Telefonrådgivning kräver ett kvalificerat handläggande där sjuksköterskan på kort tid ska etablera en god vårdrelation med patienten trots att den visuella kontakten saknas. Förutom kunskaper inom medicin krävs det att sjuksköterskan har en god förmåga till kommunikation och visar respekt och empati för patienten. Efterfrågan på telefonrådgivning ökar och detta ställer krav på specifik kompetens hos sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra en säker bedömning i telefonrådgivning. I studien deltog 17 kvinnliga sjuksköterskor vid fem olika vårdcentraler i norra Sverige som intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrån deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt våld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna är att inte identifiera sig med dessa termer. Våldserfarenheterna har påverkat samtliga respondenter och det präglar hur de förhåller sig till diskursiva termer.

Smärta är en subjektiv upplevelse och barn uttrycker smärta på olika sätt beroende på utveckling, mognadsnivå och ålder. För att ge god vård och minska lidande är det viktigt att bedöma smärta hos barn. Det finns smärtbedömningsinstrument framtagna specifikt för användning på barn. Forskning om bedömning av smärta hos barn finns inom sjukhus men prehospitalt är området relativt outforskat. Syftet med studien var att få en uppfattning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smärta hos barn.

Bakgrund: Trycksår uppstår när hudens syre- och näringstillförsel är otillräcklig på grund avlokalt nedsatt blodcirkulation. Detta orsakar smärta och lidande för den drabbade. Tidigareforskning visar att trycksårsprevalensen är fortsatt hög idag trots medvetenhet om riskfaktorer som bidrar till utvecklandet av trycksår. Samt att sjuksköterskor helst förlitar sig på sina tidigare kunskaper och erfarenheter vad gäller bedömning och beslut kring trycksår. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för attförebygga och behandla trycksår.

Bakgrund: En stor del av de patienter som vårdas inom den somatiska slutenvården har smärta och underbehandlad smärta är återkommande bland dem. Sjuksköterskor är genom sin roll i omvårdnaden och som administratörer av läkemedel delaktiga i patientens upplevelse av underbehandlad smärta. Det finns omfattande forskning inom smärta och smärtbehandling, men sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbehandlad smärta är ett eftersatt forskningsområde.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbehandlad smärta inom den somatiska slutenvården.Metod: Studien genomfördes enligt kvalitativ deskriptiv explorativ design genom nio individuella intervjuer med sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framgår tre kategorier som belyser sjuksköterskors perspektiv; Sjuksköterskors erfarenhet inom underbehandlad smärta och dess ursprung, Den komplexa smärtbedömningen och smärtlindring samt Konsekvenser av underbehandlad smärta.Konklusion: Genom misstro mot patienterna och deras subjektiva upplevelse av smärta samt frånvaro av reflektion hos vårdpersonalen skapar underbehandlad smärta onödigt vårdlidande och etiska dilemman inom vården. Genom reflektion och tilltro till patientens upplevelse skapas möjlighet att förbättra patienters upplevelse av vård och minska förekomsten av underbehandlad smärta..

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av att bedöma klienters körförmåga - ur arbetsterapeuters perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens län. Resultatet har i förhållande till studiens syfte identifierat arbetsterapeuternas erfarenhet av att tillämpa instrument, informera samt delge resultat av körförmågebedömningar. Studien bidrar även med arbetsterapeuternas erfarenhet av ökat behov för vidareutveckling inom det aktuella ämnet. I diskussionen lyfts vikten av information fram och på vilket sätt den framhålls till klienterna.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka högskolestudenters erfarenheter av övergången från studier inom kemi på gymnasial nivå till högskolenivå för att se om det finns ett glapp i undervisningen. Undersökningen bestod av dels en enkätundersökning och dels svaren från tentamensfrågor av samma karaktär som enkätfrågorna. Resultatet visar att studenterna anser att det är en skillnad mellan att läsa kemi på gymnasial nivå och på högskolenivå och att den största skillnaden ligger i ett förändrat arbetssätt. Av studenternas svar på enkätfrågorna och tentamen kan slutsatsen dras att studenterna känner till termer och begrepp, men har svårt att använda dem för att förklara kemiska fenomen..

Uppsatsen syfte är undersöka coachningens betydelse utifrån den anställdes perspektiv när det handlar om utveckling på arbetsplatsen. Genom uppsatsen kommer de framkomma hur företag använder sig av coachning för både individuell utveckling samt utveckling av företaget. Idag är coachning ett brett begrepp och används inom många områden. Termen coach har sitt ursprung i sportsammanhang, där det användes för att identifiera lagledare. I dagens samhälle är det nu av intresse att använda sig av coachning i företagssammanhang.

Psykiska störningar är tillstånd som kan drabba alla oss människor. Krav om kompetens på hälso- och sjukvården har ställts för att kunna erbjuda patienter med psykisk störning ett effektivt omhändertagande. Syftet med detta examensarbete är att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med psykiska störningar. Metoden är av deskriptiv kvalitativ design och semi-strukturerade intervjuer utgör grunden för den kvalitativa innehållsanalysen med manifest utgångspunkt som genomförts. Resultatet omfattar tre huvudkategorier såsom följer, ?svåra möten skapar rädsla och frustration och försvårar interaktion?, ?svårt bedöma tillstånd och lämpliga åtgärder? och ?vård byggd med autonomi, erfarenhet och uppfinningsrikedom?.

Barnmorskor har inom verksamhetsområdet mödrahälsovård ansvar att stödja föräldrapar inför förlossning och föräldraskap, för att gynna barns välbefinnande. Det regleras utifrån nationella styrdokument av föräldrastöd i grupp. Omfattande forskning finns angående föräldrars upplevelser av stöd i föräldragrupp och mindre av barnmorskors erfarenheter av föräldrastöd i grupp. Syftet med denna studie är att belysa barnmorskors erfarenheter kring att hålla föräldrastöd i grupp. Intervjuer genomfördes med nio barnmorskor på tre olika barnmorskemottagningar i väst Sverige.

Syftet med undersökningen är att få ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att få ta del av pedagogers syn på hur vi kan nå ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsärskolan. Och hur skolan kan bli bättre på att möta alla elever i behov av särskilt stöd.De senaste åren har det skett en ökning till särskolan men ändå har samhället en vision om ?en skola för alla?. Uppsatsen tar upp särskolan och deras arbetssätt och vilka elever som särskolan är till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetänkande tas upp i ett eget kapitel och där ges frågor som rör ett närmande av de bägge skolformerna.

Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och resterande världen. När kvinnor i fertil ålder insjuknar i bröstcancer är det viktigt för vårdgivaren att försöka finna förståelse för det komplexa skede i livet hon befinner sig i. Syfte: Syftet var att beskriva fertila kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvården efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har genomförts, baserad på sex bloggar. Den insamlade datan bestod av bloggar författade av fertila kvinnor med bröstcancer.

Allt fler människor som är bosatta eller vistas i Sverige talar inte svenska. Tidigare studier visar att en språkbarriär uppstår då vårdpersonal och patient saknar gemensamt språk och detta är ett välkänt problem inom sjukvården. Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som inte talade svenska. Studien genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med nio intensivvårdssjuksköterskor och analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema ?Att vilja bli förstådd men inte alltid lyckas? med sex kategorier: Patientens tillstånd försvårar kommunikationen, Svårigheter att kommunicera medför risker, Vikten av bemötandet då patienten är i en utsatt situation, Kommunicera med andra medel, Användandet av olika tolkar och Tankar om lösningar på problemet.

Studien bygger på tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgång. Studien har utförts utifrån ett elevperspektiv med utgångspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjälp av livsberättelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske på så sätt kunna bidra till förståelsen av elever i behov av särskilt stöd. Mina frågeställningar utgår därför utifrån berättelseforskningens struktur i form av intrig och vändpunkter. Litteraturen; tidigare forskning på området samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av särskilt stöd ser ut idag.