Det här examensarbetet är utfört på uppdrag av Skanska Väg och Anläggning Region Stockholm/Mälardalen med syftet att inventera byggprocessen vid markupphandling i Tidigt skede och samarbetet mellan BoKlok Housing AB, Skanska Väg och Anläggning och Distrikt Affär.Bakgrunden till arbetet är att Skanska Väg och Anläggning upplever vissa svårigheter i sitt samarbete med sitt dotterbolag BoKlok Housing AB. Samarbetet gäller framförallt framtagandet av kostnadsbedömningar och utförandet av markarbeten som Distrikt Affär och Skanska Väg och Anläggning gör åt BoKlok Housing AB. Svårigheterna uppstår på grund av olika förutsättningar för olika projekt och dålig kommunikation. Det som försvårar problemet ytterligare är att det ingår en tredje part, Affär Distrikt, som är Skanskas nystartade affärsenhet. Affär Distrikt tar fram kostnadsförslaget medan Skanska Väg och Anläggning utför själva arbetet i projekten.Studien har genomförts med fokus på byggprocessen, organisationen och det som i dagligt tal kallas ?tidiga skeden?.

Palliativ vård innebär att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvårdnadsåtgärder för att främja patientens välbefinnande. Palliativ vård ska bedrivas oavsett var patienten vårdas.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vården på kirurgisk akutvårdsavdelning.Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har använts. Från två kirurgiska akutvårdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vård för en sjuksköterska på kirurgisk akutvårdsavdelning, med två underkategorier: innebörden av palliativ vård för sjuksköterskan och kärnan i omvårdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvårdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete.

I Sverige pågår en livlig debatt som rör skydd av egendom från rovdjursattacker. Tamdjursägare upplever att de inte kan skydda sin boskap från angrepp av rovdjur med nuvarande lagstiftning och jägare upplever att de inte kan skydda sina jakthundar från angrepp från främst vargar.I rapporten redogörs för nuvarande gällande lydelse av 28 § jaktförordningen och den föreslagna nya lydelsen.Meningen med rapporten är att belysa de problem som finns runt skyddsjakt och då med anledning av 28 § jaktförordning. Rapporten ska även svara på vad polisen har för uppgifter när misstanke om jaktbrott uppstår.Som källor till rapporten har vi använt oss av internet, rapporter framtagna inom området samt intervju med en miljöbrottsutredare från Östersund.Polisen har en viktig roll i rovdjurspolitiken då det är viktigt att polisen i ett Tidigt skede gör adekvata åtgärder. Spårsäkring är ofta avgörande i dessa brott och då främst teknisk bevisning. En ordningspolis uppgift blir att snabbt spärra av platsen.

Bakgrund och problemformulering: Palliativ vård är en av de mest prioriterade vårdformer som svensk hälso- och sjukvård förväntas att bedriva. Den vilar på en speciell vårdfilosofi som bör ligga till grund för planering och genomförande av vården i livets slutskede. Denna filosofi genomsyras bland annat av WHO:s definition vilket innebär en aktiv helhetsvård i ett skede då patienten inte svarar på en botande behandling. Studier har visat brist på kontinuitet och skillnader i kvalitet och tillgänglighet för den enskilda patienten i livets slut. Mot denna bakgrund har ett vårdprogram i palliativ vård arbetats fram som ska ligga till grund för palliativ vård i Södra Älvsborg.

Denna rapport utgör det avslutande momentet i högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet.Syftet med studien var att undersöka om renoveringsarbeten i projekt av renoverings- och tillbyggnadstyp (förkortat ROT) går att utföra i en annan ordningsföljd än traditionellt och om detta kan minska energianvändningen under renoveringstiden. Studien utfördes hos ett av Sveriges största bostadsaktiebolag, Rikshem, som äger och förvaltar ett stort antal miljonprogramsbyggnader i hela landet i behov av renovering. Studien begränsades därför till miljonprogramsfastigheter och ett studieobjekt inom Rikshems bestånd valdes ut.Tillvägagångssättet var att ta reda på de vanligaste renoveringsåtgärderna för miljonprograms-fastigheter generellt, samt åtgärder för studieobjektet specifikt. Miljonprogrammet byggdes under 60- och 70-talen. P.g.a.

Syftet med kartläggningen är att undersöka förekomsten av olika språkstörningar, hur de uppmärksammas, vilka som samarbetar i processen för att hjälpa barn med språkstörningar samt om det används något särskilt kartläggningsmaterial för att upptäcka barn med språkstörningar. Den metod som har använts för att genomföra kartläggningen är webbenkät. Det var sammanlagt 81 avdelningar som besvarade enkäten och den riktade sig till förskollärare som är verksamma i åldrarna ett till fem. Resultatet visade att fonologiska problem är vanligast bland barn i förskoleåldern samt att det i huvudsak är förskollärare, vårdnadshavare och BHV som uppmärksammar barns språkstörning. De professioner som avdelningarna främst samarbetar med i processen för att hjälpa barn med språkstörningar är logopeder, specialpedagoger och BHV.

Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt är en sårbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsättningar, kognitiva och motoriska nedsättningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen är begränsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur väl de anpassat sig efter sina förutsättningar. Föreliggande uppsats jämförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hälsa enligt SDQ vid 18 års ålder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lägre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelåg skillnader i rapporterade kamratrelationer då de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populära än kontrollgruppen.

Hanzén, Yvonne (2014). Språkstödjande arbetssätt och elevers egen läs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). Speciallärarprogrammet, Språk-, skriv- och läsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Problemområde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lång tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gällande språk, - läs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pågår den egentliga språk-, skriv- och läsutvecklingen redan i förskolan, då barnet är i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne.

Syftet med denna rapport är att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrån två olika perspektiv vilka är elev- och lärarperspektiv. Undersökningarna i min rapport är gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa är gjorda genom intervjuer med lärare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fått fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de två perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrån de resurser som skolan arbetar med.

BAKGRUND: Vård av för tidigt födda barn började i Frankrike där också kuvösen började utvecklas. Sedan dess har det skett en utveckling kring vården av för tidigt födda barn och idag fokuserar vården på familjecentrerad omvårdnad. SYFTE: Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn. METOD: Litteraturstudie med innehållsanalys av 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2000-2009. RESULTAT: Att få ett för tidigt fött barn skapade en mängd olika känslor hos föräldrarna.

Många kvinnor i Sverige känner sig otrygga och rädda för att röra sig utomhus under dygnets mörka timmar. De är rädda för att bli överfallna och skadade. Men den farligaste platsen för en kvinna är i hennes eget hem. Enligt en Amnestyrapport från 2004 anmäldes, år 2003, 22 400 fall av kvinnomisshandel. Drygt 11 000 av dessa skedde i nära relationer.

Miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE har granskats och de delar som skapar ett ekonomiskt ökat värde för fastighetsägaren har lokaliserats i certifieringssystemet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer där de intervjuade personerna fick utveckla sina svar om varför de ansåg att indikatorerna skapar eller inte skapar något värde. Ett betyg för högste ekonomiska värdeökningen enligt BREEAM-SE har sammanställts. Undersökningen tog enbart hänsyn till den ekonomiska värdeökningen för fastighetsägaren och avgränsade undersökning för andra yrkeskategorier. En fördjupning i de indikatorer som skapar ett ekonomiskt värde har begränsats i mån av tid vilket lett till att dels indikatorn energi, inte är helt optimerad vad gäller målpoängen som ska nås för högsta ekonomiska värdet.

Bakgrund: Att vara patient i palliativt skede innebär att kroppen förändras successivt. Kroppen förlorar alltmer sin förmåga att reglera blodcirkulation, puls och temperatur. Individen blir trött och förvirrad. När livets slut närmar sig isolerar sig patienten från omvärlden och endast de närmaste personerna finns kvar nära patienten. Patienten är ensam i sin död där en lätt beröring kan vara viktigare än någonsin.

Den palliativa vården syftar till att lindra fysiskt och psykiskt lidande och bevara den svårt sjuke patientens livskvalité under livets sista dagar. Sjuksköterskans kommunikation påverkar såväl patientens delaktighet och välbefinnande såväl som vårdrelationen dem emellan. En förtroendefull relation kan bidra till ökat välbefinnande för patienten i palliativ vård. För att främja delaktighet så måste sjuksköterskan kommunicera med patient och anhöriga. Den sociala kompetensen har stor betydelse och etablerandet av relationer ses som betydelsefullt, likaså förmågan att visa medkänsla samt att vara vänlig och trovärdig.

När en människa blir sjuk förändras inställningen till mat och dryck och av naturliga orsaker blir den döende patienten allt tröttare och dricker mindre. Vårdpersonalen kan ställas inför svåra etiska beslut gällande hydration. I sjuksköterskan omvårdnadsansvar ingår det att minska patientens lidande och främja välbefinnandet. Syftet var att belysa vätsketillförsel för patienten i det terminala skedet. Metoden som användes var en litteraturstudie.