Patientregistret Àr en av vÄra viktigaste kÀllor till sekundÀrdata och anvÀnds till forskning, epidemiologiska studier och till andra analyser av sjukvÄrden, sÄ som ekonomisk uppföljning och fördelning. SÀkerstÀllande av att korrekt data rapporteras in till registret Àr vÀsentlig utifrÄn dess breda anvÀndningsomrÄde. FrÄgestÀllningen för studien var att kartlÀgga förekomst av felregistreringar till patientregistret inom psykiatrisk öppenvÄrd genom att titta pÄ överensstÀmmelsen i faktiska registreringar i förhÄllande till journaldokumentationen. Studien Àr retrospektiv och beskrivande, med kvantitativ ansats. Urvalet skedde stratifierat med indelning i fyra grupper dÀr grupperna bestod av mottagningar med likartad behandlingsproblematik.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida det förekommer skillnader i en fallorganisation pÄ hur medarbetarskapet uppfattas av de tre grupperna; chef, medarbetare samt fackliga representanter. Dessa grupper jÀmförs sedan med varandra och med tidigare forskning inom medarbetarskap.Undersökningen utgÄr frÄn HÀllsténs och Tengblads medarbetarskapshjul och anvÀnds i kombination med empowerment och inlÀrd hjÀlplöshet för att jÀmföra och analysera de skillnader som fanns mellan de olika grupper gentemot varandra och genom medarbetarskap som teori.En blandad kvalitativ- och kvantitativ ansats anvÀndes för att fÄ största möjliga bredd pÄ fallstudien. Den kvantitativa delen bestÄr av en enkÀt som utfördes pÄ hela fallorganisationen och den kvantitativa delen bestod av en djupintervju med fackliga representanter. Dessa data sammanstÀlls sedan och anvÀnds pÄ ett öppet sÀtt för att undersöka tendenser.Studien visade att det fanns relativt goda vÀrden inom omrÄdet medarbetarskap med höga vÀrden frÄn sjÀlvskattningsformulÀren samt med en god syn pÄ medarbetarskapet frÄn de fackliga representanterna. Skillnaden fanns dÀremot i hur medarbetarskapet sÄgs mellan grupperna; medarbetare, chef och fackliga representanter.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

 Detta Àr en studie om elevernas attityder till teoretiska och praktiska lÀxor. Intresset vaknadehos oss efter vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och den egna skolgÄngen. Alla eleverhar olika sÀtt att lÀra sig och vi som pedagoger skall ju strÀva efter att individanpassaundervisningen. Vi tror att en praktisk lÀxa skulle kunna stimulera flera elevers sÀtt att lÀrasig. Det Àr bÄde en kvalitativ och kvantitativ studie.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

MÄnga forskare har under Ärens lopp studerat leken och dess innehÄll. Beroende pÄ vilkenforskare man utgÄr ifrÄn sÄ anvÀnds begreppet lek olika och har ocksÄ getts varierandeinnehÄll. Gemensamt för flera forskare Àr dock att leken Àr ett grundlÀggande behov för barn ialla Äldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag iden nya skolan.Barns lek och sociala samvaro Àr sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt attfokusera pÄ hur jag som pedagog kan vara behjÀlplig med att utveckla sexÄringens socialakompetens med hjÀlp av lek. Pedagogen ska vara nÀrvarande som en ledsagare för berördabarn, in i och ur leken men ocksÄ finnas i bakgrunden som stöd.Jag har valt att anvÀnda mig av metoder som intervju, observation och loggbok.Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro dÀr huvudsyftet har varitatt ÄskÄdliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form ellerbrist pÄ densamma. Att stÀlla sig frÄgan varför vÀljer eller kan en del barn inte leka har varitaktuell men ett entydigt svar pÄ denna frÄga gÄr inte att finna dÄ det ofta Àr en komplexsituation som styrs av flera faktorer.Den cykliska process som finns i aktionslÀrande har varit en vÀg att finna svar som gjort detmöjligt att hitta strategier för mig som pedagog att anvÀnda mig av för att bland annat lotsa?leksvaga? barn in i gruppen.Resultatet har ocksÄ visat att det Àr viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen,uppmuntrar, ger stöd, förslag pÄ lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfÀlletbefinner sig i nÀr de startar sitt första Är i skolan och förskoleklassen..

Vad Àr det egentligen som gör att volontÀrer vill Äterkomma Är efter Är? I analysen i denna uppsats kommer vi till slutsatsen att det finns mÄnga faktorer som pÄverkar och bland dessa beror motivationen pÄ vilket steg pÄ Maslows behovstrappa som man befinner sig pÄ just nu. AlltsÄ Àr orsaken för att ÄtervÀnda individuell. För att undersöka frÄgan vidare genomfördes samtal med tvÄ fokusgrupper. Den ena bestod av elever frÄn högskoleutbildningen Event management och den andra bestod av individer som alla hade volontÀrarbetat pÄ Äterkommande evenemang men som inte lÀste Eventutbildningen.

Demografiska, kulturella och samhÀlleliga förÀndringar sker i stor utstrÀckning i dag i vÄra stÀder. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostÀder anpassade för en bredare mÄlgrupp. KÀrnfamiljen har ersatts av singelhushÄllet, som numera Àr den vanligaste hushÄllstypen i Sverige och Àven andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta stÀller ökade krav pÄ den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förÀndringar stÄr bostadsmarknaden och stampar och de bostÀder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio Är sedan.

Vi saknar en koppling mellan gruppdynamik och musikundervisning i vÄr utbildning. FrÄgor vi stÀller oss Àr; spelar lÀrarens kunskap om grupprocesser nÄgon roll för ensemblens utveckling? PÄverkar lÀrarens medvetenhet om den egna lÀrarrollen ensemblen? Hur skapas en bra ensemblemiljö?I denna studie undersöker vi musiklÀrares erfarenheter av och kunskaper om gruppdynamiska processer kopplat till ensemblesituationer. Vi har intervjuat musiklÀrare som undervisar eller har undervisat i ensemblespel för att kunna ta del av deras erfarenheter och syn pÄ gruppundervisning. MusiklÀrarna vi intervjuat undervisar pÄ kulturskola och musikhögskola.

Katten Àr ett mycket populÀrt sÀllskapsdjur som blir allt vanligare, framför allt i vÀstvÀrlden. Trots att kattdjur Àr solitÀra djur tenderar mÀnniskan att hysa dem i grupp. Domesticeringen har gjort att katten har minskat i storlek, utvecklat en mÄngfald i pÀlstyper, lÀngd och fÀrger samt blivit mer tolerant för grupphÄllning. För att kommunicera anvÀnder katten auditoriska, visuella, olfaktoriska och taktila signaler och domesticeringsprocessen har förÀndrat kommunikations-mönstret vilket underlÀttar grupplevnad. Domesticerade katter formar grupper efter födotillgÄngen och efter en lÀngre period bildas en relativt stabil grupp.

Mycket hÀnder i Norra Sorgenfri. Det hÀr arbetet syftar till att sÀtta omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i omrÄdet. Vissa forskare hÀvdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen Àr goda och det verkar pÄ planer och program som att stadsdelen kan bli ett omrÄde för hela Malmö. Det Àr dock viktigt att diskutera hur omrÄdet skulle kunna fungera som mötesplats och boendemiljö.

Baserat pÄ en rapport frÄn e-hÀlsomyndigheten tillsammans med allmÀnt tillgÀnglig material frÄn Statens VeterinÀrmedicinska Anstalt och Statens Jordbruksverk fastslÄs att expedieringen av antimikrobiella medel till hund och katt i Sverige har minskat med c:a 27 % mellan 2009 och 2014. Största delen av de antimikrobiellamedlen förskrivs till hund (70 %). Den mesta anvÀnda gruppen av antimikrobiella medel till bÄda djurslagenÀr penicilliner. DÀrefter vanligast anvÀnda grupper av antimikrobiella medel till hund Àr linkosamider,övriga antibakteriella betalaktamer och antibakteriella kinolonderivat. Till katt anvÀnds nÀst penicillinerfrÀmst antibakteriella kinolonderivat och linkosamider.

Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva hur det svenska talsprÄket uppfattas att det anvÀnds av fritidspedagoger i fritidshemsverksamhet (pÄ skolan i studien) tillsammans med barn som har svenska som andrasprÄk. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar; dels hur fritidspedagogerna uppfattar hur de arbetar med det svenska talsprÄket tillsammans med de barn som har svenska som andrasprÄk och dels hur de uppfattar att innehÄllet i fritidshemsverksamheten kan medverka till att stÀrka det svenska talsprÄket för dessa barn. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar, och dÀrmed uppnÄ syftet, genomfördes ett antal intervjuer med en undersökningsgrupp, bestÄende av fritidspedagoger, verksamma i fritidshemsverksamheten (skolbarnsomsorg för Är 1-3) pÄ skolan i studien. Efter analys och tolkning av intervjusvaren framkom att fritidspedagogerna uppfattar att de anvÀnder olika strategier i arbetet med det svenska talsprÄket tillsammans med de barn om har svenska som andrasprÄk. TvÄ av dessa strategier tycktes sÀrskilt viktiga i detta arbetet: tid och att arbeta och kommunicera i grupper med fÀrre barn.

Ungdomar och droger Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. Droger skapar stora problem för samhÀllet samt leder till ett mÀnskligt lidande. För att nÄ resultat i arbetet kring detta problem krÀvs samverkan mellan polis och socialtjÀnst. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur samverkan bedrivs och vad det finns för möjligheter till förbÀttringar. Vi har studerat relevant lagstiftning, teorier kring ungdomar och droger samt teorier som behandlar samverkan.

Under det senaste decenniet har den teknologiska utvecklingen omvandlat m?nga aspekter av m?nniskors liv, inklusive hur de handlar och konsumerar olika produkter. Inom sk?nhetsindustrin har anv?ndningen av Augmented Reality (AR) teknologi skapat m?jligheter att testa kosmetika virtuellt online. Flertalet tidigare studier har diskuterat teknologins m?jligheter och framsteg generellt och hur de har p?verkat traditionella k?pm?nster inom olika branscher.