The purpose of this study was to look at how clients, in the Swedish criminal justice, experience their involvement in treatment programs. The spotlight in the study was to examine which helpful and unhelpful factors are involved in a treatment process, in the view of individual experiences. The study is based on a qualitative method, with interviews as an instrument for collection of data.The result is summarized in three fields; is it possible to show vulnerable, the therapist and the meaning of the program. The result is based on interviews with six informants; five of them have been partaking in treatment programs in prison and one in the probation office. The study shows that partaking in treatment programs in prison is combined with problems in aspect of the different roles criminals play in prison.

FörväntanEn berättelse om en flicka som älskar att läsa.Som växer upp och går på en skola där hon får lära sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sätt som gör att hon kan omsätta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgår från en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sättet. Genom att läsa. Och läsa igen. Genom att klippa.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att behandla Schengen- och Dublinkonventionens bestämmelser om flyktingar och asyl och utifrån detta försökt att redogöra för en asylsökandes möjligheter till asyl och dennes rättsliga ställning i de fördragsslutande staterna. Jag har även behandlat vissa internationella instrument då de ligger till grund för dessa konventioner. Utifrån konventionstext, praxis från medlemsstaterna och annan skrift som är aktuell för ämnet har jag kommit fram till att konventionerna i sig inte innebär någon direkt försämring av den asylsökandes möjlighet att söka och erhålla asyl. Problemet är emellertid att bestämmelserna är alldeles för odefinierade och lösa och öppnade för EU-ländernas egna tolkningar vilket medför att den sökande inte erbjuds den rättssäkerhet som eftersträvas. .

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om och i vilken grad elever, och lärare i ensemble och musikteori, upplever att eleverna integrerar musikteori och ensemble samt ifall bakgrund i musik- eller kulturskola påverkade integrationen. Jag använde mig av en kvantitativ undersökningsmetod, det vill säga enkätundersökning i mitt datainsamlande. Fyra skolor i olika storlek och olika delar av Sverige deltog i undersökning som genomfördes med ett ?emic? insider- och ?epic? outsiderperspektiv, det vill säga elev- och lärarperspektiv.I min bakgrund visar jag att musiklära kurs A enligt kursplanen ska ligga till grund för det egna musicerandet. Ensemblekursen har främst för avsikt att ge grundläggande färdigheter relaterade till sång eller instrument, men påvisar koppling i B-kursen.

SAMMANFATTNINGUnder 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution.

Detta är ett konstnärligt arbete i vilket jag fokuserar på min tekniska utveckling på mitt instrument, marimba. Mitt syfte är att undersöka nyttan med att komponera en egen etyd, baserad på tekniska problem jag har stött på i den repertoar jag för tillfället spelar. Mina frågeställningar är: Kan man snabbare övervinna sina tekniska begränsningar genom att bryta ut dem ur den repertoar man spelar och skriva övningar som behandlar problemet ur ett annat perspektiv? Blir jag mer effektiv i min tekniska progression om jag själv är tvungen att identifiera mina tekniska begränsningar? Resultatet blev en etyd som har visat sig vara väldigt användbar för att övervinna de tekniska problemen jag valde att infoga i min etyd..

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen.

Från och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillämpa IFRS. Detta innebär bland annat att finansiella tillgångar och vissa finansiella skulder numera ska värderas till verkligt värde.Promemorians syfte är att studera förändringarna i finanisella tillgångar och skulder som påverkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan på nyckeltal för koncernen Ericsson.IAS39 har en negativ effekt på ROE på 0,3procentenheter, på ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten påverkas negativt med 0,1 procentenheter både vid ÅRL och IFRS beräkning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förändringen att värdet på en finansiell tillgång eller skuld blir mer rättvisande än värdering till anskaffningsvärde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument..

Vårt syfte med arbetet var att undersöka om läsning av skönlitteratur kan väcka en medvetenhet om och motverka mobbning. Vi valde att göra denna undersökning eftersom vi anser att skönlitteraturen är en outnyttjad resurs inom skolans undervisning och borde få en mer framträdande roll i undervisningen. Arbetet förankrades i skollagen, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), kursplanen för grundskolan i svenska och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i två klasser bestående av totalt 37 elever i år 4. Den metod vi använde oss av vid undersökningen var intervjuer.

Under vårterminen 2011 har jag studerat hur ett verktyg påverkar en arbetsprocess. Från en idé har ett projekt vuxit fram och två ljudbanker för musikproduktion har producerats, detta har gjorts möjligt genom att jag har studerat digital ljudproduktion på Blekinge Tekniska Högskola, där intresset för det som blivit mitt kandidatarbete, har väckts till liv. Mitt kandidatarbete har resulterat i två ljudbanker, den ena banken har fokus på digitala trummor medan den andra har fokus på synthar. Slutreflektionen berättar hur denna process har gått tillväga, och hur resultatet blev. Jag för fram för- och nackdelar av arbete i Dune, hämtar fakta från kända producenter inom elektronisk musik och bedömer det resultat jag har får.

Vårt examensarbete handlar om läsförståelse, vad det kan innebära och hur det kan definieras. I samtal med två lärare och två specialpedagoger, på två olika skolor, försöker vi synliggöra de intervjuade lärarnas syn på läsförståelse. Vi undersöker också undervisningen; hur lärarna arbetar med läsförståelse i skolan, hur de stödjer barns läsförståelse, samt om det finns instrument för att bedöma barns läsförståelse. Studiens resultat visar att läsförståelse kan delas upp i två delar, avkodning och förståelse, och att avkodningen måste vara avklarad för att förståelse ska vara möjlig. Undersökningen visar också att elevernas läsförståelseprocess kan kan stödjas genom samtal om texter och genom att använda sig av elevernas förförståelse.

Syftet med denna studie var att belysa metoder som vårdpersonal kan använda sig av för att bedöma smärta hos personer med demens och vilka konsekvenser som detta medför. En litteraturstudie gjordes där 16 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att det finns smärtbedömningsinstrument tillgängliga som kan identifiera smärta hos personer med demens som inte själva verbalt kan beskriva sin smärta. Instrumenten innehöll beskrivningar av beteenden som kunde vara tecken på smärta. En del instrument innehöll förslag till interventioner som kunde utföras och utvärderas.

Syftet med studien var att beskriva bvc-sköterskors erfarenheter av pappasamtal och deras upplevelse av nyblivna fäders förändrade livssituation. Sex bvc-sköterskor intervjuades och resultatet visade att deras erfarenheter av pappasamtalet var goda. Dagens pappor beskrevs som engagerade och delaktiga i föräldraskapet, samtidigt som de kunde uppleva höga krav och att omställningen att bli förälder var stor. Bvc-sköterskorna upplevde inte nedstämdhet som vanligt förekommande men de var positivt inställda till ett instrument för att identifiera nedstämdhet och depression. Hinder i samtalen identifierades.

Språksvårigheter kan leda till sociala problem eller vara en indikation på neuropsykologiska problem. MacArthur-Bates Communicative Development Inventories (MB-CDI) och Children´s Communication Checklist (CCC) är instrument som används för att uppmärksamma eventuella brister i kommunikations- och språkutveckling. Swedish Early Communactive Development Inventories (SECDI) är svenska motsvarigheten till MB-CDI. Föreliggande studies syfte var att validera den nya svenska versionen av SECDI för barn 3-5 år gamla (SECDI-III) mot de tio skalorna i CCC-2. 36 föräldrar deltog i studien.

Med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda år 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrån offentlig och privat bestämmanderätt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jämlikhet och segregation. Uppsala kommun arbetar utifrån en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan på skolan och prioriterar individens rätt att välja. Valfriheten försvårar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan på den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att påverka segregation genom att underlätta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjämförelser..