Höggeröd på nordöstra Orust är ett vackert fritidsområde med en tidstypisk karaktär från sextiotalet som är värd att bevara. Ett problem som uppstått på senare år är att husägarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkänner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ändå och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten är att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusområde och frågan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. Frågan om vilka krav och lagar som gäller kring ombyggnationer har även besvarats för att kunna göra ett så bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv så kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjälp av den här rapporten.

Höggeröd på nordöstra Orust är ett vackert fritidsområde med en tidstypisk karaktär från sextiotalet som är värd att bevara. Ett problem som uppstått på senare år är att husägarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkänner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ändå och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten är att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusområde och frågan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. Frågan om vilka krav och lagar som gäller kring ombyggnationer har även besvarats för att kunna göra ett så bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv så kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjälp av den här rapporten.

Höggeröd på nordöstra Orust är ett vackert fritidsområde med en tidstypisk karaktär från sextiotalet som är värd att bevara. Ett problem som uppstått på senare år är att husägarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkänner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ändå och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten är att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusområde och frågan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. Frågan om vilka krav och lagar som gäller kring ombyggnationer har även besvarats för att kunna göra ett så bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv så kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjälp av den här rapporten.

En stor del av Sveriges bebyggelse har byggts mellan 1965 och 1974 eftersom det rådde stor bostadsbrist i Sverige. Regeringen beslutade att en miljon bostäder skulle uppföras under denna tid, det s.k. miljonprogrammet. Det byggdes bostäder i varierande former och storlekar för att bygga bort bostadsbristen. Storskaligheten och en stor grad av upprepning av identiska hus är kännetecken för miljonprogrammets bebyggelser.

Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de näringar som finns etablerade i Sápmi och de naturresurser som ännu inte exploaterats. Norrländska älvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhälleligt intresse i att ge goda förutsättningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker är intressanta etableringar i både fjäll- och skogsland och högaktualiserar frågan om rennäringens fortsatta bedrivande. Det finns även andra ekonomiska intressen i fjällområdena bortom energiproduktion, gruvnäring och skogsbruk som gör anspråk på mark och vatten som omfattas av renskötselrätt. Omfattande intrång i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nämligen också av turism och friluftsaktiviteter.

Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de näringar som finns etablerade i Sápmi och de naturresurser som ännu inte exploaterats. Norrländska älvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhälleligt intresse i att ge goda förutsättningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker är intressanta etableringar i både fjäll- och skogsland och högaktualiserar frågan om rennäringens fortsatta bedrivande. Det finns även andra ekonomiska intressen i fjällområdena bortom energiproduktion, gruvnäring och skogsbruk som gör anspråk på mark och vatten som omfattas av renskötselrätt. Omfattande intrång i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nämligen också av turism och friluftsaktiviteter.

Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner.

Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner. Idag är dock många kommuner på gång att göra nya kommuntäckande planer och här kommer riskfrågorna att få större utrymme än tidigare.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

Områdesbestämmelser för Stenestadsbygden - en kulturbygd värd att skydda Examensarbetet behandlar ett landsbygdsområde på Söderåsen i Svalövs kommun i Skåne. Området, eller Stenestadsbygden, ligger i en variationsrik natur och uppvisar en karaktäristisk bebyggelse typisk för den skånska skogsbygden. Området är ett rikt kulturlandskap med en lång kontinuitet av boende och brukande, vilket resulterat i betydelsefulla kultur- och naturvärden. Området är idag helt utan skydd för den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen och bestämmelser för tillkommande bebyggelse saknas. Under senare tid har i området ett antal bygglov och förhandsbesked beviljats.

Områdesbestämmelser för Stenestadsbygden - en kulturbygd värd att skydda Examensarbetet behandlar ett landsbygdsområde på Söderåsen i Svalövs kommun i Skåne. Området, eller Stenestadsbygden, ligger i en variationsrik natur och uppvisar en karaktäristisk bebyggelse typisk för den skånska skogsbygden. Området är ett rikt kulturlandskap med en lång kontinuitet av boende och brukande, vilket resulterat i betydelsefulla kultur- och naturvärden. Området är idag helt utan skydd för den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen och bestämmelser för tillkommande bebyggelse saknas. Under senare tid har i området ett antal bygglov och förhandsbesked beviljats.

Syfte: denna uppsats ämnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begränsningar det finns för turismen gällande aspekter som planering och anpassning.Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar på vad som kan uppstå när aktörer från olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. Därtill diskuteras vad som krävs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hållbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras när den är etablerad i ett kulturskyddat område. Här diskuteras även vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete.Metod: en kvalitativ metodik har används där sammanlagt 11 intervjupersoner deltog.

SAMMANFATTNING Vårt examensarbete är en studie av två öar vid namn Hasselö och Sladö som ligger i Mellanskärgården utanför Västervik och Loftahammar. Hasselö och Sladö ingår i en glesbygdsskärgård som under de senaste decennierna drabbats hårt av avfolkning. De övergripande problemen på öarna är bristen på bostäder, avsaknaden av näringar samt bristande kommunikationer. Vår övergripande frågeställning är; hur ska skärgården kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö? Examensarbetet ska utmynna i en utvecklingsplan med riktlinjer för bebyggelsens utformning och fungera som ett underlag för öborna på Hasselö och Sladö för att kunna utveckla öarna.

SAMMANFATTNING Vårt examensarbete är en studie av två öar vid namn Hasselö och Sladö som ligger i Mellanskärgården utanför Västervik och Loftahammar. Hasselö och Sladö ingår i en glesbygdsskärgård som under de senaste decennierna drabbats hårt av avfolkning. De övergripande problemen på öarna är bristen på bostäder, avsaknaden av näringar samt bristande kommunikationer. Vår övergripande frågeställning är; hur ska skärgården kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö? Examensarbetet ska utmynna i en utvecklingsplan med riktlinjer för bebyggelsens utformning och fungera som ett underlag för öborna på Hasselö och Sladö för att kunna utveckla öarna.