I den västsvenska kommunen erbjuds de kommunanställda friskvårdsförmåner i form av ett Friskvårdskort eller en Friskvårdspeng. Friskvårdskortet har tidigare varit gratis men är sedan år 2008 belagt med en avgift på 200 kronor per år. Då mätningar har visat att antalet användare minskat sedan avgiften infördes fanns från Folkhälsocentrum i kommunen ett behov att utreda på vilket sätt friskvårdsförmånerna skulle kunna utvecklas. En enkät utarbetades och sändes till en tredjedel av de anställda efter ett systematiskt urval. Resultatet av undersökningen visade att de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna ändå var fysiskt aktiva på sin fritid, en tredjedel av dessa respondenter ägnade sig åt aktiviteter som även erbjöds inom friskvårdsförmånerna.

Syftet med min undersökning är att ge en bild av hur lärare kan förhålla sig till det vidgade textbegreppet och hur lärare och elever kan förhålla sig till elevers fritidstexter. Det empiriska materialet är insamlat med hjälp av kvalitativa intervjuer. Informanterna består av två lärare samt sex elever, tre från sjunde och tre från åttonde grundskoleåret. Mina resultat visar att ingen av de två intervjuade lärarna visar sig kunna definiera det vidgade textbegreppet, men de ställer sig positiva till en vidgad läsning. Dock tillämpar ingen av dem en sådan i någon större utsträckning.

Syftet med denna studie är att analysera vad som stödjer och vad som hindrar genomförandet av förändringar inom sjukhusverksamhet. Ett av de områden som har varit berörda av förändringar under de senaste decennierna är svensk sjukvård, som trots sin komplexitet behöver utvecklas för att möta befolkningens behov samt efterfrågan på hög kvalitet och effektivitet. Förändringsprojekt ?Bättre flyt på opererande verksamheter III? som har genomförts på thoraxkirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala presenteras. Studien inriktar sig på de faktorer som har påverkat klinikens förändringsarbete.Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer vilka på olika sätt varit inblandade i genomförandet av förändringsprojektet.En teoretisk referensram utformades.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom när de ligger inne på somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anställda på SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehållsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans känslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvårar vårdandet, sambandet mellan kropp och själ, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri.

Examensarbetets mål är att ta fram en ny konstruktion för montering av temperaturgivare i värmepumpar. Arbetet begränsas till att omfatta de givare som idag är monterade på rör och den nya konstruktionen är tänkt att användas med en givare från en ny leverantör.En undersökning av hur givarna är monterade idag har genomförts i Boschs egna värmepumpar men även i konkurrenters värmepumpar. Dessa undersökningar har varit till stor hjälp för att bättre förstå problemet och för att planera till de tester som sedan utförts.För att på ett bra sätt avläsa temperaturen med givarna krävs att de monteras på ett bra sätt. En testrigg har byggts för att på ett bra sätt kunna jämföra och utvärdera olika lösningar mot varandra. De lösningar som har testats är bland annat de som hittades i undersökningen av värmepumparna men också några egna idéer.Efter testerna har resultaten utvärderats och med detta som grund har förbättringar av existerande lösningar eller nya lösningar arbetats fram i form av skisser.Ett clips som en konkurrent använder har efter testerna uppvisat relativt bra resultat men den stora fördelen med clipset är att det är väldigt lätt att montera och kräver inga verktyg.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.

Syftet med uppsatsen är att jämföra klassrumsundervisning och utomhuspedagogik och se vilket av dessa två arbetssätt som lärare föredrar och arbetar med. I den empiriska studien intervjuades lärare som arbetar inom förskola och grundskolans tidigare år om hur de ser på klassrumsundervisning och utomhuspedagogik. Uppsatsen handlar om utomhuspedagogik och klassrumsundervisning. Den utgår från följande frågeställningar: Vilka är för ? och nackdelarna med utomhuspedagogik? Varför använder lärarna en viss undervisningsmetod mer? Har omgivningen någon påverkan för att bedriva utomhuspedagogik? I resultatet och analysen framkommer det att lärarna har ungefär samma syn på klassrumsundervisning.

Telefonrådgivning är en del av hälso- och sjukvården som ökar stort på grund av efterfrågan från allmänheten. Idag arbetar många sjuksköterskor med sjukvårdsrådgivning per telefon. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av telefonrådgivning. Litteratursökningen gav 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier: svårigheter av att inte kunna se i mötet, ett stort ansvar som kräver kunskap, vara i en utsatt position med begränsade resurser, ett givande och stimulerande arbete och användning av beslutsstöd både hindrar och kompletterar.

INTRODUKTION: Inom sjukvården är perifera venkatetrar (PVK) vanliga och ett av sjuksköterskans ansvarsområde. Den förs in i en ven med hjälp av en kanyl, för att kunna ge patienter läkemedel, blod, samt upprätta eller korrigera vätske-, elektrolyt- och näringsbalansen. SYFTE: Att beskriva sjuksköterskans kunskap vid hanteringen av perifera venkatetrar. METOD: En litteraturöversikt som innehåller 14 vetenskapliga artiklar, som har granskats och analyserats. RESULTAT: Resultatet presenterades i kategorierna: aseptik, val av insticksplats, val av storlek, dokumentation, regelbundna byten, förebyggande av tromboflebit och hantering av svårstuckna patienter.

SammanfattningSyftet med denna studie är att studera vilka färdigheter och förmågor barn får möjlighet att utveckla vid av- och påklädning i förskolans hall samt att undersöka förskollärares uppfattningar kring lärande i hallen. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i ämnet och titta närmare på hur hallen används som ett pedagogiskt utrymme. Utifrån våra frågeställningar undersöktes detta med hjälp av intervjuer med förskollärare samt observationer av barn och pedagoger. Resultatet visar att barnen får möjlighet att utveckla en rad olika färdigheter vid av- och påklädning, med hjälp av medvetna och aktiva pedagoger. Pedagogens roll och förhållningssätt i dessa situationer blir mycket viktiga.

Syftet med studien var att beskriva hur man undviker begränsningsåtgärder på ett äldreboende för människor med demens. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och sex anställda intervjuades. Svaren tyder på att personalen hade goda kunskaper om olika begränsningsåtgärder och att det är förbjudet att använda dessa utan ordination. Informanterna upplevde inte bara mekaniska och fysiska begränsningsåtgärder samt medicinering som begränsande för en människa med demens, utan även att sjuka boende ofta måste vänta på att deras behov blev tillfredställda. Alla intervjuade var eniga om att de använde begränsningsåtgärder enbart i säkerhetssyfte.

Syfte med studien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelse av att leva med venösa bensår. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Studien baserades på intervjuer med åtta män och åtta kvinnor, materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån tematBegränsad och berövad sin vardag som bildades utifrån kategorierna Smärta och lukt är begränsande, Omvårdnaden begränsar vardagen och Såret begränsar livet. Resultatet visade att män och kvinnor som lever med venösa bensår upplever sig begränsade i sin vardag.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka samarbetet mellan modersmålslärare och lärare i övriga ämnen. I vilken utsträckning, hur de eventuella samarbetena ser ut och vilken inställning de olika lärarna har till ett sådant samarbete undersöks också. Dessutom lyfts vilka möjligheter och hinder lärarna ser för ett sådant samarbete. Studien har genomförts på två grundskolor i Sverige och deltagarna har varit både modersmålslärare och lärare i övriga ämnen. Både enkäter och kvalitativa intervjuer har använts för att samla in empirin. Sammanlagt var det sex modersmålslärare och femton lärare i övriga ämnen som deltog i enkätundersökningen.

Bakgrund: Samtal om övergången från en botande behandling till palliativ vård kan vara svårt. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden och att kommunicera med patienter är betydelsefullt för omvårdnaden av döende patienter. Livets slut är ett känsligt ämne att samtala om och lätt att undvika. Detta kan bero på bristande erfarenhet, utbildning, Tidsbrist och rädsla inför ämnet.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av samtal med vuxna patienter i livets slutskede.Metoden var en allmän litteraturstudie, som byggde på tretton artiklar.Resultatet visade upplevelser som påverkade sjuksköterskan i kommunikationen med patienter i livets slutskede. Till exempel rädslan att ta ifrån patienten hoppet, brist på utbildning, erfarenhet och tid.

Syftet med examensarbetet är att få kunskap om idrottslärares uppfattning om stretching. Vi ville få ökad kunskap om lärarnas syn på stretchingens betydelse för fysiska aktiviteter i skolan och vilka fördelar och nackdelar stretching kan ha för eleverna enligt lärarna. Vi har använt oss av intervju som metod för att kunna besvara vårt syfte. De som intervjuats är fyra idrottslärare, en sjukgymnast och en idrottsläkare. Resultatet av intervjuerna visar på att idrottslärarna har delade uppfattningar om stretchingens betydelse i idrottsundervisningen idag.