Inspirerade av en förelÀsning pÄ Arkitektur-dagen 2006 om en arkitekturskola i USA, Rural Studio, ville vi försöka göra nÄgotliknande. DÀr arbetar studenterna hela vÀgenmed projekten, frÄn förslag via finansieringtill byggande och vi bestÀmde att ett liknandeprojekt skulle passa bra som kandidatarbete. Olika platser besöktes och slutligen valde viBarnsjukhusets utegÄrd. Tanken var att visa attdet Àr möjligt att genomföra en relativt storförÀndring pÄ kort tid och till liten kostnad. Vi ville förbÀttra gÄrden redan till sommarensÄ att fler skulle kunna ta del av de godasidorna av utevistelse.

Syftet med arbetet har varit att gestalta BoglundsĂ€ngen, ett tĂ€tortsnĂ€ra naturreservat i Örebro. BoglundsĂ€ngen ligger cirka tvĂ„ kilometer norr om Örebro centrum och Ă€r ett öppet vĂ„tmarkslandskap med ett rikt fĂ„gelliv. Det fanns en önskan frĂ„n kommunen om att förbĂ€ttra tillgĂ€ngligheten till omrĂ„det och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt locka dit fler mĂ€nniskor. BoglundsĂ€ngen ligger nĂ€ra bebyggelse och skulle kunna ha ett stort vĂ€rde för de boende runtomkring. Men trots det centrala lĂ€get Ă€r det inte mĂ„nga mĂ€nniskor som anvĂ€nder omrĂ„det idag och fĂ„ örebroare vet om att det finns.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. HuvudmĂ„let har varit att lĂ€gga grunden för en förstĂ„else av RönneĂ„s betydelse och anvĂ€ndning i Ängelholm samt hur den har förĂ€ndrats över tiden och hĂ€nger samman med stadens utveckling i stort. MĂ„let har ocksĂ„ varit att ge ett översiktligt förslag pĂ„ hur stadens koppling till Ă„n kan förbĂ€ttras. En jĂ€mförelse mellan RönneĂ„s dĂ„tid och nutid visar tydligt att Ă„ns roll i landskapet har förĂ€ndrats som ett resultat av mĂ€nniskans och Ängelholms utveckling. FrĂ„n att ha varit en förutsĂ€ttning för Ängelholms grundande och invĂ„narnas vardagsliv har Ă„n utvecklats till ett Ă„terkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsĂ€ttningar och problem som finns inför en framtida utveckling av RönneĂ„ har jag anvĂ€nt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med Ă€ngelholmsborna.

StÀder förÀndras nÀr solen gÄr ner. Nya rum och vyer framtrÀder och kÀnslan blir annorlunda; spÀnnande, romantisk, skrÀmmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del pÄ de som gestaltar dem. LjussÀttning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan fÄ mÀnniskor att vilja och kunna vistas mer utomhus, Àven efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll sÄvÀl för stadens attraktivitet som för stadsmÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande, dÄ vi Äret runt behöver vÄr utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.

Gyllebo Àr en mycket vacker, historisk anlÀggning, belÀgen pÄ en holme i den lilla Gyllebosjön, ungefÀr 1,5 mil nordvÀst om Simrishamn i SkÄne. I denna rapport har vÄr uppgift varit att beskriva slottets park- och trÀdgÄrdshistoria genom Ärhundradena. Vidare har uppgiften inneburit att, utifrÄn kunskap inhÀmtad under den kurs som uppgiften löpt genom, ta stÀllning till den insamlade informationen - och utifrÄn den arbeta fram ett utvecklingsunderlag för anlÀggningen. Vi har genom fÀltinventeringar, litteratur- och arkivstudier sökt efter ledtrÄdar kring slottets park- och trÀdgÄrdshistoria. FrÄn delar av anlÀggningens historia har vi funnit utförlig information emedan den frÄn andra visat sig vara mycket knapphÀndig.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. HuvudmĂ„let har varit att lĂ€gga grunden för en förstĂ„else av RönneĂ„s betydelse och anvĂ€ndning i Ängelholm samt hur den har förĂ€ndrats över tiden och hĂ€nger samman med stadens utveckling i stort. MĂ„let har ocksĂ„ varit att ge ett översiktligt förslag pĂ„ hur stadens koppling till Ă„n kan förbĂ€ttras. En jĂ€mförelse mellan RönneĂ„s dĂ„tid och nutid visar tydligt att Ă„ns roll i landskapet har förĂ€ndrats som ett resultat av mĂ€nniskans och Ängelholms utveckling. FrĂ„n att ha varit en förutsĂ€ttning för Ängelholms grundande och invĂ„narnas vardagsliv har Ă„n utvecklats till ett Ă„terkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsĂ€ttningar och problem som finns inför en framtida utveckling av RönneĂ„ har jag anvĂ€nt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med Ă€ngelholmsborna.

HÄllbar utveckling har blivit till ett vÀlanvÀnt begrepp som innehar mÄnga betydelser beroende pÄ arbetsomrÄde och sammanhang. Syftet med arbetet Àr att konkretisera begreppets betydelse för landskapsarkitektens dagliga arbete, och dÀrigenom öka möjligheterna att utvecklingen och arbetet med hÄllbar utveckling fortlöper. Konkretiseringen har skett genom litteraturstudier och studier av gestaltningsprojekt, dÀrefter har strategier som bidrar till hÄllbarhetsarbetet formulerats. Konkreta strategier som Àr anvÀndbara vid gestaltning för hÄllbar utveckling formuleras utifrÄn litteraturstudier. I litteraturstudierna finner jag fem strategier som jag anser vara anvÀndbara för landskapsarkitektens arbete mot en mer hÄllbar stad: ökad densitet, bevara den biologiska mÄngfalden, stadsodling, medborgarnas anknytning till platsen och platsens identitet samt medborgarinflytande. I nÀsta steg studeras exempelprojekt med en hÄllbarhetsinriktning. Strategierna frÄn litteraturen kompletteras med strategier av konkret karaktÀr hÀmtade frÄn verkliga platser: Funktionell landskapsarkitektur samt underlÀttande för socialt liv och interaktion Inspirerad av exempelprojekten och baserat pÄ den nyvunna kunskapen har jag sedan utformat ett omrÄde i södra Stockholm. Gestaltningen Àr ett sÀtt att exemplifiera och tillÀmpa kunskapen.

Ljud inom landskapsarkitektur Àr relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln Àr avsevÀrt mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet Àn den audiella. Hur ljud upplevs Àr subjektivt och i jÀmförelse med synen, svÄrare att ÄskÄdliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet Àr starkt kopplat till minnet, vilket gör att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser. I stÀder blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att vÄra stÀder förtÀtas tvingas ljuden att trÀngas om utrymmet.

Dagens förskolebarn Àr den första riktigt digitala generationen. De har vuxit upp med datorer och Internet sedan de kom till vÀrlden. Följaktligen Àr barns vÀrld idag bÄde analog och digital och barnen rör sig ledigt mellan dessa tvÄ vÀrldar. Digitala spel har gjort att barn förstÄr sig pÄ den nya tekniken pÄ ett sÀtt som vuxna inte gör. Digitala spel vÀdjar till barns fantasi och ger ett alternativ till verkligheten AFK (Away From Keyboard).

Det hÀr Àr resultatet av ett antal vandringar lÀngs en historisk vÀgstrÀcka i Stockholm. Arbetet handlar om en vÀg; En historisk vÀg i Stockholm; En vÀg som en form att röra sig lÀngs för att hitta exempel pÄ stadens rum; Min vÀg under arbetet med mitt examensarbete i landskapsarkitektur. En gammal vÀg har förlorat sin ursprungliga funktion, den har lÀmnats som ett spÄr, en anad historia. De flesta strÀckor av denna vÀg har helt försvunnit, de finns mer som riktningar, platsen i rummet har övertagits av andra vÀgar och funktioner. Min undersökning har gÄtt ut pÄ att följa vÀgen, och lÀsa de tecken tiden har lÀmnat lÀngs den. LÀngs vÀgen har jag valt sju platser som fÄngat min uppmÀrksamhet. Dagens mÀnniskor har satt sin prÀgel pÄ dessa platser, liksom dÄtidens mÀnniskor. VÀgen och platserna blir en lÀnk mellan det som varit och det som Àr.

The subject of this project focuses on how Landscape Architects by their profession can explore and directly make a difference in the cityscape. This paper documents the process of art - based research practice. The purpose of installing temporary activities is to encourage people in the city to discover, participate and invite people to be more playful in the city. My experience of interaction in public spaces comes primarily from the education within landscape architecture, from site-specific art installations I have performed in different cities and from observations of landscape architecture, street art and urban life in the cities of Vienna, Berlin and Linköping. It is fascinating and inspiring to see how the urban space can invite and allow visitors to participate and therefore feel invited to the open space. As a landscape architect I wish to create urban spaces that are useful and inspiring for their visitors. The projects main question: How can you make temporary landscapes that encourage outdoorinspired activities at selected locations in the city? is answered by practice based research, an approach in which theoretical research are developed through practical experiments in the designing- and implementation process.

Den hÀr rapporten om Ellinge slott Àr en produkt inom kursen ?Bevarande, vÄrd och restaurering av historiska trÀdgÄrdsanlÀggningar?. Arbetet har skett i en grupp bestÄende av Karin Henriksson, Karin Ingemansson och Eva-Marie Samuelson.Syftet med rapporten Àr att teckna Ellinge slotts landskapliga omgivningar, trÀdgÄrdar och parks historia. Syftet har Àven varit att inventera dagslÀget, samt föra en diskussion med utgÄngspunkt i detta om hur anlÀggningen lÄngsiktigt kan vÄrdas, skötas och bevaras.Sökandet kring Ellinge slotts historia har skett frÀmst genom arkivstudier, kontakter med en rad olika personer samt genom besök pÄ platsen. Vi har Àven gjort en kortare kartlÀggning av Ellinges mer allmÀnna historia.

I Sverige dör Ärligen cirka 90 000 mÀnniskor och kring varje avliden berörs ofta mÄnga mÀnniskor. Att förlora nÄgon man tycker om kan vara oerhört smÀrtsamt och anses vara en av de mest stressfyllda hÀndelserna i en mÀnniskas liv.I flera tidigare studier har det framkommit att de efterlevande gÀrna söker sig till begravningsplatsen och att besöket vid graven kan hjÀlpa dem att ta sig igenom sorgen. Men det Àr inte enbart besöket i sig som har stor betydelse, Àven begravningsplatsens utformning kan spela stor roll i sorgeprocessen. Landskapsarkitekten Inger Berglund menar att utformningen antingen kan försvÄra eller underlÀtta för de efterlevande i sorgearbetet. NÀr jag fick uppgiften att utforma en askgravlund för FlÀdie kyrkogÄrd ville jag undersöka detta vidare.

The formulation of visions into practical projects is an important part of the professional expertise of landscape architects. This expertise includes the gathering, structuring, improvement and utilization of knowledge. Project models have been developed to provide tools for the implementation and governance of projects, as well as means of learning, reflection and survey of individual projects. The aim of this thesis is to describe some general project models and their theory, and to describe practical, real-life examples of project models used within landscape architecture. Questions asked are: ? How do the processes of idea to construction in landscape architectural projects lool like? Do project models have a relevance for the mission of landscape architects? ? Is a common project model used within such projects, or is the project model varying depending on e.g.

Collaborative planning ? a comparative study of theory and practice Why There is today, according to my experience, a growing interest and demand for a more inclusive and transparent planning process. Also, if we are going to be able to reach a truly sustainable society it is my belief that there is a need for a more integrated collaboration between different actors. Where the social, economic and ecological values can influence and benefit from each other. The question then is, how can the planning system accommodate that kind of collaboration? Purpose My aim for this thesis has been to study a selection of the theoretical work that exist about collaborative planning.