Alla organisation genomgÄr förÀndringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen pÄverkar hur effektiv förÀndringsprocessen blir, oavsett vilken slags förÀndring som skall genomgÄs. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gÄ igenom en förÀndring till följd av den troliga avregleringen av persontÄgstrafiken. VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förÀndringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer pÄ olika nivÄer i syfte att ta reda pÄ deras tankar och instÀllning inför detta.

Syftet med studien var att kartlÀgga Äsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lÀgga grunden till en plattform att stÄ pÄ inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien Àr en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundlÀggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes pÄ en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer dÀr fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusomrÄden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stÄ pÄ; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang.

Mirakelkursen Ă€r ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig frĂ„n Gud eller Ettheten. Det ingĂ„r i Etthetens karaktĂ€r att detta Ă€r omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga vĂ€rlden uppenbarar sig. Projektionen Ă€r till sin karaktĂ€r en psykologisk lögn och Ă€r enligt Jung orsaken till emotionella affekter. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse frĂ„n Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad Ă€r implikationerna av förstĂ„elsen av projektion, för vĂ„rt sĂ€tt att betrakta vĂ€rlden?.

Mirakelkursen Ă€r ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig frĂ„n Gud eller Ettheten. Det ingĂ„r i Etthetens karaktĂ€r att detta Ă€r omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga vĂ€rlden uppenbarar sig. Projektionen Ă€r till sin karaktĂ€r en psykologisk lögn och Ă€r enligt Jung orsaken till emotionella affekter. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse frĂ„n Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad Ă€r implikationerna av förstĂ„elsen av projektion, för vĂ„rt sĂ€tt att betrakta vĂ€rlden?.

 Positiv psykologi anvÀndes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, dÄ positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tÀnkande och dÀrför antas kunna pÄverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsstÀllelse, livstillfredsstÀllelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade pÄ en enkÀt som avsÄg att mÀta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsstÀllelse. StudietillfredsstÀllelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation.

Syftet med denna uppsats avsÄg att analysera och göra en fördjupning i hur bloggare konstruerar sin identitet pÄ trÀningsbloggar i Sverige samt hur de vÀljer att framstÀlla sina kroppar. FrÄgestÀllningarna har utgÄtt frÄn att undersöka hur bloggskribenterna vÀljer att konstruera sin identitet samt om det föreligger skillnader respektive likheter i mÀns och kvinnors konstruktioner. Tidigare forskning representerar teman som innefattar att blogga om hÀlsa vs skönhet, över/underordning samt media vs skapandet av den ideala kroppen. Metoden som anvÀndes var diskursanalys med inriktning diskursiv psykologi och textanalys. Det empiriska materialet baseras pÄ trÀningsbloggar som drivs av dagligt aktiva bloggskribenter. Dessa bloggtexter har analyserats utifrÄn socialkonstruktionism samt Robert Connells teori om konstruktionism.

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus pÄ ?grön omsorg? /utemiljö i vÄrden av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder och eventuella effekter pÄ de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes vÀlbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, tvÄ studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i tvÄ delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design.

This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with entity continuity. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place? atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm.

Kognitiv psykologi Àr en del av psykologin som behandlar mÀnniskans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhÀmtar, bearbetar och anvÀnder information om vÀrlden. De största delarna inom kognitiv psykologi Àr perception/uppmÀrksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begrÀnsningar inom alla dessa omrÄden och detta kan stÀlla till problem vid anvÀndandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hÀnsyn till mÀnniskans begrÀnsade kognitiva förutsÀttningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med tvÄ metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvÀrderades med hjÀlp av kriterier för anvÀndarvÀnlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvÀrderades inte har nÄgot stöd för att handskas med detta problem.

Kunskap om psykologi Àr högst relevant i polisyrket dÄ yrket till stordel bestÄr av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förattityden. Datamaterialet samlades in med enkÀter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologiskkunskap jÀmfört med mÀn, respondenter utan akademisk bakgrundoch yrkesverksamma poliser.

Hopp och SjÀlvkÀnsla Àr tvÄ begrepp som studerats lÀnge inom positiv psykologi och Hoppteorin av Snyder och kollegor (1991) förklarade hur egenskaperna hÀnger ihop. Hopp Àr ett begrepp inom kognitiv motivationsteori och definieras som den generella upplevelsen att ens mÄl gÄr att uppnÄ medan SjÀlvkÀnsla Àr upplevelsen av det egna vÀrdet. Hopp bestÄr av tvÄ komponenter:Agency och Pathway. Pathway Àr vÀgfinnande tÀnkande och Agency den motiverande komponenten. Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan Hopp samt Hopps tvÄ komponenter med SjÀlvkÀnsla.

Föreliggande arbete utfördes i Helsingborg. Forskningsansatsen var en kartlÀggning av vÄrden hos mÄlgruppen personer med diagnosen allvarlig psykisk störning dömda till rÀttspsykiatrisk vÄrd. Syftet med studien var att undersöka och beskriva patienternas och personalens syn pÄ vÄrdkvaliteten vid en rÀttspsykiatrisk öppenvÄrdsmottagning genom att utgÄ frÄn patienternas uppfattning. Sammanlagt 26 semistrukturerade intervjuer genomfördes med bÄda grupperna samt fem intervjuer med personal inom socialförvaltningen. Resultaten visar pÄ god samstÀmmighet och höga skattningar av rÀttspsykiatrisk personal och patienter dÀr personalen genomsnittligen skattat nÄgot högre Àn patienterna.

Bakgrund: Fall hos Àldre Àr vanligt förekommande. Regelbunden balanstrÀning krÀvs för att bibehÄlla och förbÀttra balansförmÄgan. En persons self-efficacy och utfallsförvÀntningar spelar roll för om trÀningen blir av eller inte dÄ mÄnga Àldre inte trÀnar pÄ grund av att de inte tror sig fÄ ut nÄgot av det. Nintendo Wii Fit Àr ett modernt sÀtt att trÀna balansförmÄgan pÄ.Syfte: Syftet var att undersöka om Nintendo Wii Fit har effekt pÄ balansförmÄgan, self-efficacy till balansförmÄgan i hemmet, utfallsförvÀntningar pÄ balansförmÄgan av balanstrÀningen samt fallrelaterad self-efficacy hos tre hemmaboende personer över 70 Är under och efter tre veckor interventionsperiod.Metod: Experimentell single-case design A-B-A2 anvÀndes. Interventionen bestod av balanstrÀning med Nintendo Wii Fit tre gÄnger i veckan under tre veckor.

Ett livslÄngt intresse för psykologi och landskapsarkitektur ledde in pÄ spÄret att diskutera vad tvÄ av dagens stora frÄgor inom Àmnet kunde erbjuda om de slogs samman; positiv psykologi (?Positive Psychology?) och hÄllbar stadsutveckling. Alla mÀnniskor utsÀtts emellanÄt för stress, vilken vi Àr konstruerade att kunna hantera. Trots det Àr en av de största orsakerna till sjukskrivning i vÄr tid just stress- och relaterade sjukdomar. En vÀlkÀnd kÀlla till restoration eller ÄterhÀmtning Àr grönska och natur. SÄ frÄgan i denna uppsats rör huruvida smÄ grönomrÄden i den tÀta staden kan verka restorativt pÄ mÀnniskorna som besöker dem.

Syftet med studien var att undersöka hur vissa gemensamma faktorer upplevs i en terapi samt hur de förhÄller sig till varandra och upplevelsen av utfallet. Följande faktorer ingick i undersökningen: den terapeutiska alliansen, terapeutens kompetens, förvÀntningar pÄ pÄfrestning, förvÀntningar pÄ utfall inför terapin och klientens problematik. En frÄgestÀllning inför studien var Àven huruvida klienters och terapeuters upplevelser av terapin överensstÀmmer med varandra. Till grund för studien ligger skattningar gjorda av studentterapeuter och deras klienter vid mottagningen för psykoterapi, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet. Tjugofyra studentterapeuter och tjugo klienter deltog i studien, av dessa hade i femton av fallen bÄde terapeut och klient svarat frÄn samma terapi.Studien fann att det generellt finns en samvariation mellan de gemensamma faktorerna och till utfallet.