En landskapsarkitekt har mycket pÄ sitt fat. Stora landskap och smÄ. Urbana och rurala. Komplicerade landskap dÀr mÄnga funktioner behöver fÄ plats. Lokala frÄgor och internationella. Landskapsarkitektens arena förÀndras stÀndigt.

HavsnivĂ„höjningen kommer innebĂ€ra en förĂ€ndring av kustlandskapet. Diskussionen om anpassningen till havsnivĂ„höjningen har hittills fokuserat pĂ„ den bebyggda kusten. Höjda havsnivĂ„er innebĂ€r Ă€ndrade förutsĂ€ttningar Ă€ven för den obebyggda kusten genom förĂ€ndrade strandlinjer, fler och kraftigare översvĂ€mningar och ökad erosion. Detta i sin tur kommer pĂ„verka naturmiljön och mĂ€nniskans anvĂ€ndande av kusten. Även de skyddsĂ„tgĂ€rder som mĂ€nniskor förvĂ€ntas vidta, t.ex.

Behovet av att skapa en hÄllbar stadsljudmiljö ökar i takt med att mÀngden oönskade ljud ökar och kunskapen om dess negativa konsekvenser uppmÀrksammas. I stadsmiljö Àr det frÀmst ljudet av trafik som anses som oönskade, att dÀmpa dessa ljud har lÀnge varit den enda ÄtgÀrd som anvÀnts i stor utstrÀckning. Under senare tid har andra metoder uppmÀrksammats, dÀribland maskering som med hjÀlp av ett liknande men positivt upplevt ljud minskar effekten av det oönskade ljudet. Typiska positiva ljud som kan uppfylla kraven för maskering av trafikljud Àr naturljud som vatten. Detta ljud Àr anvÀndbart pga.

Rekreationscykling och cykelturism ökar i takt med ett vÀxande intresse för hÀlsa, miljö och fysisk aktivitet. Cykling ligger i tiden och flera lÀnder i Europa har de senaste Ären satsat pÄ nationella turistcykelleder. Kattegattleden kommer att bli Sveriges första nationella cykelled för turism och rekreation. Leden kommer att strÀcka sig frÄn Göteborg till Helsingborg och vÀntas bli ett besöksmÄl för sÄvÀl lokalbefolkning som nationella och internationella turister. Arbetet med att förverkliga leden har pÄgÄtt under mÄnga Är och har inneburit ett samarbete över kommun- och regiongrÀnser. KÀrnvÀrdena som Kattegattledens samarbetsparter definierat Àr: havsnÀra, variation, vÀlkomnande, trygg och sÀker samt upplevelserik.

Detta arbete undersöker hur förÀnderlighet kan gestaltas med fysisk modell som skissverktyg, och med inspiration frÄn den japanska förestÀllningen om rummet som en förÀnderlig och subjektiv upplevelse. En upplevelse och erfarenhet som stÀndigt förÀndras och byter skepnad i mÀnniskans medvetande, vilket Kristina Fridh beskriver i sin bok Japanska rum ? Om tomhet och förÀnderlighet i traditionell och nutida japansk arkitektur (2001). Min tanke nÀr jag pÄbörjade arbetet var att ett stadsrum genom att gestaltas för förÀnderlighet skulle kunna öppna för olika tolkningsmöjligheter. Rum som formges för förÀnderlighet kan genom att deras identitet och karaktÀr skiftar och förÀndras visa olika perspektiv och möjliggöra olika tolkningar. I arbetets bakgrund kopplar jag detta till en problematisering av det offentliga rummet som plats för olika individer och grupper, och att det offentliga rummet, som demokratisk arena, bör betraktas som en plats dÀr skilda synsÀtt och olikheter bejakas. Jag ville i mitt arbete undersöka möjligheten att formge rumsstrukturer som skulle kunna upplevas som förÀnderliga, med fysisk modell som skissverktyg.

I examensarbetet har vi i sju steg undersökt vad det innebÀr att genom gestaltning tillgÀngliggöra en naturupplevelse dÀr skogen i Tyresta nationalpark och naturreservat fÄtt agera exempel. Undersökningens första steg börjar med att vi uppmÀrksammar en trend; att med hjÀlp av arkitektur tillgÀngliggöra naturen med syftet att denna ska framstÄ som attraktiv, samt anpassas efter den urbana mÀnniskans rekreativa önskemÄl. Arkitekturen fungerar hÀr som en slags lÀnk mellan mÀnniskan och naturen, vi frÄgade oss om denna hjÀlpande hand bidrar till att vi interagerar med naturen i en större utstrÀckning eller om den snarare gör att distansen mellan oss och naturen ökar. Undersökningen inleds i steg 1 med en redogörelse för vÄra erfarenheter frÄn en studieresa till det norska projektet Nasjonale Turistveger, ett projekt vi ansÄg vara representativt för den trend vi ville fördjupa oss i. Under resan bildade vi oss med hjÀlp av analysverkyg en uppfattning om att naturupplevelsen ofta blev lidande nÀr naturen gestaltats. De projekt vi besökte skapade i olika utstrÀckning en kÀnsla av distans mellan oss och omgivande natur.

Outdoor education is a teaching method which has several advantages to traditional classroom tuition. Its ideas have a long tradition and find support in the current Swedish curriculum. The place for the tuition is a central aspect within outdoor education. This essay aims to investigate what good places for outdoor education look like as well as discussing how the characteristics of such places can be used when designing schoolyards. Previous research shows that nature has characteristics that suit outdoor education well.

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hÄrdgjorda stadsrum. Vid en förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt utrymme. En hÄrdgjord förtÀtning medför pÄ sÄ vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om pÄ annan plats Àn var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhÀndertagande av regnvatten inte alltid krÀver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhÀndertagande pÄ de mindre ytorna i staden. MÄlet med arbetet Àr att se möjligheterna i stadens mindre ytor, sÄsom exempelvis refuger och trottoarer, nÀr det gÀller ett lokalt omhÀndertagande pÄ plats.

Detta arbete skrev jag under vÄren 2011. Anledningen till hela arbetet Àr min fascination för bilder. Redan under mitt kandidatarbete sÄg jag hur bilder kan vara till stor hjÀlp för att aktivera och engagera mÀnniskor. Jag ville undersöka det vidare och se hur vi som landskapsarkitekter kan anvÀnda den konstruerade bilden, perspektivet, för att förmedla vÄra idéer. Under olika skeden och i olika sammanhang kan vi utnyttja perspektivet för att visa vÄra idéer över en plats som hÄller pÄ att gestaltas.

How can manÂŽs place preferences be explained? What aspects influence our experience of place? This essay attempts to define a good place to be drawing from sources of environmental psychology as well as other landscape theories and relating these findings to the landscape architect?s field of work. Physical place properties, like physical elements and their juxtaposition in space are examined in relation to place preferences as well as psychological properties, such as place attachment and place identity due to cultural or social aspects.There are strong cross-cultural similarities in our place preferences but there are also some differences. Natural elements, like trees or water, are widely preferred over man-made ones, like buildings, roads or fences.Man seems to be sensitive for the balance between different place characteristics, like the balance between ?soft?, natural, elements and ?hard? man-made ones or the complexity versus the legibility of place.

Landskapsarkitekturens utmaning, men ocksÄ dess styrka, ligger i följande. Landskap Àr allt som omger oss, dvs. hela vÄr fysiska omgivning med alla naturliga och mÀnskliga processer. Landskap Àr levande och förÀndras stÀndigt; förÀndringar sker konstant genom naturliga processer samt genom mÀnniskans skiftande behov och markanvÀndning. Processen att omvandla landskap tar tid, betrÀffande sÄvÀl processen frÄn idé till fysisk omvandling som utvecklingen av ?mogna? och kvalitativa utemiljöer.

Detta examensarbete har uppförts vid institutionen för stad och land, SLU, Ultuna, under vÄrterminen 2010, i samarbete med Vectura Consulting AB. Syftet har varit att ta reda pÄ hur praktiker gÄr till vÀga för att utföra landskapsanalyser i, samt att undersöka landskapsanalysernas roll, genom vÀgprojekt. Jag har under arbetets gÄng förstÄtt att landskapsanalys i vÀgprojekt Àr ett större och mer omdiskuterat Àmne Àn vad jag först anade nÀr jag intresserade mig för Àmnet. DÀrför har arbetets omfattning ökat under vÄren, och jag har kommit att behandla fler ÀmnesomrÄden Àn mina tvÄ ursprungliga syften. Slutsatsen vad gÀller mina syften Àr kortfattat att alla projekt Àr unika, varför det inte finns nÄgon generell sanning kring metodiken vid genomförande av landskapsanalyser. Vilken roll landskapsanalysen har i vÀgprojekt beror bland annat till stor del pÄ projektledaren. Arbetet bestÄr av tre delar, vilka sammanfattas nedan.

Stadens offentliga rum i form av parker och grönstrÄk Àr platser som har betydelse bÄde för stadsbornas rekreation och sociala kontakter. Det Àr platser dÀr mÀnniskor kan fÄ olika intressen tillfredsstÀllda och miljöer dÀr mÄnga olika former av relationer kan Àga rum. Det Àr hÀr mÀnniskor kan trÀffa likasinnade för en specifik aktivitet, trÀffa nya mÀnniskor för alltifrÄn tillfÀlliga till djupare relationer samt kÀnna gemenskap med andra i omrÄdet. Dessa miljöer Àr alltsÄ viktiga mötesplatser pÄ mÄnga olika sÀtt för mÄnga olika mÀnniskor. För att aktiviteter och möten ska kunna ske i de gröna offentliga rummen mÄste dock gestaltningen av platsen stödja och ge möjligheter till det, vilket inte 1900-talets storskaliga och funktionsinriktade planering har gjort. Inflyttningen till stÀderna stÀller idag större krav pÄ de offentliga miljöernas mötesplatser.

The goal of this work has been to search historical materials, to identify the park's historical development, to prepare proposals on measures and that work should be the basis for further research. The aim has been to train us in searching for and use of materials and to gain an understanding of the process of work with older plants. In the process we have sought and found materials in archives, through literary and oral sources, and email contacts. Because of its excellent location perched on an islet in the low landscape NĂ€sbyholm was long a fortress. The old castle on NĂ€sbyholm was from the late 1400s but the site was fortified much earlier. The islet was at this time completely surrounded by water and there was a drawbridge over the narrow waterline. The owners are liable since the late 1200s.

Trafikintegration Àr en komplex trafikplaneringsstrategi som Àr beroende av flera olika aspekter. Hur kan man genom gestaltningen vÀlkomna och guida mÀnniskor till och genom dessa platser och hur pÄverkar trafikintegrerade platser vÄra gator och offentliga rum. Bakgrunden till valet av Àmne för den hÀr uppsatsen Àr intresset för samspelet mellan trafikanter som sker vid trafikintegration och det samspel som uppstÄr mellan gestaltningen och mÀnniskorna som nyttjar platsen. Vad Àr reglering och vad Àr gestaltning? Den lokala trafikföreskriften GÄngfartsomrÄde infördes 2007 i trafiklagsstiftelsen och ersatte den Àldre förlagan GÄrdsgata som infördes 1994. GÄngfartsomrÄde Àr liksom GÄrdsgata en reglerad form av trafikintegration som prioriterar gÄende.