Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att lÀsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, dÀr jag ville undersöka om de tvÄ trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgÄngspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för förestÀllningar inom Gud-Àr-död-teologin med betoning pÄ Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för förestÀllningar inom den rysk-ortodoxa teologin.Vidare formulerade jag frÄgan: Kan man lÀsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjÀlp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus pÄ Ruard Ganzevoorts anvÀndning av termen.Resultatet Àr att man faktiskt kan lÀsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. BÄde Raskolnikov och Sonja har fÄtt nÄgot i utbyte av varandra och sÄlunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare prÀglades av en övermÀnniskoteori och förestÀllningen om att Gud kanske inte finns, har pÄverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar.

Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av Sandviken Energi ElnÀt AB, i syfte att kontrollera och uppdatera selektivplanerna för en utav deras mottagningsstationer. Tidigare relÀskyddsinstÀllningar för stationerna pÄ nÀtet Àr nÄgot som följt med sedan gammalt och insyn i huruvida dessa stÀmt överens med de verkliga förhÄllandena har saknats.Data för arbetet har samlats in frÀmst frÄn Sandviken Energis kartsystem Meldis vad gÀller ledningslÀngder, transformatordata och underliggande nÀt. Data har Àven samlats in frÄn tidigare selektivplansberÀkningar pÄ det aktuella nÀtet samt de aktuella relÀskyddsinstÀllningarna.I arbetet sÄ förklaras de grundlÀggande principerna för relÀskyddsteori, aktuella regler och standarder inom Àmnet samt grundprinciperna för selektivitet. Arbetet förklarar Àven de berÀkningar som behöver genomföras för att kunna ta fram styrparameterar att anvÀnda vid framtagning utav relÀskyddsinstÀllningar.BerÀkningar för kortslutningsströmmar i nÀtet har skett enligt SS-EN 60909-0 och har genomförts i Excel. UtifrÄn de framrÀknade maximala och minimala kortslutningsströmmar, samt insamlad data över nÀtet har ett förslag för nya relÀskyddsinstÀllningar tagits fram.

Sammanfattning Denna undersökning Àr ett resultat av vÄrt intresse av att sÀtta oss in i hur man kan utforma ett livskunskapsarbete i grundskolans tidigare Är och varför man bör arbeta med dessa frÄgor. Vi har Àven valt att studera vad ett sÄdant arbete kan ge för resultat. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom intervjuer och observationer. Dessa Àr genomförda pÄ tre grundskolor i södra Sverige. Genom denna undersökning fann vi att skolorna Àr fria att sjÀlva utforma sitt livskunskapsarbete men att de till stor del anvÀnder sig av nÄgra specifika lÀromedel.

VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur fem lÀrare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare Äldrar. Vi undersöker ocksÄ hur lÀrarna anvÀnder skolans nÀrmiljö till det. Vi hoppas att fÄ fler och nya idéer kring hur lÀrare kan anvÀnda sig av omvÀrlden och erfarenheter i matematikundervisningen. VÄrt slutgiltiga mÄl med undersökningen Àr att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vÄr egen undervisning som lÀrare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lÀrare i skolans lÀgre Äldrar.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur ett innovationsdrivetföretag hanterar en förÀndring som dess bransch genomgÄroch framförallt vilka följder detta fÄr. VÄrt valda fallföretag Àr Autoliv, ett företag inombilsÀkerhetsbranschen. Denna uppsats studerar AutolivResearch och dess kontaktytor mot övriga organisationen ochdess omvÀrld. Representanter för dess olika produkter ochutvecklingsavdelningarna har intervjuats, men Àven tidigareanstÀllda, för att fÄ en bÀttre uppfattning om hur olikafenomen vuxit fram. Företag som vÀljer att göra en relaterad diversifiering somrespons pÄ en förÀndring pÄ marknaden kan under vissaomstÀndigheter hamna i en identitetskris.

Tre inspelningar av svÀvare av modellen IH-6 jÀmfördes med inspelningar av tre olika bÄttyper. Lyssningstest genomfördes pÄ LuleÄ tekniska universitet dÀr försökspersonerna fick jÀmföra och uppskatta vilket ljud de tyckte skulle vara mer störande att lyssna pÄ under en lÀngre tid. Försökspersonerna fick ett scenario som de skulle tÀnka sig in i medan de lyssnade pÄ ljuden. Lyssningstesterna var ett sÄ kallat AB7-test, som innebÀr att försökspersonen fÄr skatta hur mycket bÀttre ett ljud Àr Àn ett annat. Testerna visar att tomgÄngskörning av svÀvare var det som uppfattades som mest störande under en lÀngre tid jÀmfört med olika bÄtar som gick pÄ tomgÄng.

Huvudsyftet med denna studie Àr att mÀta sambanden mellan de svenska indikatorerna DVIS samt Konjunkturbarometern HushÄll gentemot Stockholmsbörsen, och jÀmföra resultaten mot observationer frÄn tidigare studier pÄ utlÀndska marknader. Studien belyser samtidigt svÄrigheterna med att mÀta marknadssentiment pÄ ett sÄdant sÀtt som efterstrÀvas för att kunna förklara irrationella marknadsrörelser eller uppkomsten av bubblor. För att uppnÄ huvudsyftet analyseras mÄnadsvisa medelvÀrden mellan 2001 och 2008 genom bivarat analys, dÀr de tidigare nÀmnda indikatorerna, som antas motsvara marknadssentimentet, jÀmförs mot OMXS30 samt fyra urval av aktier, som representerar aktiemarknadens avkastning. Totalt analyseras 40 aktier utifrÄn omsÀttning och börsvÀrde. Signifikanta samband pÄtrÀffas mellan bÄda indikatorerna och Stockholmsbörsens utveckling, vilket givet antagandet att dessa speglar marknadssentiment indikerar att marknadspsykologi har en vÀsentlig pÄverkan pÄ aktiemarknadens prisnivÄ.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i verksamma lÀrares förestÀllningar och förhÄllningsÀtt kring genus. Samt skolans syn pÄ begreppet och vilka faktorer som pÄverkar arbetet kring genus. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr: ? Vilka förestÀllningar har lÀrarna kring genus och hur förhÄller sig de till detta? VÄra underfrÄgor Àr: ? Vilka svÄrigheter anser lÀrare att det finns för att arbeta genusmedvetet? ? Vilket stöd ges Ät genuspedagogik i skolan för lÀraren? Vi har utgÄtt frÄn Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lÀrare anser att genus Àr ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet i studien visar att lÀrarna arbetar vÀldigt hÄrt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv.

Syftet med studien Àr att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppvÀxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frÄgan har vi anvÀnt oss utav sjÀlvdeklarationsenkÀter som respondenter har besvarat vid 15 Ärs Älder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundÀrdata frÄn Karolinska Institutet som har genomförts pÄ tvillingar, vilka har följts upp under flera Är. Denna studie utgÄr dock enbart frÄn sjÀlvdeklarationsrapporterna frÄn 15 Ärs Älder. UtifrÄn syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar:Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppvÀxten och sjÀlvdeklarerade antisociala beteenden vid 15 Ärs Älder bland svenska ungdomar?  Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori.

Under sjuksköterskeutbildning har diskussioner kring familjen och dess roll inom vÄrden förts. Familjen har dock för oss förblivit ett diffust begrepp eftersom vi saknat en tydlig definition pÄ vad en familj Àr. VÄrt syfte blev dÀrför att klargöra begreppet familj och dess komplexitet ur ett omvÄrdnadsperspektiv samt att studera familjebegreppet inom barnsjukvÄrden. Inriktningen mot barnsjukvÄrd gjordes dÄ vi uppfattat familjen som central dÀr. För att uppnÄ vÄrt syfte valdes en begreppsanalysmodell av Walker och Avant.

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lÀrare utifrÄn rÀttningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framÄt i sin skriftsprÄksutveckling. VÄr bakgrund bygger till stor del pÄ tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftsprÄk. Studien genomfördes vid tvÄ grundskolor i SkellefteÄ kommun samt tvÄ grundskolor inom GÀllivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en pÄ respektive skola med lÀrare frÄn grundskolans tidigare respektive senare Är. För att fÄ insikt i lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.

I detta arbete har CFD tillÀmpats för att simulera flödet i ett vattenkraftverk. CFD Àr en numerisk berÀkningsmetod för simulering av strömningsprocesser. Flödet i ett vattenkraftverk Àr turbulent och icke- stationÀrt, vilket gör simuleringarna till en utmanande uppgift. Syftet var att simulera flödet genom inloppstuben och spiralen i en modell av Hölleforsens turbin. För undersöka hur simuleringarna bör utformas, var syftet ocksÄ att simulera ett testfall med turbulent rörströmning.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framÄtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhÄllande till elevernas framtida lÀrande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehÄllsmÀssig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmÀrksammat att IUP Àr mer tillbakablickande och nulÀgesbeskrivande Àn framÄtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger pÄ eleven och förÀldrarna. Resultatet av vÄr undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte Àr tillbakablickande och nulÀgesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framÄt i tiden.

Denna studie gÄr ut pÄ att undersöka vilka mediekanaler unga förstagÄngsvÀljare anvÀnde sigav för att fÄ politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet Àr ocksÄ attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande kÀllan förpolitisk information, stÄr sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievÀrld vilever i idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utifrÄn Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagÄngsvÀljare och sociala medier. Metoddelen Àr kvantitativ iform av en frÄgeundersökning med gymnasieelever som lÀser sista Äret pÄ gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagÄngsvÀljare fortfarande anser att de traditionella medierna,frÀmst TV, Àr de viktigaste för deras politiska information. Det framgÄr ocksÄ i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valÄr.

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank Àr betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. DÀrför Àr det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska vÀlja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mÀtt dess anseende ur ekonomiska mÄtt i form av eget kapital, totalt kapital samt Àven antal introduktioner, vilket sÄledes kan hÀrledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mÀtning av investmentbankers anseende, sÄ som ledning, styrelse, branschkunskap, Älder och tidigare prestationer borde kunna pÄverka dess anseende.Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som vÀsentliga nÀr de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion pÄ den svenska marknaden?Uppsatsens syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende.