Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.

Inledning: Det har blivit allt vanligare att företag driver sin verksamhet i projektform. Projektarbetet har fått större betydelse och är vanligt förekommande inom industri och förvaltning. Studiens fallföretag är Södra Cell Mörrum som är verksamt inom processindustrin. Inom företaget bedrivs projekt på daglig basis med varierande storlek. Södra Cell Mörrum har stött på problem i deras projektstyrning gällande säkerställandet av kunskapsöverföring mellan projekt.

Detta examensarbete handlar om hur lärare delar kunskap via lektion.se. Lektion.se är en sajt som startades 2003 och ger dess medlemmar möjlighet att dela med sig av lektionsidéer, diskutera intressanta frågor och ge tips och råd till andra medlemmar. Examensarbetet fokuserar på hur lärarna definierar och använder sajten för kunskapsdelning samt vilka förbättringar som kan göras för att upprätthålla och i bästa fall öka kunskapsdelningen mellan medlemmarna. För att kunna undersöka detta har jag gjort intervjuer med sju lärare i stockholmsregionen och genomfört en enkät på lektion.se. Jag har även gjort en observation av användarbeteendet på forumet och lektionsdatabasen.  Lärarna i studien definierar sajten på olika sätt beroende på vilka funktioner de använder.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden? Metod: Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten.

Många som arbetar i skolan är överens om att barn bör ha möjlighet att lära sig på olika sätt. En teori som utgår från detta är Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lärare verksamma i låg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt många forskare missunnad elevgrupp, de begåvade.Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lärare talar om sitt arbete med matematikbegåvade elever. Hur definierar de intervjuade lärarna elever med en matematisk begåvning och hur förhåller de sig till dessa? Vad säger sig de intervjuade lärarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lärarna att det finns det något samband mellan högpresterande elever och begåvning, på vilka sätt yttrar sig dessa? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ metod i form av intervjuer.Enligt skollagen har alla elever rätt att utvecklas så långt som möjligt, även om man lätt når kunskapskraven.

Denna studie handlar om personalvårdsförmånen friskvårdstimmen parallellt med motionsvanor i allmänhet. Vi har i studien utgått från ett generellt hälsoperspektiv, för att sedan smalna av till att inrikta oss på hälsa inom arbetslivet, närmare bestämt friskvårdstimmen. Vår studie följer därmed en så kallad ?Top-down modell?. Syftet med denna studie är att undersöka vilka som nyttjar friskvårdstimmen samt vad som motiverar individer till att motionera.

Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning högstadielärare i Uppsala ochStockholm använder sig av ett praktiskt arbetssätt i sin undervisning. Studien har även syftat till attundersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med detta arbetssätt med avseende på tidoch skolans resurser. Frågeställningarna har handlat om i hur stor utsträckning lärarna använder sigav matematikspel/lekar, utomhusmatematik och hur ofta de låter eleverna arbeta utanför läroboken.Jag har även undersökt om lärarnas ålder påverkar i hur stor utsträckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel på hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjälp av enkäter som skickades ut via mejl.

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.

Bakgrund: Stress på arbetsplatsen är ofta förekommande, framförallt i yrken som kännetecknas av relationer till andra människor. Skadliga stressreaktioner uppstår när påfrestningarna på individen är större än förmågan att kunna hantera dem. Inom vårdyrket upplevs stress ofta på grund av stort ansvar och obekväma arbetstider. Yrkesrollen som barnmorska ställer stora krav på förmågan till självständigt arbete och professionellt ansvar. Stress är däremot inte enbart ett negativt fenomen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning högstadielärare i Uppsala ochStockholm använder sig av ett praktiskt arbetssätt i sin undervisning. Studien har även syftat till attundersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med detta arbetssätt med avseende på tidoch skolans resurser. Frågeställningarna har handlat om i hur stor utsträckning lärarna använder sigav matematikspel/lekar, utomhusmatematik och hur ofta de låter eleverna arbeta utanför läroboken.Jag har även undersökt om lärarnas ålder påverkar i hur stor utsträckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel på hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjälp av enkäter som skickades ut via mejl.

Problemet med fetma och övervikt i västvärlden uppmärksammas alltmer då det närmast kan liknas vid en global epidemi som orsakar eller förvärrar många hälsoproblem. Kunskapsutvecklingen inom kostens påverkan på hälsan utvecklas ständigt och det kan numera sägas vara allmänt känt att en ohälsosam kost ger en negativ inverkan på hälsan. Denna kunskap borde generellt leda till att människan har en positiv inställning till hälsosam kost. Trots detta finner människor det fortfarande svårt att engagera sig i hälsobefrämjande beteenden. Följaktligen finns det ett gap mellan attityder och beteende när det gäller hälsosam kost.

Ung Företagsamhet är en organisation som verkar för att ge gymnasieelever möjlighet att starta, driva och avveckla ett så kallat UF-företag under ett läsår. Dessa företag går under kategorin enkla bolag och för att få driva ett UF-företag måste eleverna uppfylla fem krav. Kraven består av att företaget måste registreras hos UF, eleverna måste göra en affärsplan, de måste skaffa en rådgivare från näringslivet, delta i mässor och slutligen göra en årsredovisning. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på kravet om rådgivare från näringslivet. Det är intressant att skriva om detta, dels för att UF inte tidigare har berört detta ämne i större grad, och dels för att situationen idag kan förbättras.

Ung Företagsamhet är en organisation som verkar för att ge gymnasieelever möjlighet att starta, driva och avveckla ett så kallat UF-företag under ett läsår. Dessa företag går under kategorin enkla bolag och för att få driva ett UF-företag måste eleverna uppfylla fem krav. Kraven består av att företaget måste registreras hos UF, eleverna måste göra en affärsplan, de måste skaffa en rådgivare från näringslivet, delta i mässor och slutligen göra en årsredovisning. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på kravet om rådgivare från näringslivet. Det är intressant att skriva om detta, dels för att UF inte tidigare har berört detta ämne i större grad, och dels för att situationen idag kan förbättras.

Arbetet grundar sig i ett problem med eftersatt underhåll som uppmärksammats på våra kyrkogårdar runt om i landet, något som idag brukar kallas underhållsskuld. Kortfattat innebär det att man skjutit underhållet på framtiden och detta innebär idag ofta att underhållet har vuxit till en underhållsskuld. Det här ger ofta ökade kostnader och större arbetsinsatser. Det bristande underhållet har gett oss miljöer som ibland inte är säkra att vistas i för såväl personalen som besökaren av kyrkogården. Ett bristande underhåll kan även påverka hur besökaren upplever kyrkogården och intrycket av en misskött kyrkogård kan göra att förväntningarna inte motsvaras.