
Sökresultat:
876 Uppsatser om Tillämpad och experimentell psykologi - Sida 39 av 59
ACT! Innan stress blir sjukdom: Acceptance and Commitment Therapy (ACT) som förebyggande intervention i en grupp stressade kvinnor.
En Acceptance and Commitment Therapy (ACT)-intervention pÄ tre sessioner å tre timmar har erbjudits en icke-klinisk grupp stressade kvinnor (N=20). MÄlet var att undersöka deltagarnas reaktioner pÄ interventionen och att se huruvida ACT kan tÀnkas pÄverka deltagarnas upplevelse av och resurser för att hantera stress. Data samlades in före och efter interventionen, vid varje session, samt vid en tre mÄnaders uppföljning. Deltagarnas reaktioner undersöktes med hjÀlp av enkÀter och skriftliga utvÀrderingar, medan förÀndring i stressupplevelse och copingresurser mÀttes med sjÀlvskattningsskalorna Perceived Stress Scale respektive Coping Resources Inventory. Acceptance and Action Questionnaire-2 anvÀndes för att mÀta den för ACT centrala variabeln psykologisk flexibilitet.
POSITIV PSYKOLOGI Pà ARBETET : -KaraktÀrsstyrkors samband med psykologiskt vÀlbefinnande, arbetstillfredsstÀllelse, harmonisk- respektive tvÄngsmÀssig passion och stress
Over a long time psychology was focusing on human frailties and mental diseases. In 1998, positive psychology was introduced - the scientific study of strengths, well-being and optimal functioning. Theory and research in the area has identified 24 character strengths, in which each individual owns and celebrates a number of top strengths, signature strengths. These strengths have been shown to be important in achieving happiness and well-being. The purpose of this study was to investigate the relationship between character strength and psychological well-being, job satisfaction, harmonious- and obsessive passion and stress.
HÀlsoutbildningens pÄverkan pÄ psykologiska resurser hos chefer och anstÀllda
This study is a quantitative study designed to examine whether training in health issues may have contributed to the increase in head managers' psychological capital (PsyCap). Construction consists of the following components: self confidence, hope, optimism and resilience. A high PsyCap considered beneficial in organizational change and steer towards the positive development and helps individuals in stressful situations. The results show an increase of characteristics such as hope and optimism among managers (N = 15) who have undergone training in health issues compared with managers who have not undergone training. However, the tests show no significant difference in head managers' attitudes to health breaks, not the severity of granting health breaks in the groups as a result of training.
Visual evoked potentials (VEP) : utveckling hos den vÀxande hÀsten
VEP (visual evoked potentials) Àr en elektrofysiologisk metod som anvÀnds för att studera de högre synvÀgarnas (postretinal) funktion. Hos mÄnga djurslag sker en omfattande utveckling av VEP-kurvans utseende frÄn födseln fram till vuxen Älder. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÀstens VEP, och dÀrmed synsinne, utvecklas i tidig Älder.
Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en experimentell del. I litteraturstudien sammanfattas vad som gjorts pÄ andra djurslag vad gÀller utvecklingen av VEP frÄn födseln och framÄt samt vad som gjorts gÀllande VEP pÄ hÀst. Den experimentella delen bestÄr i huvudsak av en jÀmförelse mellan VEP frÄn föl och VEP frÄn vuxna hÀstar, men det ingÄr Àven en jÀmförelse mellan sedering med tvÄ olika ?2-agonister, xylazin och detomidin.
Resultaten visar att det utan större besvÀr gÄr att registrera VEP pÄ föl och att vÄgformen frÄn nyfödda föl (.
Jung och fjÀrde vÀgen
Jag har valt att skriva om förhÄllandet mellan Jung och den esoteriska tradition som benÀmns FjÀrde vÀgen. Anledningen till detta val Àr att jag i bÄda dessa traditioner, den jungianska och FjÀrde vÀgen, ser ett intressant kritiskt ifrÄgasÀttande av vÄr moderna tids uppfattningar om mÀnniskan och det mÀnskliga psyket. Jung framhÄller individuationsprocessen som en möjlighet att vÀxa till en fullödig mÀnniska.Inom den FjÀrde vÀgen betonas vikten av att ta sin situation pÄ allvar och att genom medvetet arbete och sjÀlvobservans skapa sig en riktig sjÀl.BÄda dessa skolor trÀder fram i en tid av stora och omskakande förÀndringar under början av 1900-talet. BÄda skolorna ifrÄgasÀtter den sjÀllösa massmÀnniska som den nya tiden har genererat och försöker utarbeta verktyg för att rÄda bot pÄ tidens tillkortakommanden.Min avsikt Àr att undersöka deras syn pÄ mÀnniskan och mÀnniskans sjÀlsliga framÄtskridande. Jag tror att detta kan vara ett fruktbart och meningsfullt studium dÀr nya vinklar kan leda framÄt.Mina frÄgestÀllningar Àr:Vilken syn pÄ mÀnniskan har de tvÄ riktningarna och vilka konsekvenser fÄr detta?Vilka likheter och skillnader finns det mellan Jungs syn pÄ mÀnniskans sjÀlsliga utveckling och den som FjÀrde vÀgen skolan stÄr för? .
Vulvavetstibulit : En beskrivning av somatisering, affektmedvetenhet och internaliserad skam hos 18 kvinnor med vulvavestibulit
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka skillnader avseende somatisering, affektmedvetenhet och internaliserad skam mellan kvinnor med diagnostiserad vulvavestibulit och en kontrollgrupp. Dessutom undersöktes sambandet mellan dessa faktorer i vestibulitgruppen. I undersökningen deltog 18 kvinnor med vulvavestibulit och 18 friska kvinnor i samma Älder. Samtliga kvinnor besvarade tre sjÀlvskattningsformulÀr; Pennebakers Inventory of Limbid Languidness, Toronto Alexithymia Scale-20 och Internalized Shame Scale.Kvinnorna med vulvavestibulit visade sig ha signifikant större svÄrigheter att identifiera mellan kroppsliga sensationer och kÀnslor Àn kontrollgruppen. De visade sig Àven ha en signifikant högre grad av internaliserad skam Àn kontrollgruppen.
Anslutning till Hare Krishna-rörelsen och Scientologikyrkan
VÄrt syfte med denna uppsats var att studera varför mÀnniskor vÀljer att ansluta sig till tvÄ olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa tvÄ rörelser skiljer sig Ät pÄ flera olika sÀtt. Det mest tydliga Àr att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad frÄn Scientologikyrkan som istÀllet tror pÄ ett högre vÀsen, en personlig gud.VÄr utgÄngspunkt Àr antagandet att den nya tidens samhÀlle har skapat en större strÀvan efter individualitet och att samhÀllets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet bÄde vad gÀller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhÀllets sekularisering och den förÀndring som skett med tanke pÄ skolans undervisning inom Àmnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser.Uppsatsen grundar sig pÄ Ätta djupintervjuer, med fyra medlemmar frÄn Hare Krishna-rörelsen och fyra frÄn Scientologikyrkan. Vi har Àven anvÀnt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vÄr undersökning.
Det lutherska jagbegreppet: autenticitet, sjÀlvskapande och religiositet i det sekulÀra samhÀllet
Syftet med detta examensarbete var att beskriva lutherska prÀsters jagbegrepp i det sekulÀra samhÀllet ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Tidigare forskning om den religiösa individen har fokuserat dels pÄ hur yttre, sociala och ibland omedvetna faktorer kan pÄverka den religiösa upplevelsen, dels hur individen sjÀlv förhÄller sig till religion och religiös tro. Genom semistrukturerade intervjuer med lutherska prÀster söktes svar pÄ följande frÄgor: Hur utvecklas kristna jagbegrepp? Vad kÀnnetecknar lutherska prÀsters jagbegrepp? Upplever lutherska prÀster att deras jagbegrepp pÄverkas av det sekulÀra samhÀllsklimatet? Resultaten visar att en majoritet av de intervjuade prÀsterna vÀxte upp i en kristen familj och att det frÀmst var intresset för teologiska frÄgor som ledde fram till prÀsterskapet. Jagbegreppen var Àven starkt kopplade till den religiösa erfarenheten som dock inte alltid hade varit problemfri dÄ samtliga uppgav att de nÄgon gÄng i livet hade upplevt tvivel rörande kyrkan som institution och/eller sin gudstro.
Den Emotionella Skrivandeprocessen ur ett Kognitivt Beteendeterapeutiskt Perspektiv : en explorativ studie
Att berÀtta sin historia Àr nÄgot som lÀnge varit och Àr en essentiell del av psykoterapier. Klientens berÀttelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshÀndelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck Ät sina "djupaste tankar och kÀnslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfÀlle, skriva om sina djupaste tankar och kÀnslor rörande pÄfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshÀndelser.
Korrelationsstudie mellan kognitiva funktioner, grad av psykiskt vÀlbefinnande och grad av mindfulness
This study aims to investigate possible correlations between cognitive functions and self perceived psychological wellbeing, possible correlations between cognitive functions and degree of mindfulness and possible correlations between degree of mindfulness and self perceived psychological wellbeing. 18 patients diagnosed with ICD-10 taking part in a transdiagnostical cognitive behavioural group therapy participated in the study. The study measures relevant variables before and after a group therapy. Of the 18 patients participating, only 11 were able to be tested on both occasions due to time limit. The following tests are used: Rey Auditory Verbal Learning Test, Wechsler Adult Inventory Scale-III, Trail Making Test, Controlled Oral Word Association Test, Colour Word Test, Beck's Anxiety Inventory, Beck's Depression Inventory, Quality of Life Inventory and Kentucky Inventory of Mindfulness Skills.
Effekter av Aggression Replacement Training Program inom KriminalvÄrden
Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka effekterna av aggressionsersÀttningstrÀning (ART) program pÄ tre kriminalvÄrdsanstalter och tvÄ frivÄrdskontor. HuvudfrÄgestÀllningen som belyses i studien Àr: förÀndras deltagarna i ART-program med avseende pÄ empati och attityder till kriminalitet? För att besvara dessa frÄgor har vi utfört för- och eftertester pÄ tre kriminalvÄrdsanstalter och tvÄ frivÄrdskontor. Instrumenten som anvÀndes i testerna Àr Davis Interpersonal Reactivity Index (IRI) och Mill's Measures of Criminal Attitudes and Associates (MCAA).Slutsatserna som kan dras utifrÄn denna studie Àr att den emotionella empati-komponenten "personal distress" visar en minskning som kan förklaras av interaktionen med ART.The aim of this study is to investigate the effects of Aggression Replacement Training (ART) program in some of the prisons and probation authorities of the Swedish correctional system. The specific questions we are trying to answer are: (1) does ART-program change the clients' empathic concern and (2) does ART-program help in changing participants' attitudes towards criminality? This investigation is based on a quantitative inquiry consisting of Interpersonal Reactivity Index (IRI) and Measures of Criminal Attitudes and Associates (MCAA) tests.The overall results of this study indicate that the emotional empathy-component "personal distress" shows a statistically significant reduction, which can be explained by the interaction with ART..
HundhÄllning i bil : situationen i Sverige och effekter av utetemperaturen. EnkÀtundersökning och experimentell studie
The aims of this project were to describe the circumstances around dogs being left alone in cars, to investigate owners? knowledge of the risks associated with leaving dogs in cars and the relevant legislation and, finally, to study how changes in the air temperature and air composition in the car affect the dog. The project consisted of a survey of the literature, a questionnaire part and an experimental part.
An important conclusion is the importance of the level of knowledge of owners, since there are several ways in which an owner can prevent their dog from heat stroke and, in the case of an eventual accident, their action can have direct consequences in minimizing the long-term damage to the dog and even whether or not it survives. Fewer than half of the owners in the study knew that for a dog suffering heat stroke, the most important thing is to bring the body temperature down. Only a third of dog owners knew that if a dog is left in a warm car and showing signs of heat stress, then the police should be contacted and the dog quickly helped out of the car.
Metodutveckling av sjÀlvskattningsformulÀr för prestationsmÀtning av flygledare innan skiftstart
This paper was part of the ongoing cooperation between the Swedish Civil Aviation Authority and the Department of Psychology at Lund University. The purpose of this study was to develop a self-report measure regarding human factors, for the air traffic controllers to fill out before they start their working shift. This in order to aid the team leaders in their judgment regarding the air traffic controller's ability to perform at the right safety level. The self-report measure would also serve as an aid for the air traffic controllers who have a responsibility regarding their own performance. If successful this self-report measure would make it easier for the air traffic controllers to be alert regarding certain factors that can have a large impact on their performance.
Kan instruktioner om en rÀttvis och likabehandlande rekrytering leda till minskad diskriminering?
This study examined if individuals act in a less discriminating way and in a more fair way when they receive instructions about justice and not being discriminating while recruiting. 96 randomly assigned students at the University of Lund participated in this study. The participants were informed that they would act as a recruiter. They would then choose and place three of the best personal record in order of preference. There were three different kinds of company policies/instructions.
Experimentell studie av kinetiken vid peroxidblekning av pappersmassa
Vid TCF-blekning av pappersmassa Ă€r vĂ€teperoxid en av huvudkemikalierna. I dagslĂ€get Ă€r det svĂ„rt att styra blekstegen. Operatörerna mĂ„ste ta hĂ€nsyn till produktionstakt, blekbarheten pĂ„ massan varierar och fördröjning i trender. PO-bleksteget pĂ„ Södra Cell VĂ€rö har en ungefĂ€rlig uppehĂ„llstid pĂ„ 4 timmar och det Ă€r först efter sĂ„ lĂ„ng tid som man kan se hur en förĂ€ndring verkligen slĂ„r igenom. Ăverblekning kostar vĂ€ldigt mycket i kemikalieĂ„tgĂ„ng och det Ă€r dĂ€rför efterfrĂ„gat ett sĂ€tt att kunna styra och optimera peroxidblekningssteget.