Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur mÀnniskor faktiskt verkar tÀnka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent mÄste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkÀter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser.

Psykologi Àr ett ÀmnesomrÄde som hittar nya tillÀmpningsomrÄden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte Àr att förstÄ hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in pÄ hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingÄng i att arbeta med friska mÀnniskors behov av vÀxt och utveckling. Intervjuer utfördes med Ätta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching Àr ett mÄngfacetterat omrÄde, dÀr utbildningar och branschstandard fortfarande Àr fragmenterat och svÄrt att fÄ en överblick över. Coacher som inte Àr psykologer eller beteendevetare anvÀnder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk.

I examensarbetet ÄGG har jag testat att anĂ€nda en sökande och experimentell instĂ€llning till textila material och tekniker som utgĂ„ngspunkt för att formge en kollektion plagg. Som inspitration och utgĂ„ngspunkt för arbetet med material och teknik har jag anvĂ€nt mig av Ă€gget, dess material och funktioner..

I denna uppsats tÀnker jag undersöka mekanismen för den mÀnskliga uppmÀrksamheten. För detta ÀndamÄl har jag lyft ut definitionen av uppmÀrksamheten ifrÄn definitionen av medvetandet. Jag Àr intresserad av att redovisa min Äsikt om den rena uppmÀrksamheten. Den delen av uppmÀrksamheten som bara Àr en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. UtifrÄn denna definition ser jag en viktigdel av uppmÀrksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och frÄn de högre delarna av vÄrt kognitiva system.

Jag vill med min uppsats ta med lÀsaren pÄ en djupdykning i bilden och symbolernas vÀrld Àven om det med ord kan vara svÄrt att beskriva, dÄ det ju i sjÀlva verket rör sig om en nivÄ som kommer före ordet. Mitt huvudsakliga syfte Àr att utforska huruvida bilderna och symbolerna fortfarande Àr livsnödvÀndiga för mÀnniskans psykiska och kanske dÀrmed fysiska överlevnad? Kan vi fortfarande Àn i dag, lÄta oss beröras av deras kraftfÀlt och dÀrmed göra förÀndringen, utvecklingen, transformationen och helandet möjligt?!Vidare vill jag undersöka bildens dubbla roll som bÄde ?symtomavslöjare? och framÄtblickande ?transformerande helare?, samt kopplingen till shamanism och alkemi. Vad kan nutidsmÀnniskan lÀra av detta? Vad kan vi ta till oss i dag? Och vad mÄr den enskilde individen och ett samhÀlle bÀst av i lÀngden?Jag vill betona en psykodynamisk syn pÄ mÀnniskan dÀr Àven Jungs analytiska psykologi ingÄr, och anvÀnda objektrelationsteoretikerna som en gemensam bro mellan Jung, Freud och bildterapi.

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ studie med hjÀlp av jungiansk psykologi som fokuserar pÄ Ingmar Bergmans film Fanny & Alexander. Syftet Àr att studera biskopens skugga. Filmen handlar om familjen Ekdahl som domineras av en rik och begÄvad Ànka, Helena, samt hennes tre söner. Sonen Oscar dör och hans fru Emelie gifter sig med biskopen. Hennes barn Fanny och Alexander följer med henne in i Àktenskapet med biskopen.

Vi lever i en vÀrld dÀr mjukvaror spelar en allt större del i vÄrt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas stÀndigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstÄs av en person. Objektorientering, komponenter och högnivÄsprÄk Àr nÄgra av de tekniker som programmerare förlitar sig pÄ för att kunna hantera stora mÀngder av information. Visualiseringar anvÀnds idag i ganska liten utstrÀckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket Àr konstigt dÄ mÀnniskans hjÀrna Àr starkt visuellt orienterad.

Bakgrund: Gingivit kÀnnetecknas av svullet/lÀttblödande och ibland ömt tandkött. Gingivit Àr en inflammatoriskt orsakad reaktion som uppkommer i samband med nÀrvaro av bakterier. För att motverka utvecklingen av gingivit rekommenderas munhygienvÄrd regelbundet. Gingivit kan utvecklas till parodontit med skador pÄ upphÀngningsapparaten och benstödet, orsaken till detta Àr idag dock ej helt klarlagd. Kliniska variabler (blödning vid sondering) Àr vedertagna diagnostiska metoderna för diagnostisk av gingivit idag.

Posttraumatic Stress Disorder (PTSD) is an anxiety disorder resulting from exposure to a traumatic event. The purpose of this study was to examine the exposure to Potentially Traumatic Events (PTE) and the prevalence of PTSD among students at the University of Lund. Sexdifferences among these variables were also examined. Using surveys as research method, 380 students from five different faculties participated. The results indicated that these students have been more exposed to PTE than the general Swedish population.

Alla organisation genomgÄr förÀndringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen pÄverkar hur effektiv förÀndringsprocessen blir, oavsett vilken slags förÀndring som skall genomgÄs. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gÄ igenom en förÀndring till följd av den troliga vregleringen av persontÄgstrafiken. VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förÀndringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer pÄ olika nivÄer i syfte att ta reda pÄ deras tankar och instÀllning inför detta.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp, 2015.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Vid torrgranulering av masugnsslagg med roterande disk hÀlls den smÀlta varma slaggen i en strÄle pÄ den roterande disken. Slaggen slungas sedan radiellt ut Ät sidorna frÄn disken och sönderdelas till partiklar. Torrgranuleringen bidrar bÄde till att en vÀrdefull produkt i form av cement kan framstÀllas, samtidigt som energin frÄn den varma slaggen Ätervinns. I dagslÀget finns dock inte tillrÀcklig kunskap om hur olika processparametrar pÄverkar sönderdelningen och storleksfördelningen av partiklarna för att kunna tillÀmpa processen inom industrin. Syftet med projektet var att skapa en experimentell och en numerisk modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk för att undersöka hur olika processparametrar pÄverkar sönderdelningen och storleksfördelningen pÄ partiklarna, samt att utveckla en bildanalysmetod för att validera den numeriska modellen mot de experimentella resultaten.En experimentell modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk skapades i laboratorieskal och förenklades genom att vatten anvÀndes istÀllet för masugnsslagg.

Det finns ingen enhetlig vetenskap nÀr det gÀller mÀnniskan och hennes natur; filosofi och psykologi Àr dock bra verktyg vid studier av mÀnniskans inre, som trots att vi Àndras har en del som definierar oss som den vi Àr. Denna del pÄverkas av mÀnskliga relationer, men ocksÄ av oss sjÀlva. I denna uppsats har jag framhÀvt relationen mellan museum och mÀnniska och hur museer anvÀnder kunskap och historia. Jag har ocksÄ pekat ut vikten av museer nÀr det gÀller uppbyggnaden av vÄr identitet. Denna uppsats Àr indelad i fem kapitel; MÀnniskans inte, Museets historia, MÀnniskans relation till museet, Museet och samhÀllet och slutligen en diskussion.

Syftet med uppsatsen var att försöka se om det finns ett samband eller en likhet för de bÄda omrÄden som jag först kom i kontakt med som anvÀnde begreppet synkronicitet (kvantfysik och psykologi) och om betydelsen av begreppet var detsamma och dessutom om det fanns angrÀnsande omrÄden som anvÀnde sig av begreppet synkroniciet eller nÄgot liknande, och vilken innebörd samma begrepp, synkronocitet, i sÄdana fall kunde ha bÄde vetenskapligt, psykologiskt och religiöst för att Äterknyta till det omrÄde som C-nivÄn av Religionsvetenskap skulle beröra, nÀmligen religion och vetenskap.Jung har sjÀlv refererat till magi och mirakel nÀr han förklarat vad han menar med synkronicitet vilket gjorde att det var naturligt att söka pÄ de omrÄden som anvÀnder sig av och beskriver detta. Jag har dÀrför försökt att belysa förekomster och situationer, förutom kvantfysiken och Jungs egna teorier om synkronicitet, som jag uppfattat har likadana eller liknande beskrivningar av upplevelser av fysisk eller kÀnslomÀssig karaktÀr. Det jag kom fram till var att religionen ocksÄ beskriver tillstÄnd som innehÄller de bestÄndsdelar som Hopcke sammanfattade synkronicitet med, akausalitet, djup emotionell upplevelse, symbolisk och att de intrÀffar vid betydande övergÄngar i livet, Àven om det inte kallas för synkronicitet. Detsamma gÀller för det som vi i vardagslag beskriver som ?slumpen? och som vi normalt inte ger nÄgon större betydelse förrÀn vi ser det intrÀffade i ett större sammanhang eller i ett senare skede och först dÄ ger det en innebörd.Kvantfysiken anvÀnder sig av begreppet synkronicitet och beskriver hur helheten bestÄr av delar som har en inbördes relation, har betydelse för varandra och egentligen inte gÄr att separera, dock beskrivs det inte ha nÄgon kÀnslomÀssig karaktÀr.Vi kan konstatera att den innebörd som Jung gav ordet synkronicitet finns att kÀnna igen pÄ de omrÄden som jag försökt att anvÀnda mig av, vetenskap, psykologi, religion och i ?vardagssammanhang?..