Bakgrund: HIV (humant immunbristvirus) och AIDS (förvÀrvat immunbristsyndrom) Àr en av nutidens största utmaningar för den globala folkhÀlsan. Indien har den tredje största inhemska befolkningen levandes med HIV i vÀrlden. I landet utgör ungdomar en tredjedel av de som smittas med HIV varje Är och orsaken till detta Àr troligen sexuella kontakter med prostituerade. Större delen av jordens unga befolkning saknar tillgÄng till utbildning om sexuell och reproduktiv hÀlsa. Studier visar att sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med prevention av HIV/AIDS.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag fÄ ett inifrÄnperspektiv pÄ hur sju ungdomar 12 ? 18 Är upplever tillgÀngligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. DÄ flera ungdomar i studien hade begrÀnsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssÀtt valde jag att genomföra intervjuerna med hjÀlp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela Àr nöjda med sin fritid.

Klamydia Àr en av flera sexuellt överförbara sjukdomar som ingÄr i Smittskyddslagen och kan behandlas om man upptÀcker den, annars finns risk för infertilitet. Klamydiainfektionen ökar i dagens samhÀlle och ungdomar mellan 15-24 Är Àr en speciellt utsatt riskgrupp. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken kunskap ungdomar uttrycker att de har om klamydiainfektion och hur de hanterar denna för att undvika smitta. Författarna har valt en kvalitativ ansats som grund och gjorde enskilda intervjuer med 12 ungdomar, varav sju killar och fem tjejer i Äldern 15-19 Är. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrÄn innehÄllsanalys.

Syftet med studien var att belysa tre personers egna upplevelser av stigmatisering i samband med att fÄ och att ha en psykiatrisk diagnos. Studien byggde pÄ tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en man och tvÄ kvinnor. Intervjupersonerna hade en psykiatrisk diagnos. Fokus pÄ studien Àr riktad mot deras upplevelser av stigmatisering i samband med att fÄ sin diagnos, i kontakter med familj, vÀnner och andra som de möter i det dagliga livet, i kontakt med psykiatrin samt om denna stigmatisering pÄverkat deras sjÀlvbild. Resultatet visade att olika typer av upplevd stigmatisering förekom hos samtliga intervjupersoner.

En komplikation efter öppen prostatektomi vid prostatacancer Àr erektil dysfunktion. En vanlig reaktion vid förlust av potens Àr skuldkÀnsla, nedstÀmdhet och nedsatt kÀnsla av manlighet. MÀnnen upplever dÀrmed att deras hÀlsa och livskvalitet pÄverkas negativt. Syftet med denna allmÀnna litteraturstudie var att belysa mÀns upplevelse av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid prostatacancer. Nio artiklar valdes ut för granskning.

Sexuellt tvÄng har visat sig vara ett vanligt förekommande fenomen, dÀr kvinnor Àr utsatta i högre utstrÀckning Àn mÀn (Heikki Tikkanen, Adelsson & Forsberg, 2011; Patton & Mannison, 1995; Lacasse & Mendelson, 2007; Forbes, Adams-Curtis & White, 2004; Dororszewicz & Forbes, 2008; Adams- Curtis & Forbes, 2004). Nicola Gavey (2005) menar att tvÄng Àr en del av den normativa mallen för heterosexuellt sex. Syftet för denna studie Àr att beskriva och analysera fem kvinnors (hetero)sexuella erfarenheter och upplevelser. Ur de intervjuade kvinnornas berÀttelser formulerades fem teman; Sex mot/utan sin vilja, Sex med vilja, Ansvar, Komplicerad Lust och Kropp. I dessa teman framkommer mÄnga exempel pÄ hur kvinnorna förhÄller sig till diskurser om manlig sexualdrift.

Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete var att utifrÄn bildande av en fokusgrupp kunna representera och skildra förskollÀrares erfarenheter och tankar kring smÄ barns sexuella uttryck och hur de bemöter sÄdana. Avsikten var att samla ihop material för att kunna skildra och belysa vad som gör Àmnet sÄ tabubelagt och svÄrt att bearbeta. Genom detta Àven lyfta fram barns rÀtt till integritet. Intresse fanns Àven av att fÄ fram vilken sorts kunskap som anvÀnds och vilken som egentligen krÀvs för att tillgodose barns sexuella utveckling pÄ bÀsta sÀtt. Utöver fokusgruppen anvÀndes ett intervjuunderlag som formulerats utifrÄn syftet med arbetet och som tvÄ förskolechefer svarade pÄ.

Erektil dysfunktion Àr en biverkan efter radikal prostatektomi. MÀn som drabbas av erektil dysfunktion pÄverkas bÄde psykiskt och fysiskt. FörsÀmrade sexuella funktioner Àr fortfarande, idag 2010, belagda med viss tabu. Syftet med studien var att beskriva mÀns upplevelser av att leva med erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi vid prostatacancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

The aim of this thesis is to gain a deeper understanding of howsocial contacts can serve as information sources for pregnantwomen. Furthermore, we wanted to examine how women?scontext influences their information seeking and the barriers thatcan occur during information seeking. The theoretical frameworkis founded on Tom Wilson's model of information needs as contextdependent, and Pamela J. McKenzie's model of informationpractices in accounts of everyday-life information seeking.

AbstractGenom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i sex- och samlevnad pÄgrundskolans senare del, och en utbildningskonsult frÄn preventions- och utvecklingsenheten iGöteborg, undersöks hur sexuell orientering konstrueras, reproduceras och utmanas genomderas tal om sexualitet. Syftet Àr att diskutera hur mÀnniskans sexuella begÀr riktas genomnormer och regler. Med utgÄngspunkt i teoretiska perspektiv utifrÄn Sigmund Freudspsykoanalys, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Judith Butler och SaraAhmeds queerteoretisk fenomenologi, fokuseras analysen pÄ hur mÀnniskan genom normeroch regler socialiseras in i en sexuell begÀrsriktning. Detta görs efter vad som Àr godtagbarabegÀrsriktningar inom samhÀllet.Respondenterna i uppsatsen anser att sexualitet bör förstÄs som en relation mellan ettbegÀr och nÄgon/nÄgot som begÀrs. En sÄdan förstÄelse positionerar resonemanget i endiskussion om hur begÀrsrelationer fÄr ta utrymme i samhÀllet pÄ grund av huruvida normeroch regler godtar respektive förkastar begÀrsrelationer.

The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen ser ut pÄ tre gymnasiesÀrskolor i Göteborg. Vi vill undersöka vilka teman som ingÄr och hur den bedrivs. VÄra frÄgestÀllningar Àr:1. Vilka teman och Àmnen ingÄr i sex- och samlevnadsundervisningen pÄ gymnasiesÀrskolan?2. Vilka teman förekommer oftare eller mer sÀllan i sex- och samlevnadsundervisningen pÄ gymnasiesÀrskolan?3. Under vilka pedagogiska former bedrivs sex- och samlevnadsundervisningen pÄ gymnasiesÀrskolan?Vi har valt en kvalitativ metod och gjort sju halvstrukturerade intervjuer med personal som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning pÄ tre olika gymnasiesÀrskolor i GöteborgsomrÄdet. Vi har analyserat resultaten av intervjuerna med hjÀlp av fyra olika teoretiska utgÄngspunkter och tidigare forskning.

The aim of the study was to examine how child investigators in the police force interpret and apply the notification of preliminary investigation (FuK) and the po-lice act in their child investigative interviews with alleged victims of sexual abuse. Questions at issue were how child investigators relate to FuK 17-19 §§, re-garding child investigative interviews and to FuK 16 § and the police act 3 §, re-garding their co-operation with social services. The theory and method used in this study was Sociology of Law. Qualitative interviews were conducted with eight child investigators, one from each police district in Stockholm. The results of the study conclude that despite special qualifications, child investigators may find themselves in difficulty in receiving or interpreting information from chil-dren, therefore they may need to consult a person with expert knowledge.

Föreliggande studie har för avsikt att ta reda pÄ hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gÀllande sexuellt utnyttjande av barn under femton Är. Studien fokuserar pÄ rÀttsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjÀlp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.FrÄgestÀllningen Àr: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svÄrigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrÄn respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhÀllet?En av slutsatserna Àr att samarbetet mellan instanserna inte Àr till belÄtenhet och att samarbetet pÄverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmÄga. HandlingsförmÄgan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som ocksÄ Àr den som sÀtter ramarna utifrÄn de ekonomiska resurserna som finns att tillgÄ för arbetet..

SammanfattningDen hÀr uppsatsen bygger pÄ data för 227 patienter som har kommit in akut till Södersjukhuset i Stockholm efter sjÀlvmordsförsök. I samband med detta fick de hjÀlp med vidarelÀnkning till nÄgon annan adekvat hjÀlpinstans av en konsultpsykiatrisk verksamhet för sjÀlvmordsnÀra patienter. I uppsatsen undersöks förekomst av olika riskfaktorer för sjÀlvmordsförsök/sjÀlvmord bland dessa patienter. LÀnkningsförfarandet granskas genom att studera skillnader mellan dem som vidarelÀnkats till offentlig psykiatri och dem som lÀnkats till nÄgon annan instans för att analysera eventuell social snedfördelning i patientgruppen. Trots att man delvis kan tala om "lyckade lÀnkningar" var det en ganska stor andel av patienterna som aldrig kom i kontakt med den instans dit de lÀnkats för fortsatt stöd.