Uppsatsen handlar om lÀrares beskrivningar av sina kompetenser och syn pÄ matematik. VÄrt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslÀrare för de tidigare Ärens utbildning i matematik och deras sÀtt att undervisa i Àmnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslÀrare som undervisar i de tidigare skolÄren. Empirin har analyserats för att fÄ en kunskap om hur lÀrare ser pÄ sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillrÀckliga matematikkunskaper för att undervisa i Är 1-3, men att nÄgra av dem inte kÀnner sig lika sÀkra nÀr de undervisar i Är 4-5.

Syftet med denna studie var att försöka datera en sedimentstratigrafi genom att undersöka möjligheten till korrelation med resultaten frÄn en tidigare studie via tefrokronologiska metoder. Tefrokronologi Àr studierna och metoderna dÀr man identifierar och daterar tefra (vulkanaska) i lagerföljder för att anvÀndas som ett synkroniseringsverktyg mellan olika sedimentstratigrafier. I denna studie genomfördes analys av organiskt kol, XRF-scanning, extrahering och mikroskopering av tefra samt försök till kemisk analys genom elektronmikroskopering av en borrkÀrna frÄn FÄgelmossen i södra Sverige. Tefra hittades i botten av borrkÀrnan och med hjÀlp detta fynd i kombination med frÀmst analys av organiskt kol kunde borrkÀrnans stratigrafi korreleras med resultaten frÄn den tidigare studien..

Ett företags organisationskultur bestÄr av ett gemensamt vÀrdesystem som har en meningsskapande funktion för de anstÀllda i företaget som identifierar sig med organisationen. I en företagsfusion, dÀr tvÄ eller flera företag gÄr samman, har det visat sig vara svÄrt att förena olika organisationskulturer pÄ grund av motstÄnd frÄn de anstÀllda. Tidigare forskning kring detta har till stor del fokuserat pÄ de anstÀlldas agerande i en fusion. Syftet med denna studie var att undersöka hur anstÀlldas meningsskapande i en fusion pÄverkades av deras identifikation med organisationen. Med en kvalitativ intervjustudie undersöktes hur anstÀllda i fyra företag hade upplevt en fusion av företagen.

Uppsatsen problematiserar Àmnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska Àmnena i grundskolans tidigare Är. VÄra frÄgestÀllningar berör, om och hur de estetiska uttrycken anvÀnds i undervisningen av teoretiska Àmnen samt vilket utrymme de fÄr och vad detta beror pÄ. För att besvara frÄgestÀllningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare Är (förskoleklass ? Äk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

Tidigare forskning tyder pa? att det finns kunskapsluckor om och stereotypa bilder av kvinnliga klienter inom kriminalva?rden som dessutom pa?verkar hur arbetet med kvinnliga klienter ser ut. I denna studie ska da?rfo?r friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av kvinnliga klienters problem, behov och resurser granskas. Det underso?ks ocksa? huruvida dessa beskrivningar kan betraktas som ko?nsstereotypa.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som kan hjÀlpa smÄ barns tidiga sprÄkutveckling samt vilka pedagogiska verktyg som verksamma pedagoger anser kan underlÀtta barns tidiga sprÄkutveckling. Studien byggde pÄ tidigare forskning inom omrÄdet, samt enkÀter frÄn verksamma pedagoger. Sex pedagoger ingick i studien varav tvÄ av dessa Àven stÀllde upp pÄ en muntlig intervju. Efter analys valde jag att presentera resultaten i form av olika teman. Dessa teman speglade jag sedan mot den tidigare forskningen.

Tidigare forskning har pÄvisat att olika former av djurterapi Àr effektiva terapiformer för bÄde barn och vuxna med olika psykiska hÀlsoproblematiker. Syftet med denna studie var att undersöka om en form av djurintervention, sÄ kallade djurassisterande aktiviteter pÄverkar depressiva besvÀr och positiv affekt hos Àldre pÄ servicehus, samt om det förekommer nÄgon skillnad i dessa mÄtt beroende pÄ om de Àldre har eller inte har haft djur tidigare. Deltagarna bestod av tjugo pensionÀrer, uppdelade genom randomisering i tvÄ grupper, en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Under fyra dagar fick experimentgruppen trÀffa tvÄ hundar medan kontrollgruppen trÀffade en utÄtriktad kvinna. Positiv affekt och depressiva besvÀr mÀttes före och efter interventionen.

Detta arbete innefattar en kartering av natrium- och COD-flöden i ett pappersmassabruk, samt en jÀmförelse med tidigare utförda karteringar. Med hjÀlp av analysdata frÄn massaprover och filtrat kan tvÀtteffektivitet i massabruk beskrivas i olika matematiska modeller. I denna rapport har tvÀtteffektiviteten valts att presenteras med hjÀlp av en massbalans, tvÀttutbyte. Analyserna pÄ massaproverna har gjorts pÄ urkramat prov. Resultatet visar att jÀmfört med tidigare karteringar har tvÀttförlusterna ut ur sista tvÀttapparat pÄ björkmassalinjen minskat med avseende pÄ COD men inte med avseende pÄ natrium.

Syftet för min studie Àr att se hur den estetiska verksamheten anvÀnds inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare Är samt vilket synsÀtt pedagogerna har pÄ estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre Äterkopplingsintervjuer och observationer med Ätta lÀrare, tvÄ - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet anvÀnds i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass Àn i grundskolan. I grundskolan ansÄg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och anvÀnde sig dÀrför inte av den sÄ mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie Àr att anvÀndandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i vÀldigt liten grad i grundskolan.

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer frÄn tidigare undersökningar som visat att skolorna har svÄrt att nÄ upp till det nytÀnkande som kursplanen i geografi krÀver. Syftet med min undersökning Àr att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar pÄ att stÀrka skolÀmnet geografi. Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 ? 2008 i kommunen inte lÀgger stor vikt att satsa pÄ geografiÀmnet som helhet i skolan. DÀremot har jag fÄtt fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen fÄr extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jÀmstÀlldhet. Positivt Àr Àven att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar pÄ just de geografiska begrepp som mÄnga elever enligt tidigare forskning anser svÄra, nÀmligen de naturvetenskapliga..

Utbildning i samband med systemimplementering Àr enligt tidigare forskning ett viktigt men Äsidosatt Àmne som behöver studeras mer i detalj. Den hÀr uppsatsen undersöker vilka faktorer som Àr vÀsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit frÄn tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en anvÀndarutbildning bör se ut. SÄledes presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation pÄ hur en utbildning pÄverkar implementeringsresultat och hur en bra anvÀndarutbildning bör se ut..

Detta arbete undersöker tvÄ tekniker för att evaluera spelplanen i minimaxalgoritmen. Den tekniken som fokuseras mest pÄ i arbetet Àr ett artificiellt neuralt nÀtverk som evolveras med hjÀlp av samevolution. Tekniken Àr utformad för att inte behöva nÄgon tidigare mÀnsklig expertis. Den andra tekniken anvÀnder heuristiker och mÀnsklig expertis för att fÄ fram evalueringsfunktionen. Spelet som anvÀnds för att testa teknikerna Àr Kinaschack.Resultaten antyder att tekniken i fokus inte fungerar till spelet Kinaschack.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur systemvetares lösenordsvanor ser ut. En kvantitativ enkÀtundersökning har genomförts med individer med anknytning till systemvetenskap vid Uppsala universitet. EnkÀten utformades utifrÄn tidigare liknande studier och med hÀnsyn till lösenordslÀckor dÀr enkla lösenord visat sig vara vanligt förekommande. Analys av resultatet gav slutsatsen att systemvetare har bÀttre lösenordsvanor nÀr det kommer till skapande av lösenord Àn deltagarna i den tidigare studien. Det förekommer dock brister bland systemvetarna gÀllande sÀttet att lagra lösenord dÀr de utsÀtter lösenorden för onödig risk..

Denna studie Àr en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt Àr mer eller mindre direkt citerade frÄn uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid pÄ Linköpings Universitet.Kapitlet Identitet och de andra ? vi och dom Àr direkta överföringar frÄn tidigare arbeten vilka gÄr att Äterfinna KÀllförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fÀlt dÄ det Àr hÀr mitt intresse ligger..

Organisationskultur och vÀrdeord Àr populÀra begrepp i företag och organisationer och mÄnga Àr de företag som arbetar efter olika vÀrdeord. Företaget vi genomfört vÄr studie hos arbetade tidigare aktivt med en kvartett vÀrdeord, men det arbetet har pÄ senare Är bortlagts. Studiens syfte Àr att undersöka vad som sker med vÀrdeord i en organisation om dessa upphör att kommuniceras aktivt. Vi vill undersöka om vÀrdeorden lever vidare, transformeras eller försvinner och hur processerna kring denna potentiella fortlevnad ser ut.Tidigare forskning inom omrÄdet vÀrdeord berörs kort och nÀr det gÀller organisationskultur tar tidigare forskning ofta sin utgÄngspunkt i Scheins teorier om artefakter, vÀrderingar och antagande. Denna modell har kommit att utvecklas Ät det mer dynamiska hÄllet av Hatch som belyser det faktum att alla delar konstant pÄverkar varandra i en dynamisk process.