Idag kan sjukvården rädda livet på allt fler människor. Dessa personer kommer till slut hem och kan många gånger ha avancerade vårdbehov. Om personen har behov av ventilatorbehandling i hemmet är det personliga assistenter som arbetar hemma hos vårdtagaren/personen. Det finns få svenska studier som fokuserar på arbetssituationen för de personliga assistenterna. Dessa har ett mycket stort ansvar i kombination med att de samtidigt har lägst utbildning.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån studenterna uppfattar att de har fått kunskaper kring utvecklingssamtal och åtgärdsprogram under sin utbildning samt vilka kunskaper det är som lyfts fram.Genom en enkät till studenter på Uppsala universitet samt en gruppintervju av lärarstudenter har studien velat kartlägga i vilken mån studenter upplever att deras utbildning har gett dem kunskap kring arbetet med utvecklingssamtal och åtgärdsprogram.Under 2008 gjordes en undersökning av utexaminerade lärare avseende hur väl lärarutbildningen har förberett dem för läraryrket. Svaren presenteras i propositionen för den nya lärarutbildningen och den uttrycker stor osäkerhet kring arbetet med utvecklingssamtal. Av undersökningen framgår det att 44 % inte alls känner sig förberedda att handskas med utvecklingssamtal (SOU:2009).Min undersökning ämnade fortsätta utreda studenters uppfattning kring detta ämne samt att lyfta frågan då vi nu till hösten står inför en ny lärarutbildning. Av resultatet framgår det att lärarstudenter uppfattar att det teoretiska innehållet av utvecklingssamtal och åtgärdsprogram lyser med sin frånvaro och är bristande inslag i utbildningen. Viktiga slutsatser av detta resultat är att frågan kring innehåll och arbetet av utvecklingssamtal och åtgärdsprogram bör få ta en större del av utbildningen.

Syfte Syftet med studien är att kritiskt analysera hur ?utbildning till entreprenörskap? talas om, vilket samhälle som konstrueras, samt hur eleven konstrueras som subjekt i samband med den svenska gymnasiereformen som antogs av riksdagen 2009. Syftet ligger till grund för följande frågor: ? Vilka diskurser artikuleras i talet om utbildning till entreprenörskap? ? Vilket samhälle konstrueras inom ramen för dessa diskurser? ? Hur konstrueras eleven som subjekt inom ramen för dessa diskurser? ? I vilken relation står diskurserna i den nutida gymnasiereformen till 1990-talets svenska skolreform?Teori och metodStudien tar sina teoretiska och metodlogiska utgångspunkter i den kritiska diskursanalysen. Ett foucauldianskt perspektiv ligger till grund för förståelsen av diskurs och subjekt i relation till koncepten regementalitet och hegemoniska diskurser.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsledaren inom äldre- och handikappomsorgen definierar begreppet omsorg och vad de i sitt dagliga arbete anser utgöra omsorg. Intervjuer gjordes med sex arbetsledare inom äldre- och handikappomsorgen i en kommun i Norrbotten. Eftersom det i kommunen förekommer arbetsledare med olika utbildningsbakgrund så speglas detta i urvalet av informanter. Hälften hade social omsorgsutbildning och hälften annan utbildning, detta för att få ett bredare perspektiv på begreppet. Resultatet gav inte någon enhetlig definition av begreppet som beskrevs som svårdefinierat eftersom det omfattar ett stort område.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i handledning.

Examensarbetet undersöker barn och lärares syn på skolformsbytet från ?I Ur och Skur?-förskola/skola till kommunal skola. Resultaten grundar sig på kvalitativa intervjuer med 10 barn i två åldersgrupper, tidigare ?I Ur och Skur?-pedagoger samt nuvarande lärare i den kommunala skolan. Undersökningen består av reflektioner från barn och vuxna vad gäller skillnader mellan tidigare utomhusbarn och barn i den kommunala skolan bland annat i fråga om kunskaper, koncentrationsförmåga och inställningar till utomhusvistelse.

Caritasmotivet är kärnan i den vårdvetenskapliga värdegrunden. Det innebär att motivet för vårdandet är medmänsklig kärlek, medlidande och barmhärtighet. God vård utgår från ett genuint intresse att lindra patientens lidande och värna om dennes värdighet. Vårdandet är mer än vårdåtgärder och behandling. Det finns en efterfrågan av att kunna mäta och utveckla kvaliteten på omvårdnaden.

Syftet med min studie har varit att undersöka hur undervisning organiseras och genomförs i landets fängelser. För att få svar på detta har jag intervjuat två lärare, en verksam i dag och en verksam för fyra år sedan. Frågorna har utformats för att få en förståelse av hur lärarrollen ser ut i de olika organisationerna. Jag har valt att göra både en kvalitativ insamling av data via intervjuer och en kvalitativ analys genom meningskategorisering. Min studie är av jämförelsekaraktär.

Den nationella värdegrunden lagstadgades 2010 och denna studie undersöker hur den har implementerats och används inom särskilda boenden inom äldreomsorgen och hur den har påverkat verksamheterna. I den nationella värdegrunden utgår lagen ifrån att alla ska se vårdtagaren och ge denna ett värdigt liv och välbefinnande. Genom denna lag ska vårdtagaren kunna påverka sin egen vård, och även som närstående kunna göra sin åsikt hörd. Utbildning av personal ska ske och Socialstyrelsen tillhandahåller material till genomförandet.Syftet med undersökningen är att undersöka vilka erfarenheter enhetschefer har av implementering och användning av den nationella värdegrunden inom äldreomsorg.Valet blev att göra en kvalitativ studie som gjorts genom att intervjua sex enhetschefer inom äldreomsorgen. En intervjuguide som bygger på frågeställningar ur värdegrundsperspektiv är grunden till intervjun.

Detta är en kvalitativ studie om tre ungdomar i åldrarna 19-25 år som är arbetslösa och tre som har fått arbete hemmahörande i tre kommuner i Norrbotten. De teoretiska begrepp som används är sociala nätverk, socialt kapital, social uteslutning och anställningstrygghet samt studier av Willis (1983), Bolinder (2006), Piippola (2010) och Håkansson (2011). Syftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse och attityder till arbete, arbetslöshet, utbildning och framtid samt vad finns det för faktorer som leder till arbete.De flesta av informanterna lider av arbetslösheten och de som nyligt erhållit arbete värderar det högt och det kan möjliggöra ett eget boende. De tillfälliga och deltidsarbeten som finns tillgängliga för ungdomar hindrar dock vuxenblivandet och skjuter upp framtida inkomster, föreningsdeltagande och egen familjebildning. Arbetslöshet och låga inkomster gör det svårare att komma in på bostadsmarknaden.

Forskning visar att misshandlade kvinnor kommer i kontakt med sjukvården först av alla samhällstjänster och därför har sjuksköterskor en viktig roll att identifiera och hjälpa dessa kvinnor. Dock är dessa möten påfrestande och ställer krav på sjuksköterskor att kunna möta kvinnornas behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med misshandlade kvinnor. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och detta resulterade i fyra slutkategorier: Att känna sig ledsen och psykiskt utmattad, Att stödja med information och ett gott bemötande, Att bli frustrerad och distansera sig känslomässigt och Att känna en skyldighet att ta på sig kvinnornas problem. Sjuksköterskor hade olika förhållningssätt för att kunna hantera situationen och upplevde ett behov av utbildning inom området.

Syftet med studien är att undersöka hur de svenska humanitära organisationerna Tam-Tam, PMU, SoUG samt Barnfonden bedriver/vill bedriva socialt arbete för att främja barns rätt till utbildning och skolgång i Togo. Vidare ämnar studien ta reda på om faktorer som bemötande och förhållningssätt har någon betydelse i deras sociala arbete i landet. Utöver detta önskar studien granska om organisationerna använder sig av olika tillvägagångssätt gällande kön i det sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med nämnda organisationer. I resultatet framkommer det att organisationernas sociala arbete med att främja barns rätt till skola och utbildning utformas på olika sätt.

Adler, Ann-Christiné (2009). Mötet mellan lärare och föräldrar ? en undersökning av lärares och föräldrars upplevelser av de informella samtalen med varandra. (The meeting between teachers and parents - An examination of teachers and parents experiences of the informal talks with each other). Lärare har ett stort uppdrag som innefattar många olika former av arbetsuppgifter. En uppgift är att samarbeta med föräldrar.

Bakgrund: Sjuksköterskor är en viktig länk i omvårdnaden kring den traumatiskt skallskadade patienten och dennes anhöriga. Den tidigare forskningen inom området har visat hur viktigt bemötandet och anhörigmedverkan är för patientens tillfrisknande. De kognitiva problem som ofta uppstår hos en traumatisk skallskadad patient är också de som är svårast att bemöta och behandla. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning, som beskriver sjuksköterskors roll i omvårdnadsarbetet av traumatiskt skallskadade patienters speciella behov av omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med 13 empiriska artiklar.

Therapeutic Assessment with Children (TA-C) är en utrednings- och behandlingsmetod som på ett uttalat och strukturerat sätt tar med familjen och barnet under hela utredningen för att fånga underliggande strukturer som bidrar till beteenden. Utredning och behandling flätas in i varandra. Denna kombination väckte mitt intresse till att närmare undersöka denna relativt nya metod genom att inom ramen av detta arbete, utreda en familj som jag hade haft en fungerande kontakt med. Utvärderingen med föräldrarna visade att de främst uppskattade möjlighet att få vara med under alla delar av utredningen. Testsituationerna blev synliga då föräldrarna tillsammans med familjeterapeut observerade barnet och psykologen bakom en enväggsspegel och kopplade det som hände i testrummet till vardagssituationer. Föräldrarna var kollaboratörer, observatörer och tolkare av de psykologiska testen tillsammans med utredarna.