Depression hos Àldre Àr ett stort hÀlsoproblem som Àr vanligt förekommande sÄvÀl inom öppen som sluten hÀlso- och sjukvÄrd. Fysisk aktivitet Àr nödvÀndigt för att bevara ett gott aktivt Äldrande och genom förebyggande och frÀmjande insatser kan hÀlsovinster uppnÄs. Syftet med litteraturstudien var att                belysa relationen mellan fysisk aktivitet och depression hos Àldre. I litteraturstudien bearbetades 9 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Efter analys av artiklarnas resultat kom vÀrdet av fysisk aktivitet och depression hos Àldre fram genom tvÄ olika kategorier, dels generella faktorer av betydelse för fysisk aktivitet hos Àldre med depression och dels specifika faktorer av betydelse för bibehÄllande av fysisk aktivitet hos Àldre med depression.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att utifrÄn observationer, intervjuer och enkÀtundersökningar ta reda pÄ hur tvÄ olika skolor arbetar för att uppfylla det strÀvansmÄl om daglig fysisk aktivitet som finns i Lpo94. Detta Àr nÄgot som ligger oss bÄda varmt om hjÀrtat och nÀr vi Àr nyutexaminerade lÀrare vill vi kunna vara med och bÄde pÄverka skolans arbete med daglig fysisk aktivitet, och fÄ andra lÀrare pÄ skolan att förstÄ hur mycket man vinner nÀr eleverna fÄr röra pÄ sig..

Fysisk inaktivitet Àr en riskfaktor och bidragande orsak till sjukdom och ohÀlsa. Det Àr ett folkhÀlsoproblem som kostar samhÀllet stora pengar varje Är. Fysisk aktivitet pÄ recept Àr en relativt ny företeelse och ett led i att försöka arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande. Sambandet mellan upplevelsen av hÀlsa och fysisk aktivitet pÄ recept behöver klarlÀggas tydligare. Syftet med arbetet Àr att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet pÄ recept och hur det pÄverkar patientens hÀlsa.

Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet pÄverkar psykisk hÀlsa samt idrottsundervisningens pÄverkan pÄ psykisk hÀlsa.Det var en kvantitativ undersökning med enkÀter, dÀr 124 högstadieelever frÄn tvÄ mellansvenska skolor besvarade enkÀten.Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet pÄverkar psykisk hÀlsa positivt nÀr det gÀller att kÀnna sig avslappnad, humöret, sjÀlvuppfattning och bÀttre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansÄg att de i idrottsundervisningen fick de lÀra sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hÀlsan hela livet.DÀremot upplevde flertalet av eleverna att det som hÀnder i omklÀdningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas pÄverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer. .

Detta examensarbete handlade om i vilken grad förskollÀrare och barnskötare, aktiverar förskolebarnen nÀr det kommer till fysisk aktivitet, Àven i vilken grad det fanns en tanke bakom och hur stor kunskap personalen pÄ förskolan anser sig ha vid de fysiska aktiviteter som genomförs pÄ förskolan. Vikten av fysisk aktivitet i förskolan belyses i detta arbete och relateras till olika typer av forskningsstudier, detta för att ge lÀsaren förstÄelse över hur mycket fysisk aktivitet gynnar inlÀrning och koncentrationsförmÄga. Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning svarade 42 personer ur förskolepersonalen om deras erfarenheter gÀllande fysisk aktivitet. Resultatet redovisas bland annat med tabeller och diagram. Det som framkommer i studien Àr hur viktig förskolepersonalens roll och instÀllning Àr till de fysiska aktiviteterna Àr samt visas skillnaden mellan deras instÀllning till fysisk aktivitet inomhus respektive utomhus..

I denna studie undersöks tio utvalda förskollÀrares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar vilka förutsÀttningar barn i Äldern 1-5 Är i förskolan har till att utöva fysisk aktivitet nÀr det gÀller resurser sÄsom miljö, tid, material och personaltÀthet. I studien tas det del av tidigare forskning kring fenomenet, olika perspektiv pÄ och förutsÀttningar för fysisk aktivitet behandlas. Studien genomfördes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tio förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. FrÄgorna som stÀlldes tog sin utgÄngspunkt i syftet och frÄgestÀllningarna för studien. Studien har en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att det som varit centralt i undersökningen har varit att ta reda pÄ variationer i uppfattningarna av fenomenet fysisk aktivitet. Resultatet visar att de tio utvalda förskollÀrarna har olika uppfattningar om vad begreppet fysisk aktivitet innebÀr.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ om elever ser nÄgot samband mellan fysisk aktivitet och inlÀrning. Genomförandet av denna studie bestod av enkÀtundersökningar kombinerat med en aktivitetsdagbok som vi delade ut till eleverna, och undersökning i tidigare forskning och litteratur utifrÄn frÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten visar att en stor del av eleverna deltar bÄde i aktiviteterna pÄ skolidrotten och Àr fysiskt aktiva pÄ fritiden. Vidare kunde vi se att eleverna i rÀtt stor utstrÀckning vet vilka faktorer som pÄverkar deras inlÀrning. En slutsats som vi kan dra Àr att mÄnga elever ser ett samband mellan fysisk aktivitet och inlÀrning..

Om fysisk aktivitet pÄverkar lÀrandet och har mÄnga andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka vad tillgÀnglig forskning sÀger nÀr det gÀller sambandet mellan fysisk aktivitet och lÀrande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga pÄ och beröra fysisk aktivitet och lÀrande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger pÄ fysisk aktivitet inom skolan har de Àven valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet.

AbstractUppsatsens syfte Àr att undersöka om pedagoger medvetet anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en del av deras dagliga arbete med barn samt hur pedagogerna anser att barnens inlÀrningsförmÄga gynnas av fysisk aktivitet. VÄra syftesfrÄgor Àr: Vilka medvetna val gör pedagoger om fysisk aktivitet i sitt arbete med barnen? PÄ vilket sÀtt tycker pedagogerna att fysisk aktivitet gynnar barnens lÀrande? Hur genomför pedagoger sina medvetna val om fysisk aktivitet med barnen? Bakgrunden bestÄr av tidigare forskning och litteratur kring kopplingen mellan fysisk aktivitet och barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden för att fÄ svar pÄ vÄra syftesfrÄgor. Genom semistrukturerade intervjuer, det vill sÀga huvudfrÄgor att utgÄ frÄn med möjlighet till följdfrÄgor, har intervjuat sju pedagoger i skolans tidigare Är.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka hur fysisk aktivitet kunde sÀnka blodtrycket hos medelÄlders kvinnor med hypertoni..

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt rektorer för förskoleklasser och till och med Ärskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlÀrning, samt vilka strategier och metoder de anvÀnder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgÄngen framstÀlls olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. HÀr redogörs Àven för rektorsuppdraget och vilka ansvarsomrÄde som gÀller för rektorerna. Undersökningen bestÄr av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgÄr det att rektorernas möjlighet till att pÄverka elevers rörelse Àr god.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstÄ hur sÀrskoleelever ser pÄ fysisk aktivitet i idrottsundervisningen och pÄ fritiden. Genom en intervju med nÄgra elever frÄn sÀrskolan fick vi reda pÄ detta. Innan intervjun fick eleverna mÄla en bild av dem sjÀlva pÄ en idrottslektion. Genom att sedan prata om den bilden blev eleverna mer avslappnade i intervjusituationen. För att fÄ en förstÄelse för elevernas syn pÄ fysisk aktivitet tittade vi pÄ svaren ur olika perspektiv, rörelsesyn (patogent, salutogent) och kroppssyn (dualistiskt, integrerat).

HjÀrt-kÀrlsjukdomar Àr den vanligaste dödorsaken bland kvinnor i Sverige och Ärligen drabbas cirka 15 000 kvinnor av en hjÀrtinfarkt. Efter en hjÀrtinfarkt Àr fysisk aktivitet en del av hjÀrtrehabiliteringen. Fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ hÀlsan och minskar risken för Äterinsjuknande. Syftet med studien var dÀrför att belysa faktorer som hade betydelse för kvinnors fysiska aktivitet efter en hjÀrtinfarkt. Litteraturstudien bestod utav 17 vetenskapliga artiklar dÀr resultatet visade tre betydande faktorer.

 Syftet med denna uppsats Àr att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvÄrigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebÀr svÄra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk trÀning pÄ olika sÀtt kan ha en positiv pÄverkan pÄ koncentrationsförmÄgan men det verkar rÄda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som Àr effektiv. För att besvara vÄrt syfte har vi med hjÀlp av enkÀter frÄgat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga under teoretiska lektioner. Vi har Àven intervjuat en speciallÀrare om hennes arbete och om hennes syn pÄ fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga.

Wilhelmsson, A. Fysisk aktivitet pÄ recept. En kvalitativ studie om vÄrdpersonals syn pÄ att ordinera fysisk aktivitet genom receptskrivning. FolkhÀlsovetenskap 160 poÀng. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 10 poÀng.