppen i andra hand. Det Àr viktigt att barnet kÀnner sig trygg i gruppen för att fÄ en positiv personlighetsutveckling. Sammanlagt deltog 45 barn frÄn tre olika skolor. För att utföra undersökningen anvÀnde vi oss av intervjuer med fÀrdiga svarsalternativ.

SÀttet pÄ vilket vi tar oss frÄn en plats till en annan i staden har effekter pÄ den lokala miljön samt i förlÀngningen Àven pÄ det globala klimatet. För att vÄra system för persontransport ska gynna en hÄllbar samhÀllsutveckling stÄr vardagliga resemönster, sÄsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende pÄ var i staden en individ Àr bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgÀnglighet till kollektiva infrastrukturnÀtverk sÄsom strÀckan till nÀrmaste hÄllplats för tunnelbana. Möjligheterna att anvÀnda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig dÀrmed Ät bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpÄverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpÄverkan i vardagsresor i förhÄllande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta anvÀnds ett redan befintligt intervjumaterial frÄn studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet HushÄll och Urbana Strukturer i UthÄlliga StÀder.

Bakgrund: Ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv Àr det ytterst viktigt att företag utvecklas och vÀxer för att ersÀtta företag och branscher som gÄr tillbaka eller försvinner. NÀr det gÀller tillvÀxt hos företag har beroendet av tillgÄng till kapital och nödvÀndiga resurser lyfts fram under lÄng tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgÄng till banklÄn upplevs som ett relativt litet hinder för tillvÀxt. Finansiell bootstrapping anvÀnds för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att sÀkerstÀlla tillgÄngen till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva i vilken utstrÀckning svenska smÄföretag registrerade 2009 anvÀnder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingÄr följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som anvÀnds och redovisa skillnader i anvÀndningsfrekvens.

Idag kommer det in mycket sittmöbler frÄn 1950- och 1960-talet till tapetserarverkstÀderna som Àr stoppade med skumplast och latex. Det kan ofta vara svÄrt att veta vad man ska göra med dessa möbler. Man kanske stÀlls inför frÄgor som; MÄste den gamla stoppningen bytas ut helt? Om man kan bevara, hur lÀnge till kommer den gamla stoppningen att hÄlla innan den bryts ned helt? GÄr det ens att bevara? Vad har det för betydelse för vÀrdet av möbeln.Jag anser att man som möbeltapetserare bör kunna sin historia och kÀnna till material och tekniker som anvÀndes under olika tidsperioder. SÄ jag har dÀrför valt att avhandla stoppade möbler frÄn 1950- och 1960-talet med fokus pÄ de nya material och tekniker som kom att anvÀndas under denna tid.

Positiv sÀrbehandling Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. FrÄgor som diskuteras Àr bland annat var grÀnserna gÄr mellan positiv sÀrbehandling och otillÄten diskriminering, samt om dessa typer av ÄtgÀrder kan rÀttfÀrdigas som medel för att uppnÄ rÀttvisa mellan grupper. Positiv sÀrbehandling finns reglerad i nationell sÄvÀl som EG-rÀttslig lagstiftning. I svensk rÀtt Äterfinns undantaget frÄn direkt diskriminering i JÀmstÀlldhetslag (1991:433). I gemenskapsrÀtten stadgas rÀtten till positiv sÀrbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rÄdets rekommendation 84/635/EEG.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder före detta kriminella missbrukare upplevt i Äteranpassningen till samhÀllet efter frihetsberövande. Studien Àr en kvalitativ studie och baseras pÄ sex semistrukturerade intervjuer med före detta kriminella missbrukare som har lyckats Äteranpassa sig till samhÀllet. I enlighet med tidigare forskning sÄ kan fyra hörnstenar identifieras som har en central betydelse i en persons Äteranpassning till samhÀllet. Dessa Àr bostad, sysselsÀttning, umgÀnge samt motivation. Dock anser informanterna sjÀlva att det Àr den ekonomiska situationen som Àr det största hindret för och misslyckandet i, Äteranpassningen till samhÀllet.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas pÄ en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en brandstation. Vi anvÀnder oss utav Ätta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att fÄ en klarare bild av organisationen som sÄdan. Insamlad empiri analyserar vi utifrÄn tre för Àmnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnÄ avsatt syfte uppstÄr ett flertal frÄgestÀllningar.

Levnadsvillkoren för individer med utvecklingsstörning har under de senaste decennierna förÀndrats till det bÀttre. Att kÀnna sig delaktig i sitt liv och ha möjligheten att sjÀlv pÄverka livssituationen Àr viktigt för dessa mÀnniskor. Uppsatsförfattaren ville med den hÀr studien undersöka om skillnad finns i hur aspekter av delaktighet uppfattas av tvÄ grupper; individer med utvecklingsstörning och personer i deras omgivning. En enkÀtstudie genomfördes med en omarbetad version av ?The Arc?s Self-Determination Scale? (Wehmeyer, 1995).En rangkorrelation visade pÄ samband mellan vissa frÄgeomrÄden.

Denna rapport handlar om synen pÄ den enskilde polismannens egenskaper och de arbetsuppgifter polisen bör prioritera. Genom intervjuer med olika samhÀllsgrupper som poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemÄlen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orÀdd mm. NÀr det gÀller arbetsuppgifter anser ovannÀmnda grupper bl.a. att polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevÄld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet.

Syftet i studien Àr att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, bÄde pÄ verksamhetsnivÄ, ledningsnivÄ och politisk nivÄ. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien Àr etnografisk och narrativ analys anvÀnds. Undersökningsmetoder i studien Àr observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i tvÄ grupper; förskolans verksamhetsnivÄ och förskolans styrning och ledning..

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers tankeformer i huvudrÀkning genom undervisning i skriftlig huvudrÀkning och samtal kring elevers egna tankestrategier. Undersökningen genomfördes i en sjÀtteklass med 16 elever i Àlvsby kommun. Under matematikpassen delade vi in klassen i tvÄ grupper med Ätta elever i varje grupp. Vid tio olika tillfÀllen arbetade vi med att samtala om olika strategier i skriftlig huvudrÀkning och hur de kan anvÀndas. Genom att intervjua eleverna var för sig i början och i slutet av praktiktiden har vi trots den korta perioden kunnat se att eleverna utvecklats med hjÀlp av skriftlig huvudrÀkning.

Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för stÀder att genom upprustning ordning attrahera investerare, invÄnare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska stÀder ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvÀrde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas pÄ offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att mÀnniskor vistas för lÀnge pÄ platser tas bÀnkar bort eller utformas bÀnkar som det inte gÄr att ligga pÄ.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om unga studenters attityder till droger och missbruk. Syftet Àr att belysa hur unga studenter resonerar kring olika frÄgor om droger och missbruk, samt se till hur genus pÄverkar ens attityder. För att skapa en förstÄelse för vÄra informanters attityder och hur de konstruerar sin verklighet, kommer vi att beskÄda dem i rollen som subjekt och aktiva aktörer, ett sÄ kallat hermeneutiskt synsÀtt. Vi kommer Àven att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och dÀrför kommer vi att lÀgga tyngdpunkten pÄ den sociala interaktionen som sker i vÄra fokusgrupper. I studien har vi genomfört tvÄ fokusgruppsintervjuer med unga studenter mellan tjugo till tjugofem Är som studerar vid Göteborgs universitet.

Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer med ungdomar i TrollhÀttan undersöka ungdomar tal om grupptillhörighet och rasism. PÄ vilket sÀtt förstÄr individen sig sjÀlv i förhÄllande till gruppen dÄ gruppen pÄverkar individen i identitetsprocessen? Ett sÀtt att definiera sig sjÀlv Àr genom att kartlÀgga och förstÄ skillnader, olikheterna till andra. Om individen vet vad den inte Àr sÄ vet den Àven vad den Àr. Mina frÄgor Àr; hur stor pÄverkan har diskursens ordning pÄ ungdomarna; i deras sÀtt att diskutera men Àven i den identitetsprocess de befinner sig i, kan jag genom ungdomarnas tal se en spegling av den diskurs som finns i samhÀllet i stort?.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.