Sök:

Sökresultat:

18452 Uppsatser om Tidigare skolćren - Sida 63 av 1231

Var tid har sin Hamlet : - En semiotisk studie av Hamletaffischer

I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjÀs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer frÄn 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger frÀmst pÄ det aktuella anslaget frÄn 2008 Ärs produktion pÄ Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehÄller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjÀsens handling ger en naturlig ingÄng till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer.

Första chefsrollen - Det Àr vÀgen som Àr mÄlet

Information har samlats in frÄn 11 st nyblivna cheferinom bÄde den privata och offentliga sektorn.Gemensamt för de hÀr informanterna Àr att debefinner sig pÄ sin första chefsroll och dÀrmed ej harnÄgon tidigare erfarenhet av att leda mÀnniskor i enarbetssituation.Vi har kommit fram till att det finns vissa svÄrighetersom individen stöter pÄ nÀr den tar steget till att blichef. Det finns vissa skillnader i vad de förvÀntar sigatt rollen kommer innebÀra jÀmfört med hur det blir ipraktiken. Det som frÀmst skiljer sig Àr att denadministrativa delen av arbetet upptar en större del ÀnvÀntat, vilket pÄverkade vÄra informanter negativt.LikasÄ Àr man inte helt förberedd pÄ att fatta tyngrebeslut som har en mer personlig inverkan pÄ de sompÄverkas. Faktorer som pÄverkar den nya chefen införsitt arbete Àr frÀmst möjligheten till att ha fÄtt följaden tidigare chefen vars position de nu besitter.LikasÄ har ledarskapsutbildning lagt en bra grund förförstÄelsen av komplexiteten i den situation manbefinner sig i som chef..

LÀroboksbaserad eller lÀrobokslös matematikundervisning? : En inblick i hur lÀrare i grundskolans tidigare Är resonerar vid val av undervisningssÀtt

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare i grundskolans tidigare Är resonerar vid valet att undervisa lÀroboksbaserat eller lÀrobokslöst i matematik. Undersökningen riktar sig till lÀrarstudenter och verksamma lÀrare som arbetar med matematikÀmnet. Matematik Àr ett aktuellt Àmne i dagens utbildningsdebatt, framförallt angÄende lÀrobokens vara eller icke vara i undervisningen. FrÄgestÀllningarna i denna undersökning berör vilka faktorer, och hur dessa faktorer, pÄverkar lÀrarnas val att undervisa lÀroboksbaserat eller lÀrobokslöst. Hur pÄverkar nÀmnda faktorer arbetssÀttet, samt vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀroboksbaserad och lÀrobokslös matematikundervisning.

Skolkuratorns handlingsutrymme : En kvalitativ intervjustudie

Tidigare forskning gÀllande skolkuratorer har visat att deras roll pÄ skolan Àr oklar och att deras arbete Àr relativt oreglerat. Den tidigare forskningen som gjorts, sÀrskilt i Sverige, Àr begrÀnsad och det finns mycket att utforska pÄ omrÄdet. Skolkuratorns handlingsutrymme Àr en aspekt av omrÄdet som Àr relativt outforskat. Syftet med studien Àr att undersöka skolkuratorns upplevelse och tolkning av sitt handlingsutrymme i sitt yrkesutövande. Studien har en kvalitativ inriktning.

Kvinnor med ADHD : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av att leva med ADHD

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

FrÄn produkt till processinriktat arbetssÀtt

Tidigare har slöjden varit mer inriktad pÄ produktion. Med vÄr senaste lÀroplan har slöjdprocessen fÄtt en betydande roll. Vi Àr medvetna om att pedagogiska förÀndringar sker lÄngsamt, men med vÄr enkÀtundersökning vill vi se om elever Àr delaktiga i processen och om lÀrarna arbetar utifrÄn skolverkets kursplan 2000. Vi vill Àven se om lÀrarna arbetar med den förstÄelseinriktade kunskapen. Vi har vÀnt oss till 100 elever och 10 lÀrare som arbetar i Är 5 med slöjd.

FrÄn bilder till barns sprÄk

Med ett tidigare temaarbete som inspiration, dÀr jag lyssnade pÄ barn som samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat sprÄk. DÀr vÀcktes frÄgan om man med hjÀlp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns sprÄk. Tidigare forskning pÄvisar vikten av kreativitet och möjligheten att samtala för att barns sprÄkutveckling ska kunna ske. Det visar Àven att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt sprÄk genom att samtala om bilder.

Ungdomars alkoholvanor : En studie av gymnasieungdomars dryckesmönster i en gymnasieskola

I denna uppsats studeras gymnasieungdomars alkoholvanor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om alkoholvanor pÄ en gymnasieskola i Stockholm och mer specifik bemÀrkelse undersöka om programinriktning respektive kön, har nÄgon effekt pÄ vad, hur mycket och hur ofta man dricker alkohol. Huvudresultaten i min undersökning Àr att 75 % av bÄde flickor och pojkar konsumerar alkohol. Flickor föredrar vin medan pojkarna föredrar öl. Det som skiljer sig hos flickor och pojkar Àr att flickorna dricker oftare men mindre per tillfÀlle medan pojkarna dricker mindre ofta men mer alkohol per tillfÀlle.

Estetik i klassrummet : En studie om lÀrares syn pÄ och arbete med estetik

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare insikt i hur klasslÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus Àr inriktad pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring hur estetiska verktyg anvÀnds inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i Ärskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjÀlp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lÀrare frÄn tre olika skolor. Resultatet visade att en övervÀgande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta sÄg mÄngainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svÄrigheter i de teoretiska Àmnena.

IntÀktsdrivare pÄ GekÄs i Ullared. En fallstudie av Skandinaviens omsÀttningsmÀssigt största butik

Bakgrund och syfte: Under andra halvan av 1900-talet har ekonomistyrningen genomgÄtt en rad förÀndringar och utveckling. FrÄn att under första halvan fokuserat pÄ kostnadskontroll och nogsamt budgetarbete gick man senare över i strikt planering av resursanskaffning vilket i förlÀngning kom att handla om att reducera olika former av spill i alla moment, sÄvÀl abstrakta som konkreta. Under 1990-talet var vÀrdeskapandet det som stod i centrum, dock med kostnaderna i fokus, vilket bara förklarar ena delen av vÀrdeskapandet. 2005 fick begreppet intÀktsdrivare en ny innebörd dÄ en studie av Shields och Shields lade fram en modell som sökte förklara vad som driver intÀkter och dess egenskaper, vilket ger en mer komplett bild av vÀrdeskapande dÄ man nu Àven tar den andra delen i beaktande. Föreliggande uppsats syftar till att stÀrka (eller försvaga) denna modell genom att undersöka hur GekÄs i Ullared som stort och framgÄngsrikt företag arbetar med utvalda intÀktsdrivare.

Kunskap Àr makt, och med makt kommer ansvar? : En experimentell underso?kning om kunskapens betydelse vid tillskrivande av moraliskt ansvar

Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur mÀnniskor faktiskt verkar tÀnka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent mÄste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkÀter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser.

Undervisning i naturvetenskap i de tidiga skolÄren : LÀrares syn pÄ kunskap och utomhusundervisningens betydelse för lÀrandet

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren anvÀnder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade Àmnena. Vad lÀrarna anser vara viktigt kursinnehÄll och till vad eleverna ska kunna anvÀnda sina kunskaper i naturorienterade Àmnen Àr ocksÄ frÄgor vi valt att belysa. Undersökningen bygger pÄ Ätta intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, dÀr alla lÀrare undervisar i No. LÀrarna har svarat pÄ frÄgor om centralt kursinnehÄll och varför det Àr viktigt att eleverna fÄr kunskaper i naturvetenskap, de har ocksÄ delat med sig om sina tankar och Äsikter om utomhusundervisning. I studien stÀlls empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom omrÄdet.De flesta har en positiv instÀllning till utomhusundervisning.

Vilka variabler pÄverkar företagens personalredovisning? : En studie av fem svenska företags Ärsredovisningar under de senaste tio Ären

Syftet med uppsatsen var att försöka hitta förklaringar till personalredovisningens utformning. Detta testades utifrÄn nÄgra valda variabler med hjÀlp av hypoteser. Vi har arbetat fram hypoteserna med utgÄngspunkt frÄn resultat av tidigare forskning inom Àmnet. Förutom att redogöra för tidigare forskning har vi Àven presenterat lagreglerad information och grundlÀggande begrepp för att ge lÀsaren mer information om Àmnet. De företag vi har valt att studera har varit Ericsson, NCC, Skandia, Swedbank och Telia.

Viltolyckor : Hur man förebygger viltolyckor

Denna studie riktar in sig pĂ„ att finna vĂ€gar pĂ„ hur samhĂ€llet kan pĂ„verka bilister, vĂ€gar och viltstammar pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att risken för att allvarligt skadas eller dödas vid en kollision med en Ă€lg minskar. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka utbredningen av viltolyckor i Örnsköldsviks kommun samt att finna vĂ€gar pĂ„ hur det lokala samhĂ€llet kan förebygga dessa olyckor. De kĂ€llor jag framför allt anvĂ€nt mig av Ă€r hĂ€ndelserapporter och minnesanteckningar insamlade ifrĂ„n Örnsköldsviks kommun. Jag har dessutom anvĂ€nt mig utav statistik ifrĂ„n NaturvĂ„rdsverket samt vĂ€gverket. För att analysera kĂ€llmaterialet har jag anvĂ€nt mig av en kvantitativ metod för att pĂ„visa tendenser i polisrapporteringen.

Rör pÄ dig, sÄ mÄr du bÀttre : En kvalitativ undersökning om lÀrares uppfattnignar om hÀlsa

Varje dag kan du i nÄgon av vÄra största kvÀllstidningar lÀsa om hÀlsa, utrymmet för hÀlsa har ökat bÄde i media och samhÀllet. HÀlsa som begrepp Àr bÄde brett och svÄrdefinierat och har Àven förÀndrats genom Ären. Den forskning som finns sedan tidigare pekar pÄ att undervisning om hÀlsa frÀmst fokuserar pÄ de fysiologiska delarna av hÀlsan. Denna studies syfte har varit att undersöka vad idrottslÀrare har för uppfattningar om hÀlsa och hÀlsoundervisning.Metoden som anvÀnts har varit kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i Idrott & hÀlsa pÄ högstadiet. Mitt resultat visar att lÀrarna ser hÀlsa utifrÄn ett salugent synsÀtt, deras beskrivningar av vad de vill att eleverna skall lÀra sig om hÀlsa pekar ocksÄ pÄ ett salugent synsÀtt.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->