Detta examensarbete har varit ett projekt dĂ€r mĂ„let har varit att en komplett sorteringsramp för pappersbruk skulle konstrueras och syftet med detta har varit att komplett tillverkningsunderlag skulle tas fram. TvĂ„ typer av maskiner har konstruerats, sĂ„ kallade rullpuffare och rullstopp samt ramper mellan rullstopp. För att konstruera för marknaden konkurrenskraftiga maskiner har tidigare sĂ„dana studerats och anvĂ€nts som grund och vidareutvecklats under projektarbetets gĂ„ng.Vid konstruktion av rullpuffare har kraftanalyser skett för att utröna hur maskinen belastas. Vidare har hĂ„llfasthetsberĂ€kningar gjorts pĂ„ de delar pĂ„ konstruktionen som bedömts som kritiska. Även Finita Elementmetoden har anvĂ€nts som grund för att fĂ„ en inblick i vilka spĂ€nningar och deformationer som uppstĂ„r i den sammansatta konstruktionen.NĂ€r rullstopp konstruerades lades stor vikt vid att försöka lösa ett problem med sprickande svetsar som uppstod i tidigare konstruktion.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget om precisionsnutrition har en st?rre effekt p? viktnedg?ng j?mf?rt med standardiserade kostr?d vid ?vervikt och obesitas hos vuxna personer. Metod: En litteraturs?kning utf?rdes och inkluderade randomiserade kontrollerade humanstudier som unders?kte viktf?r?ndringar med hj?lp av precisionsnutrition. Inklusionskriterierna omfattade vuxna ?ver 18 ?r med ett BMI ?ver 25. Datainsamlingen utf?rdes genom s?kningar p? PubMed och Scopus med specificerade s?kord och filter.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att jÀmföra lÀsbarhet, sprÄk, innehÄll och lÀsarsamspel i tvÄ versioner av myndighetsbroschyren Starta företag: originalversionen, som Àr klarsprÄksbearbetad, och en version som Àr pÄ lÀttlÀst svenska. Som metod anvÀnds kritisk textanalys efter Hellspong och Ledin (1997). Denna metod kompletteras med redskap för bildanalys och kvantitativ analys. Följande sprÄkdrag studeras: ord- och meningslÀngd, fackord, bilder, bildtexter, informationstÀthet, textbindning, komposition, textens och bildernas innehÄll samt attityder, ramar och sprÄkhandlingar.Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan broschyrerna. I bÄda anvÀnds till största delen du-tilltal.

Syftet med denna studie Àr att undersöka, beskriva och analysera musiklÀrares syn pÄ sitt arbete med gruppdynamik i ensembleundervisning inom olika musikgenrer. Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ detta Àr kvalitativa intervjuer enligt hermeneutisk metod samt analyser. Analyserna utgÄr frÄn teoretiska perspektiv hÀmtade frÄn Lewin, Forsyth och Blumer och anvÀnds för att definiera informanternas syn pÄ ensembler samt beskriva hur olika faktorer pÄverkar varandra nÀr det gÀller dynamik i grupper. Resultatet handlar om hur informanterna definierar grupperna de leder och dÀrigenom vad de anser skapar en grupp. Det handlar Àven om vilken energi som finns i en grupp, hur informanterna gÄr till vÀga för att fÄnga gruppen i stunden samt varför de anser det vara viktigt och hur gruppers sammansÀttning pÄverkar gruppdynamiken och lÀrandesituationen.

Inledning: De psykoterapeutiska ramarna, samt brott mot dessa ramar, Ă€r av central betydelse för psykodynamiska terapeuter.Syftet: med denna studie var att undersöka psykoterapeuters rambegrepp, dess mening, samt deras upplevelser av egna rambrott.FrĂ„gestĂ€llningar: FrĂ„gestĂ€llningarna var vilken ramen och dess mening var, samt hur psykoterapeuterna upplevde sina egna rambrott.Metod: I studien anvĂ€ndes kvalitativ metod och fem psykodynamiska terapeuter intervjuades. Data analyserades med tematisk analys.Resultat: Resultatet visade att deltagarnas rambegrepp skiljde sig Ă„t. Skillnaderna hĂ€rleddes dels frĂ„n olika teoribildningar för psykoterapi, dels efter egna stĂ€llningstaganden. Vidare tillĂ€mpades nĂ„got olika ramar för olika patienter.  Även psykoterapeuternas upplevelser av egna i studien redovisade rambrott uppvisade olikheter sĂ„ som oro, skam, kĂ€nsla av misslyckande och tillfredsstĂ€llelse.Diskussion: Ramar samt avsteg frĂ„n dessa intog en komplex roll i terapeuternas arbete. Ramar utformades av terapeuterna sjĂ€lva pĂ„ grundval av terapeutisk inriktning.

Vissa grupper i samhÀllet uppmÀrksammas mer Àn andra. Det kan finnas mÄnga anledningar till detta men ofta handlar det om avvikande beteende. I denna antologi behandlas grupper som av den samhÀlleliga normen betraktas, eller riskerar att bli betraktade, som avvikande. Gemensamt för de fÀlt som studeras Àr att insatser, bland annat i form av institutioner och organisationer, har tillsatts för att erbjuda hjÀlp och arbeta förebyggande för att de berörda ska fungera inom den rÄdande samhÀllsordningen. Vi har studerat professionellt arbetande personers förestÀllningar om ett vÀl fungerande drogförebyggande arbete, elever och skolpersonals förestÀllningar om diagnosen DAMP och ungdomar som diagnostiserats med DAMP, nattvandrare med fokusering pÄ tjejers kriminalitet, brottsoffers livsvillkor utifrÄn verksamma personer pÄ Brottsofferjouren och organisationen Kriminellas Revansch I SamhÀllet med representanter.

Denna rapport Àr ett examensarbete utfört av Per Jonsson, student vid Karlstads Universitet. Examensarbetet omfattar 22,5 högskolepoÀng och Àr ett obligatoriskt moment inom högskoleingenjörsprogrammet i Àmnet maskinteknik.   Företaget Trollspeed tillverkar högeffektiva racingmotorer för anvÀndning av racingteam pÄ elitnivÄ. Stora turboaggregat samt tillhörande utrustning sÀtts samman med specialbyggda avgasgrenrör för att uppnÄ största möjliga effektuttag. Tillsammans bildar dessa sammansatta delar en hög vikt och mÄste dÀrför stagas upp.   Detta arbete handlar om att ta fram en ny lösning för uppstagningen, dÄ dagens lösning leder till oundviklig spÀnningspÄverkan i grenröret som bidrar till att sprickbildningar uppstÄr. Projektet Àr indelat i tvÄ delar dÀr första delen omfattar framtagning av ett mÀtverktyg för analysering av rörelse samt kraftpÄverkan hos grenröret. Framtagningen av mÀtverktyget resulterade i en mÀtskala med visare för visualisering av rörelser och monterade lastceller för analysering av kraftpÄverkan.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska och f?rst? hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever inkludering och exkludering inom arbetsgemenskapen p? sitt arbete inom IT-branschen. F?r att n? denna f?rst?else unders?ks vilka normer kring k?n och etnicitet kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever finns inom arbetsgemenskapen samt hur de f?rh?ller sig till dem. Fr?gest?llningar: Vilka normer kring k?n och etnicitet upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund existerar inom arbetsgemenskapen p? deras arbetsplats inom IT-branschen? P? vilka s?tt upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund att de exkluderas och inkluderas i arbetsgemenskapen p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Vilka olika handlingsstrategier har kvinnor med utomeuropeisk bakgrund f?r att f?rh?lla sig till inkludering respektive exkludering p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Teori: F?r att besvara fr?gest?llningarna har vi anv?nt oss av teorier om interaktionsritualer, emotionell energi, etablerade och outsiders samt begreppen intersektionalitet och assimilering. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomf?rts f?r att samla in data. Datan har sedan kategoriserats i relevanta teman och underteman f?r att vidare analyseras med hj?lp av teori.

Forskning har visat att förekomst av riskfaktorer för brottsrecidiv skiljer sig mellan vÄlds- och sexualbrottslingar. Ytterligare forskning behövs dock om skillnader mellan mer specifika brottskategorier. Syftet var att undersöka skillnader mellan mÀn dömda för mord (n=363), drÄp (n=110), rÄn (n=238), sexualbrott mot vuxen (n=71) respektive sexualbrott mot barn (n=57) avseende Älder, psykopatiprofil enligt PCL-R samt riskkaraktÀristika bedömt med HCR-20. Resultatet visade att personer dömda för sexualbrott mot barn hade lÀgre förekomst av historiska riskfaktorer, lÀgre grad av psykopati, samt var Àldre Àn övriga grupper. Gruppen dömda för drÄp hade en lÀgre grad av psykopatisk personlighet (faktor 1) Àn de andra vÄldsbrottsgrupperna, mord och rÄn, medan de hade den antisociala livsstilen typisk för psykopater (faktor 2).

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva bÄde gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till anvÀndningen av svÀrord i skolmiljön. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har jag valt utföra en enkÀtundersökning som skickats till elever och skolpersonal pÄ en vÀstsvensk gymnasieskola.Det Àr inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehÄlla könsord och andra hÀdelser.Resultaten av enkÀtundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva kÀnslor till svordomar. Fler kvinnor Àn mÀn upplever att det svÀrs för mycket i skolan.

Syftet med mitt examensarbete var, att undersöka om ett demokratiskt projekt i skolan för att utveckla verksamheten i demokratisk riktning, kan uppfattas som mer demokratiskt av eleverna i jÀmförelse med den hittills bedrivna undervisningen. Med demokratiskt projekt menar jag, att utifrÄn den demokratiska skolans vÀrdegrund, styrdokument, lagstiftning och Àven jÀmlikhet planera undervisningen. Undervisningen har innehÄllit traditionellt grupparbete med sjÀlvvalda grupper och grupparbete med slumpvis vald sammansÀttning. GruppenkÀt har anvÀnts som metod, för att utröna elevernas attityd till demokratiinslaget i den hittills förda undervisningen och sammaledes till utvÀrdering av mitt experiment. Observation har anvÀnts som kompletterande metod, för att verifiera mina iakttagelser i experimentet.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att se vilka av Krutetskiis matematiska förmÄgor som kommer till uttryck under problemlösning och om det Àr de högpresterande eleverna som visar pÄ flest förmÄgor. Uppsatsens fallstudie genomfördes i slutet av vÄrterminen pÄ tvÄ skolor i mindre orter i södra Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 14 elever i skolÄr Ätta som delades in i fyra grupper. GruppsammansÀttningen varierade, i en grupp var majoriteten högpresterande och i en annan var majoriteten lÄgpresterande. De fyra grupperna visade alla prov pÄ förmÄgan att samla matematisk information.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om en möjlighet att prata ut ger upphov till skillnader i sjÀlvskattad psykisk och fysisk hÀlsa mellan tvÄ grupper kvinnliga undersköterskor vid ett svenskt sjukhus. Den ena gruppen pÄ 25 personer har vid en arbetsomstÀllning fÄtt behÄlla sin tjÀnst och den andra gruppen pÄ tio personer har blivit omplacerad pÄ andra avdelningar inom organisationen. Vad som ocksÄ skiljer grupperna Ät Àr att lÀmnargruppen har fÄtt en möjlighet att tala ut om vad de kÀnner i samband med omstÀllningen. Följande sjÀlvskattningsformulÀr har anvÀnts: Forsman & Johnsons test om sjÀlvkÀnsla (SES), Pennebaker Inventory of Limbid Languidness (PILL), KASAM och Levels of Emotional Awarenness (LEAS). Inga signifikanta skillnader mellan grupperna framkommer vad det gÀller sjÀlvskattad psykisk och fysisk hÀlsa.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer pÄverkas i sin yrkesidentitet och i sitt yrkesutövande av att vara medlem i ett amatörfotbollslag tillsammans med sina kollegor. Haslam et al talar om social identifikation och hur individen pÄverkas av att identifiera sig med grupper. VÄr tes var att flera av de positiva effekter som forskningen har sett mellan fysisk aktivitet och idrott gÄr att förklara med en starkare sammanhÄllning och en positiv sjÀlvbild. Vi ville Àven undersöka om den starkare sammanhÄllningen med laget kunde pÄverka relationen med den övriga organisationen negativt. För att svara pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört en fallstudie pÄ ett fotbollslag i en företagsförening ansluten till Korpen.

Bakgrund och problemdiskussion: Informationen om hur Àndrade valutakurser pÄverkar ett företags försÀljning Àr av stor vikt vid en analys av resultatutvecklingen. Resultateffekten hos svenska företag som har in- och utbetalningar i utlÀndska valutor kan bli betydande. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om mer information kring ett företags valutapÄverkan ger ett mervÀrde ur analyssynpunkt. Metod: Kvantitativ, Induktiv deduktiv metod. PrimÀrdata Àr försÀljningsstatistik insamlad frÄn bokföringen pÄ företag X. Teori: Teoriavsnittet behandlar olika begrepp som dyker upp i de studerade företagens Ärsredovisningar.