Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras.

Hemlösheten i Sverige ökar och problemet är som störst i storstadsregionerna. I Malmö är den vanligaste arbetsmodellen för att motverka hemlöshet den så kallade trappstegsmodellen, som syftar till att steg för steg träna hemlösa att klara av ett eget boende. Detta genomförs rent praktiskt genom att hemlösa placeras i och flyttas mellan olika tillfälliga boendelösningar som villkoras genom exempelvis krav på nykterhet eller deltagande i behandling. Ett nytt initiativ i arbetet mot hemlöshet har dock införts i staden, en modell som kallas Bostad först. I denna modell erbjuds hemlösa med en psykosocial problematik en permanent boendelösning utan krav på nykterhet eller behandling.

Hållbar utveckling är ett av de viktigaste ämnena som diskuteras idag. Även när det gäller stadsplanering har hållbarhet blivit en av de viktigaste frågorna att diskutera. I Sverige har vi under de två senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som präglats av en strävan mot hållbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frågar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hållbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jämför här två utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande på hållbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Denna C-uppsats undersöker norrköpingsstudenters förankring i staden samt vilka faktorerstudenter finner viktiga vid valet av framtida bostadsort. Uppsatsen undersöker även detarbete och de insatser som bedrivs med och gentemot norrköpingsstudenter. Undersökningenbygger på en webbaserad enkätundersökning vilken skickades till studenter i slutskedet avsina utbildningar, vid Campus Norrköping, Linköpings universitet. Enkätresultaten haranalyserats utifrån migrationsteorier och tidigare liknande forskning. Resultatet avundersökningen visar att de viktigaste faktorerna vid valet av en framtida bostadsort är;arbete, bostad, stadens miljö samt familj och vänner.

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av uppskattning och feedback bland anställda vid äldreboenden och vad det gör med motivationen till arbetet. Detta är en kvalitativ studie som vi valde att utföra genom sex semistrukturerade intervjuer med anställda vid fyra olika äldreboenden. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Vad har uppskattning och feedback för betydelse hos de anställda och hur påverkar det arbetsmotivationen?Resultaten i studien visar bland annat att respondenterna upplever lite uppskattning och feedback i det dagliga arbetet och de önskar mer av både chef såväl som kollegor. Det förekommer viss uppskattning från anhöriga men det är inte allt för ofta.Slutsatsen av studien är att uppskattning och feedback har både en positiv och negativ påverkan, detta handlar mycket om individuella upplevelser hos anställda.

Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtätningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nå en grön men tät stad. Arbetet utgår från de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bättre infiltration av dagvatten i marken, ett bättre mikroklimat, en högre biologisk mångfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om så är fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtätningsplaner i Malmö där grönytefaktor och exploateringstal är beräknade för situationen före och efter förtätningen har ägt rum.

Syftet med studien är att beskriva hur fritidshemselever ser på förutsättningarna för mänsklighetens framtid. Då ekosystemtjänster har en viktig roll i människans framtida överlevnad, är frågeställningar således: Vad uppfattar eleverna som nödvändigt för människans överlevnad? Vilka ekosystemtjänster uppfattar eleverna som centrala för människans överlevnad?Studien bygger på data insamlade från sju fritidshemselever i årskurs fyra. Data har samlats in genom fotografier som eleverna tagit samt gruppintervjuer som har sin utgångspunkt i elevernas fotografier. Resultatet har analyserats dels utifrån Costanzas et al.

Through the different stages of life people have different requirements for their homes. The requirements changes depending on people?s life situation, lifestyleand age. Depending on where people are in life they live in different place, often in areas with other people who are in the same stage of life. In Sweden, this separation has always been noticeable, sometimes more than other.

Då hunden har blivit en allt större del i människans liv och är en växande målgrupp, vill vi undersöka hur svenska hundägare ser på att resa med sin hund inom Sverige, speciellt vad de har för åsikter om hundvänliga hotell.Den data vi har samlat in är från en enkätundersökning gjord på 522 hundägare i Sverige. Vårt huvudsakliga mål med denna studie är att se om det finns en marknad för fler hundvänliga hotell i Sverige och hur kommunikationen mellan hotellen och hundägarna fungerar. Vi tror att hotellen kan dra nytta av resultatet från denna studie.Resultatet visar på att det finns ett behov av fler hundvänliga hotell i Sverige. Dock verkar det största problemet ligga i kommunikationen mellan hotellen och hundägarna. Eftersom hundägarna känner att det finns en brist i informationen, om vilka hotell som tillåter hundar.

Samtidigt som samhällsutvecklingen går snabbt framåt, med utökat samarbete över språk- och landsgränser, förblir byggandet något som gärna görs på ett traditionellt sätt, utan kontakt med omvärlden. Sverige och USA är två länder som i övrigt har mycket gemensamt, men som har byggbranscher som fungerar på olika sätt. Detta gör att det skulle finnas möjligheter att lära av varandras erfarenheter och misstag i byggandet, för att på sikt skapa ett bättre byggande. Denna rapport är en litteraturstudie av skillnaderna mellan småhusbyggande i Sverige jämfört med i USA, gjord för att försöka se vad som påverkar byggandet i de båda länderna och om det går att lära sig något från skillnaderna, för att sedan kunna påverka det framtida byggandet. När det gäller byggande av småhus, är byggtekniken i grunden densamma i de två länderna, men den har utvecklats något annorlunda genom åren.

Förtroende för rättsväsendet och trygghet i samhället är två ting som är basala för ett fungerande och icke korrupt samhälle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka Luleå kommuns invånares förtroende för rättsväsendet samt att mäta otryggheten bland dessa. Följande frågeställningar användes: ?Hur stort är förtroendet för rättsväsendet som helhet, för de enskilda myndigheterna och deras sätt att utföra olika uppgifter?? och ?Hur utbredd är otryggheten i Luleå kommun och hur vanligt är det att personer oroar sig för olika typer av brott??. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med män och kvinnor, i olikaåldersgrupper, boende i Luleå kommun.

The aim of our study was to investigate how much self-determination persons with intellectual disabilities living in group-homes have when it comes to recreational activities. We studied what the recreational activities looked like, if there was any self-determination concerning recreational activities and which factors influenced self-determination for persons with intellectual disabilities. We used qualitative interviews with persons with intellectual disabilities, next of kin and personnel at group-homes. The result has been analyzed from earlier research, central concepts as self-determination and recreational activities and the theory of empowerment. The most important results that emerged in our study were; that recreational activities for persons with intellectual disabilities varied substantially, that there is a large number of to recreational activities available and no one seemed directly displeased with their recreational activities.

Self- determination and autonomy of elderly people living in long- stay care homes is the forefront of discussion in the media and in society today. It examines the extent to which elderly people actually have the opportunity for self- determination and to what extent they have an impact and influence in their daily lives. A suitable way to look at how the quality of long ?stay care looks like is too look at the extent to which the user has self- determination. The aim of our study was to examine how self-determination appears in long- stay care homes. We also talk about in what way the officials perceive self- determination and how elderly identify and perceive their right to self- determination and the importance it has for the individual. The essay has been made with the help of interviews and surveys on a number of long-stay care homes in Skåne.

Att beskriva erfarenheter av aktivitetsutförande för personer med whiplashskada och om aktivitetsutförandet påverkar deras livstillfredsställelse. En enkätstudie som genomfördes med personer som drabbats av en whiplashskada och som var medlemmar i personskadeförbundet RTP vid tillfället för studien. I studien användes två instrument som sattes ihop till ett frågeformulär. I det första instrumentet Occupational gaps Questionnaire berörs aktiviteter i områdena boende, fritid, arbete samt det sociala livet. I det andra instrumentet LiSat-11 berörs områdesspecifik livstillfredsställelse.

Inlandskommunerna är de kommuner som tar emot flest flyktingar per invånare. Mycket har forskats på temat integration men få studier har undersökt integration på mindre orter. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvotflyktingar över 18 år som bor i en liten kommun anser sig vara eller ha möjlighet att bli integrerade i den kommunen samt vad de anser att inegration är. Studien baserades på sex kvalitativa intervjuer med kvotflyktingar boende på två orter i en norrländsk inlandskommun. Teorier som använts i studien är KASAM samt teorier om integration.Resultatet visar att de som bodde i centralorten överlag var nöjda och kände sig integrerade medan de som bodde på den mindre orten tyckte att den var för liten och inte erbjöd tillräckliga integrationsmöjligheter.