Att vara anhörigvårdare till en person med Alzheimers sjukdom innebär förändringar inom familjen som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskan kan hjälpa anhörigvårdaren att lättare hantera rollen som vårdare genom att ge adekvat information och stöd. Syftet var att undersöka behovet av stöd och information hos anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där fyra kvalitativa samt tio kvantitativa artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visade på ett stort behov av information och stöd under hela sjukdomsprocessen.

Följande studie genomfördes för att undersöka koncentrationsförmågan hos 15-årigafotbollsspelare. 15-åriga barn kan uppleva stora skillnader i prestation inom sin idrott ochstudien utfördes för att försöka identifiera ålderseffekter och ifall dessa är orsaken till varförvissa fotbollsspelare är bättre på att koncentrera sig än andra. Relativ ålderseffekt menar attbarn som är födda tidigt på året ofta presterar bättre inom sin idrott än barn i samma ålder somär födda sent på året (Baker, Schorer, & Cobley, 2010).Totalt undersöktes 207 fotbollsspelande 15-åringar, av dessa var n= 78 flickor och n= 129pojkar. Dessa individer fick svara på en enkät, TAIS ? Test of Attentional and InterpersonalStyle (Nideffer, 1976) angående deras koncentrationsförmåga som sedan analyserades medhjälp av ett envägs ANOVA och Chi2test.Föreliggande studie visade inget samband mellan spelarnas koncentration och derasidrottsliga nivå.

I denna litteraturöversikt görs en utvärdering av skillnader mellan benigna och maligna tumörer med avseende på genförändringar och ifall dessa skillnader skulle kunna användas diagnostiskt. Få jämförande studier har gjorts mellan benigna och maligna tumörer på gennivå men de som gjorts visar på att det kan finnas vissa gener som skulle kunna skilja dem åt. Tumör-suppressorgenen p53 verkar vara förändrad i flertalet maligna tumörer men inte i motsvarande benigna former. I vissa tumörformer verkar förändringar på p53-genen dock inte vara nödvändigt för att en malign tumör ska utvecklas. FHIT-genen är en misstänkt tumör- suppressorgen som verkar förändras tidigt i tumörutvecklingen och därmed lämpar sig dåligt för att skilja benigna tumörer från maligna.

Introduktion: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige samt dencancerform med högst mortalitet. Patienter med lungcancer upplever en stor symtombörda,som påverkar patienten såväl psykiskt, fysiskt som socialt. Syfte: Litteraturstudiens syfte varatt kartlägga symtomkluster hos patienter med lungcancer med utgångspunkt i The middlerangetheory of unpleasant symptoms. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudiesom följde Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes ilitteratursökningen.

Jag valde att skriva om det lokala brottsförebyggande drogarbete som bedrivs i Piteå. Detta ämne valde jag på grund av ämnets aktualitet och för att samtidigt få en inblick i skolan, socialtjänsten och polisen på den ort jag sedan ska genomföra min aspiranttjänstgöring. Syftet med arbetet är hur man i Piteå arbetar brottsförebyggande för ungdomar som riskerar att hamna i drogmissbruk. Jag har i bakgrunden använt mig av Torstensson & Wikströms rapporter där de beskriver socialtjänsten, skolan och polisen som brottsförebyggare. I min resultatdel har jag intervjuat Thomas Karlsson polis och ungdomsutredare, Hanna Spinell Modig kurator på Strömbackaskolan, samt Maria Lundholm fältassistent.

Det nuvarande Internetprotokollet (IPv4) utvecklades under tidigt 70-tal och har sedandess införande kommit och bli det dominerande protokollet för adresshantering. Vid dess skapelse så fanns det betydligt mindre enheter som behövde kommunicera med varandra. Idag så finns det betydligt fler enheter som behöver kommunicera och IPv4 klarar då inte av att hantera de krav som ställs. IPv4:s uppföljare IPv6 (IPng) står dock redo för att ta över facklan som det dominerande Internetprotokollet. Rapporten fokuserar på Skaraborgs kommuner och hur deras status för Ipv6 implementationen.

Kommande examensarbete berör ungdomar i grundskolans senare år och som valt en tidig idrottsspecialisering. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på huruvida konsekvenserna av en tidig idrottsspecialisering speglar av sig i skolämnet idrott och hälsa. Detta ställs i relation till tidigare forskning inom området samt kursplaner och styrdokument från skolvärlden. Frågeställningarna som ligger till grund för examensarbetet lyder: Vad är elevernas uppfattningar gällande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering? Hur visar sig konsekvenserna mellan tidig idrottsspecialisering och skolämnet Idrott och hälsa? Varför specialiserar sig ungdomar tidigt inom idrotten? Bakgrunden beskriver grundskolans kursplan inom idrott och hälsa samt idrottens policy dokument vidare berör bakgrunden även tidigare forskning som gjorts inom närliggande område.

Det här är en kvalitativ studie som handlar om arbetsgruppens upplevelse av att ha plusjobbare tillkomna i sin grupp. Plusjobb är ett arbetsmarknadspolitiskt program som sträcker sig över en tidsbegränsad period och syftar till att integrera långtidsarbetslösa individer i arbetslivet. Undersökningarna i denna studie, som är utförda med intervjuer och olika relevanta teorier, pekar på att det finns ett antal variabler som påverkar arbetsgruppens upplevelser av plusjobbarens tillkomst. Roll- och gruppteorier sätter stor prägel på denna studie. Det har visat sig att hur en plusjobbare kommer in i gruppen beror mycket på plusjobbarens personliga egenskaper samt hur väl fungerande arbetsgruppen är sedan tidigare.

Sverige är ett land som tidigt startade ett offentligt pensionssystem med målet att alla skulle ha en inkomst och inte bara bidrag vid pensionering. I omgångar har staten reformerat det svenska pensionssystemet, då de ekonomiska och demografiska förutsättningarna förändrats, för att det ska vara hållbart i längden. På senare år har även pensionsåldern blivit en viktig fråga då vi sett en ökande medellivslängd och lägre barnafödande. I den här uppsatsen vill vi se vilka ekonomiska effekter individen får när pensionsåldern förskjuts från 65 år till 70 år. För att jämföra skillnaden mellan olika individer har vi valt att studera en låginkomsttagare och en höginkomsttagare.

Sjuksköterskor är en utsatt yrkesgrupp som ofta drabbas av utbrändhet eftersom de arbetar under stor psykisk och fysisk press. Sjuksköterskor konfronteras dagligen med andras sjukdom och detta kan leda till att de blir mindre uppmärksamma på den egna hälsan. Hälso- och sjukvården har under de senaste åren genomgått stora organisatoriska förändringar som medfört neddragningar, brist på personal och ökade krav på sjuksköterskors effektivitet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sin egen utbrändhet. Nio artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i tre slutkategorier: att vara otillräcklig och frustrerad men ändå tvingas leva upp till förväntningar, att inte vara respekterad, bekräftad eller förstådd samt att vara totalt utmattad och inte ha något kvar att ge.

Bakgrund: Enligt tidigare forskning leder oinfriade förväntningar hos en nyanställd till sämre arbetsprestation och slutligen till frivillig avgång. Vi har i vår undersökning sett närmare på vilken betydelse förväntningar har för den nyanställdes arbetsupplevelse, då vi tagit utgångspunkt i bland annat Vrooms förväntningsteori. Undersökningen har gjorts på en av våra egna arbetsplatser, då vi upplevde att många av de nyanställda tidigt valde att lämna organisationen och vi såg ouppfyllda förväntningar som en möjlig anledning till detta Syfte: Vårt syfte med arbetet är att genom ett begränsat antal intervjuer på fallföretaget, ta reda på om de nyanställdas förväntningar inför det nya arbetet motsvarar den verklighet de sedan möter. Detta för att kunna skapa en förståelse för vilken betydelse annonsen och anställningsintervjun har för den nyanställdes förväntningar. Metod: Vi har genom en kvalitativmetod gjort en intervjuundersökning på vårt fallföretag. Resultat: Vi kom i studien fram till att den anställde genom anställningssamtalet fått en realistisk bild av vad arbetet skulle gå ut på.

Föräldraskapet är en upplevelse som de flesta ser fram emot, men ibland uppstår komplikationer. Barnet behöver extra vård och föräldrarnas föreställningar kring tiden med det nyfödda barnet blir omkullkastade. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrarnas upplevelse av att deras nyfödda barn vårdas på neonatalavdelning. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning inom området sammanställs. Använda databaser för sökningen av artiklar är Elin@Kalmar, Cinahl och PsychInfo.

För att hjälpa personer med funktionshinder som är arbetslösa och/eller sjukskrivna tillbaka ut i arbetslivet arbetar Arbetsförmedlingen (AF) med arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters insatser med arbetslivsinriktad rehabilitering. För att studera det intervjuades sju arbetsterapeuter, verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Utifrån studiens syfte utvecklades en intervjuguide. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans system för innehållsanalys och ledde fram till fyra teman ?Arbetsterapeuters roll vid arbetslivsinriktad rehabilitering?, ?Arbetsterapeuters insatser och arbetsuppgifter?, ?Arbetsterapeuters utvärderingar av resultaten vid rehabilitering? och ?Arbetsterapeuters beskrivning av mål inom arbetslivsinriktad rehabilitering?.

Bakgrund: En moder som lider av post partum depression har svårare att knyta an till sitt barn. Barnets kognitiva och känslomässiga utveckling kan då hämmas. Det är viktigt att tidigt upptäcka dessa mödrar för att på så vis kunna erbjuda stöd och förkorta moderns sjukdomstid. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till mödrar med post partum depression. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

SammanfattningSyftet med studien är att ge förståelse för hur arbetet kan se ut på ungdomsinstitutioner genom att försöka ge en bild av professionellas arbetsmetoder, rutiner, tillvägagångssätt samt ge en insikt i hur de resonerar kring vad ?det goda mötet? innebär för demArbetsprocessen började med att kontakta institutioner och planera för intervjuarbetet. Vi fick fem intervjutillfällen på tre olika institutioner. Efter att ha skrivit ut intervjuerna urskilde vi det talande, koder och indikatorer, som nyckelord. Utifrån det skapade vi teman vilka gav oss det vi sökte men även information utöver vår frågeställning.