Sökresultat:
1798 Uppsatser om Tidigt skriftsprćksmöte - Sida 61 av 120
Nyutexaminerade anestesisjuksköterskors upplevelser av att vara nya pÄ jobbet
Bakgrund:Patienter inlagda pÄ sjukhus behöver nÀringstillförsel för att kunna ÄterhÀmta sig. Enteral nutrition Àr troligen att föredra framför parenteral nutrition, och bör sÀttas in sÄ tidigt som möjligt. Enteral nutrition kan administreras pÄ olika sÀtt. Den kan ges intermittent och innehÄlla nattvila, eller ges kontinuerligt för att undvika plötsliga sÀnkningar i blodsockernivÄer. En oönskad komplikation Àr lösa avföringar hos patienten.
Livskvalitet hos patienter med cancersjukdom i palliativ vÄrd
Statistik frÄn Är 2002 visade att 24,6 miljoner mÀnniskor i vÀrlden lever med cancersjukdom. Sjuksköterskor möter mÄnga av dessa patienter i det dagliga omvÄrdnadsarbetet. En stor del av vÄrdarbetet Àr medicinskt inriktat men betydelsen av upplevd livskvalitet hos patienter med cancersjukdom har visat sig ha stor betydelse för bÄde behandling och sjukdomsförlopp. Livskvalitet omfattar upplevelser och kÀnslor inom individen. Att mÀta upplevd livskvalitet kan vara svÄrt dÄ det Àr en individuell upplevelse.
Livet börjar tidigt?: En studie om unga mödrar som normbrytare.
Sammanfattning: Syftet i studien Àr att beskriva upplevelsen av ungt moderskap i Sverige idag utifrÄn socioekonomiska förhÄllanden, identitet och attityder. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer i sÄvÀl grupp som enskilt. Intervjupersonerna Àr unga mödrar frÄn Göteborg och nÄgra grannkommuner som har fÄtt barn nÀr de var i 16-20 Ärs Älder. Resultatet visar att moderskapet gÄr som en röd trÄd genom de tre huvudomrÄdena och att moderskapet Àr starkt förknippat med identitet. De unga mödrarna beskrev moderskapet som identitetsbildande och som en övergÄng frÄn ungdomstiden till vuxenlivet.
Kvinnors upplevelser och hantering av sin livssituation tiden efter hjÀrtinfarkt - en litterturstudie : Litteraturstudie
Att bli förÀlder Àr en viktig hÀndelse för alla kvinnor liksom deras mÀn. Men nÄgra kan kÀnna sig oförberedda, kÀnslomÀssigt labil, oroliga och osÀkra under den första tiden efter förlossningen. Nya Ätaganden och ansvar som medföljer förÀldraskapet kan pÄverka det psykiska vÀlbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kÀnnetecknar PPD Àr nedstÀmdhet, irritabilitet, kÀnsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvÄrigheter, Ängest attacker, osÀkerhet, likgiltighet och suicidtankar.
Stressfaktorer och copingmekanismer hos patienter som vÀntar pÄ hjÀrttransplantation
Bakgrund: I Sverige finns tre hjÀrttransplantationsenheter, dit patienter med svÄr hjÀrtsvikt remitteras för hjÀrttransplantationsutredning. Gemensamt för patienterna ar deras livshotandetillstÄnd. NÀr den medicinska behandlingen inte lÀngre har effekt Àr en hjÀrttransplantationden enda möjligheten till fortsatt liv. Under transplantationsutredningen penetreras patienternas fysiska och psykiska tillstÄnd. För de flesta patienter Àr transplantationsutredningen och acceptansen for hjÀrttransplantation förenad med stress, oro och Ängest.
Kvinnors erfarenheter i samband med mammografiundersokning
Bakgrund: I Sverige erbjuds alla kvinnor under en period av livet regelbundna hÀlsokontroller av brösten med mammografi, bröströntgen. Undersökningarna görs för att kunna upptÀcka och behandla bröstcancer pÄ ett sÄ tidigt stadium som möjligt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors erfarenheter kring mammografi-undersökningar. En metod för systematisk litteraturöversikt för att identifiera, bedöma och sammanstÀlla kunskap frÄn vetenskaplig litteratur genomfördes. MÄlet med den systematiska översikten var att försöka fÄ en sÄ heltÀckande bild som möjligt av var forskningen för nÀrvarande befinner sig inom omrÄdet.
Kognitiv beteendeterapeutisk behandling av stress pÄ individ- och organisationsnivÄ
Denna kvalitativa studie undersöker lÄngvarig effekt (0,5- 1 Är efter avslutad behandling) av KBT-stresshantering i grupp för 12 individer med arbetsrelaterade stressymtom, utförd pÄ Previa, region Stockholm, mottagning: Gullmarsplan, vÄren och hösten 2005. Studiens syfte var att utvÀrdera dessa individers individuella upplevelser och tillÀmpningar av kursens stresshanteringsmetoder, grad av reducering av stressbeteende ett halvÄr respektive ett Är efter kursavslut, samt att ta del av dessa individers erfarenheter av utlösande stressfaktorer i arbetslivet. Studien hade vidare som syfte att undersöka hur stress kan motverkas i arbetslivet pÄ ett tidigt stadium utifrÄn kognitiva och beteendeterapeutiska tillÀmpningsmetoder som beteende- och konsekvensanalys.Studiens resultat visade att utlösande faktorer för stressymtom var för höga krav i arbetet och bristande resurser, brist pÄ anpassad feedback frÄn ledning, omorganisationer och stressande situationer i privatlivet. Respondenterna var genomgÄende nöjda med Previas stresshanteringskurs och upplevde generellt sett att de fÄtt ökad medvetenhet om eget stressbeteende och hur stressen kan minskas utifrÄn alternativa tankar och beteende. De flesta av respondenterna hade inte fortsatt arbeta pÄ egen hand med de stresshanteringsmetoder som ingick i Previas stresshanteringskurs efter kursavslut och efterfrÄgade uppföljning av kursen (som i dag inte erbjuds).
FrÄn Sigurd DahlbÀcks fornforskningar till Norrbottens lÀnsmuseum: en studie i framvÀxten av norrbottnisk identitet under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal
I det förra sekelskiftets Sverige skedde en omfattande regionaliseringsprocess, och med den sökte man bl.a. befÀsta rikets alla lÀn och landskap genom att producera en för de olika aktuella regionerna allomfattande identitet som skulle överbrygga olika sociala tillhörigheter. LÀnen och landskapen framstÀlldes som nationella subkulturer som skulle verka för lojalitet mot staten. Med den hÀr uppsatsen söker författaren ÄskÄdliggöra hur en norrbottnisk identitet vÀxer fram och befÀsts i denna tidsanda, samt hur den processen överensstÀmmer eller skiljer sig frÄn övriga Sverige. För att uppnÄ syftet med uppsatsen belyses instanser och verksamma personer inom kulturvÄrden i Sverige och frÀmst Norrbotten, eftersom det var inom kulturvÄrden som produktionen av identiteter var som intensivast under det aktuella tidsperspektivet.
Faktorer som pÄverkar följsamheten till behandling hos personer med diabetes mellitus typ 2
Bakgrund: Diabetes Àr sjukdom som kan leda till sÀnkt livskvalitet och lidande för personen som drabbats men Àven till höga kostnader för samhÀllet. Behandlingen kan bestÄ av en kombination av lÀkemedel och livsstilsförÀndringar, dÀr sjuksköterskan stödjer vÄrdtagarna genom att undervisa och frÀmja deras empowerment. Forskning visar att det Àr vanligt förekommande att personer med diabetes har lÄg följsamhet till sin behandling vilket kan leda till sÀmre blodsockerkontroll samt ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkar följsamheten till behandling vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt dÀr tolv kvantitativa artiklar sammanstÀlldes.
Den gemensamma reflektionen ? ett redskap i jakten pÄ det utvecklande arbetslagsmötet
Bakgrund: För tvÄ Är sedan Àgde en omorganisation rum pÄ min arbetsplats och tre storaarbetslag splittrades och bildade sex smÄ enheter. I mitt nya arbetslag upplevdesdetta som nÄgot positivt och gruppen hade mycket tankar och idéer om vad viskulle Ästadkomma som arbetslag. Visionen sprack dock tidigt och det Àr dÀrsom detta arbete tar sin början. Hur kan vi skapa en samarbetande kultur, dÀrarbetslagsmötet ges innehÄll, funktion och struktur.Syfte: DÄ organisationen tidigare skuggats av en slags pÄtvingad kollegialitet har dettaarbete till syfte att genom ett fortlöpande arbete med reflektion i arbetslaget, gestruktur och innehÄll Ät arbetslagsmötena och utveckla en samarbetandearbetslagskultur.Teori: För att kunna beskriva mitt arbetslags utvecklingsresa i reflektionens fotspÄrredogör jag för reflektionsbegreppet, sÄvÀl som arbetslaget och dess funktionunder detta avsnitt. DÄ lÀrandet i vÄrt lag Àr centralt redogör jag Àven förerfarenhetslÀrandet och det kollektiva lÀrandet.Metod: Som fullt deltagande observatör och aktör har jag verkat för att införareflektionen i vÄrt arbetslag.
VÄrdpersonalens kunskaper och interventioner av suicidalitet hos Àldre : En beskrivande litteraturstudie
Syftet med denna studie var, att utifrÄn vetenskaplig litteratur, beskriva vilka kunskaper vÄrdpersonalen har och vilka kunskaper de behöver om suicidalitet och suicidpreventiva ÄtgÀrder hos Àldre. Syftet var Àven att granska de valda artiklarnas kvalitet avseende urvalsmetod. Metod: Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design. Femton vetenskapliga artiklar Àr hÀmtade frÄn databaserna Cinahl/PubMed, och frÄn referenslistor. Resultat: Suicidproblematiken Àr i högsta grad ett folkhÀlsoproblem.
Jag vet inte jag bara vet : en studie i hur 6-Äringen skiljer pÄ bokstÀver och siffror
De grafiska formerna pÄ bokstÀver och siffror Àr lika varandra, men dessa symboler har ÀndÄ helt skilda betydelser och anvÀndningsomrÄden. Arbetet i barngrupper stÀrker uppfattningen om att barn ganska tidigt vet om ?krumeluren? Àr en bokstav eller en siffra. Och detta innan de har förstÄelse för bokstÀvers och siffrors anvÀndningsomrÄde.Hur gör 6-Äringen för att skilja symbolerna Ät? Studiens syfte var att undersöka hur stor del av en förskoleklass som kan skilja pÄ bokstÀver och siffror, men Àven att studera hur 6-Äringar gör för att skilja pÄ de grafiska symbolerna.
Motiverande samtals inverkan pÄ diabetespatienter
Bakgrund: Antalet personer med diabetes i vÀrlden ökar stÀndigt. DÄliga levnadsvanor ökar risken för diabeteskomplikationer. VÄrden har ett ansvar att stÀrka patientens motivation och förmÄga till egenvÄrd. Syfte: Undersöka effekten av MI som behandlingsmetod för att hjÀlpa diabetespatienter till förbÀttrad egenvÄrd.   Metod: Litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes i de medicinska databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. I studien inkluderades 10 originalartiklar varav fem var av medelkvalitet och fem av hög kvalitet.
Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en patient med cancer
Bakgrund: I Sverige drabbas mer Àn 50000 personer av cancer varje Är, men det Àr inte bara patienten som drabbas utan Àven alla nÀrstÄende. Ca 35 % av all cancer gÄr inte att bota och vÄrden blir palliativ, vilken syftar till att förebygga och lindra lidandet för patienten och dennes familj. Att vara nÀrstÄende i denna situation framkallar mÄnga olika kÀnslor.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en palliativ patient med cancer.Metod: Studien Àr utförd utifrÄn en kvalitativ ansats och Àr baserad pÄ sex biografier dÀr resultatet har bearbetats med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en patient med cancer tar fram mÄnga motstridiga kÀnslor sÄsom oro, hopp, vanmakt och frid. Vikten av att som nÀrstÄende fÄ bekrÀftelse frÄn sÄvÀl den sjuke som frÄn vÄrden belyses, liksom vikten av att fÄ stöd och hjÀlp frÄn vÄrden för att orka vara den starka som alltid finns dÀr. Betydelsen av familj och vÀnner belyses ocksÄ.Slutsats: Studien visar tydligt att vÄrden mÄste bli bÀttre att i ett tidigt skede möta upp de nÀrstÄende och Àven se deras behov.
Den "bÀsta" tiden? : En litteraturstudie baserad pÄ sjÀlvbiografier om mödrarrs upplevelser av postpartum depression
Bakgrund: 10-15% av alla nyblivna svenska mödrar drabbas idag av postpartum depression, Ă€ven kallat förlossningsdepression. Sjukdomen uppkommer i samband med barnets födelse och utvecklas oftast inom tvĂ„ mĂ„nader efter förlossningen. Postpartum depression pĂ„verkar moderns sjĂ€lvbild och kan skapa problematik i anknytningen mellan modern och det nyfödda barnet.Syfte: Belysa mödrars upplevelser i samband med postpartum depression.Metod: Studien Ă€r baserad pĂ„ sex sjĂ€lvbiografier och Ă€r genomförd utifrĂ„n en kvalitativ ansats dĂ€r resultatet har bearbetats med stöd av en manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Det framkom fem huvudkategorier: Lycka blev en obekant kĂ€nsla, FörvĂ€ntningarna pĂ„ moderskapet uppfylldes inte, En frĂ€mling för sig sjĂ€lv fĂ„ngad i negativa tankar, NĂ€r bĂ€garen rann över samt Ljusa stunder. Ett tydligt fynd Ă€r att mödrarna kĂ€nner stor besvikelse över att förvĂ€ntningarna pĂ„ postpartum perioden inte överensstĂ€mmer med verkligheten samt oförstĂ„else över sina negativa tankar som överrumplade dem.Slutsats(er): Resultatet pĂ„visar att postpartum depression mĂ„ste synligöras bĂ€ttre för att fler mödrar som drabbats ska vĂ„ga söka hjĂ€lp. En bredare kunskap inom vĂ„rden kan möjliggöra att postpartum depression uppmĂ€rksammas bĂ€ttre. Ăven allmĂ€nsjuksköterskor bör lĂ€ra sig att uppmĂ€rksamma sjukdomen för att kunna fĂ„nga upp dessa mödrar i ett tidigt skede..